Sköldkörteln Och Helheten 2n3o2r

Kärlek och visdom är nyckeln till vår lycka

Jag vill först tacka vår skapare som ger oss livet och möjligheten att utveckla oss

Jag saknar ord för att tacka min underbara make.

Den här boken tillhör dig lika mycket som mig. Du har tålmodigt hjälpt mig från idé till färdig bok.

Jag vill tacka mina föräldrar för deras eviga stöd, min svärfar och mina syskon

som alltid ställer upp när vi behöver dem.

Jag tackar mina fantastiska patienter som har hjälpt mig att bli den jag är idag.

Ett stort tack till alla medarbetare J. Sandberg, Anna Hellqvist och Behnaz Zarrin för hennes fantastiska illustrationer.

Till mina käraste A.& E.

Tack för att ni finns!

Några ord till läsaren

Informationen i denna bok är baserad på flera års erfarenhet. Merparten av innehållet finns även dokumenterat i publicerade studier med referenser i slutet av varje kapitel. Syftet med boken är att ge information och sprida kunskap. Alla behandlingar och råd som anges i denna bok ska enbart ses som rekommendationer. Behandling ska ske i samråd med en erfaren läkare. Ansvaret för eventuellt uppkomna följdverkningar eller komplikationer åligger helt och fullt behandlande part.

Samtliga namn på de patienter som nämns i denna bok är ändrade förutom ett. Detta med hennes tillstånd och godkännande då detta fall redan publicerats i media.

Innehållsförteckning

Inledning

Förord

Kapitel 1.Min berättelse

Kapitel 2.Födoämnen och inflammation

Kapitel 3.Sköldkörtelns anatomi och fysiologi

Kapitel 4.Mineraler del 1 Cu, Zn, Fe

Kapitel 5.Mineraler del 2

Se, Mg, Mn, Na, K, Ca, B

Kapitel 6.Vitaminer del 1 A, B, C, D, E, K

Kapitel 7.Vitaminer del 2 B 12

Kapitel 8.Halogener

Kapitel 9.Jod

Kapitel 10.Symptom & sjukdomar relaterad till hypotyreos

Kapitel 11.Sköldkörtelsjukdomar & autoimmunitet

Kapitel 12.Diagnostik och behandling

Kapitel 13.Patientfall, NDT

Kapitel 14.Vilka prover bör analyseras

Enbart TSH är inte tillräckligt

Kapitel 15.Binjurar, stress och HPAT- axeln

Kapitel 16.Fibromyalgi och CFS/ME

Kapitel 17.Fettsyror, Omega 3 och Omega 6

Kapitel 18.Recept

Efterord

Ordlista

”Om jag hade gått den konventionella vägen vården erbjöd skulle jag sedan en lång tid varit en väldigt sjuk och förtidspensionerad läkare utan hopp om att komma tillbaka till arbetslivet”

Dr. Azin Farid Sandberg M.D.

Inledning

Intresset för sköldkörtelsjukdomar och andra endokrina organ väcktes tidigt när flera av mina patienter och mina nära anhöriga inte mådde bra med den rekommenderade standard behandlingen. Det dröjde inte länge innan jag själv blev väldigt sjuk i Hashimotos tyreoidit, en inflammatorisk sköldkörtelsjukdom, med påverkan på flera organ. Jag tror min väg till läkning och att både vara läkare och patient i vårt vårdsystem har givit mig en stor förståelse och erfarenhet för att kunna hjälpa andra i samma situation.

Denna bok skrevs till största del under 2015 men har uppdaterats med nya texter och information under 20192020. Boken är ett resultat av flera års erfarenhet och hårt arbete. Den vänder sig både till patienter och behandlande läkare. Det är en bok som jag önskade att jag hade fått i min hand när jag själv var sjuk.

Boken handlar inte enbart om sköldkörteln och om hur våra triljoner celler är beroende av tyreoideahormoner, utan den tar oss igenom en resa i kroppen och förklarar hur sköldkörteln samverkar med olika organ.

Syftet med boken

Väcka frågan och sprida kunskap kring sköldkörtelproblematiken och dess grundorsaker. Sköldkörteldysfunktion är inte en enda sjukdom och monoterapi ger sällan tillräcklig effekt. Öka kunskapen om nutrition, mineraler, vitaminer och dess samband med

sköldkörteln. Information om nya behandlingsmetoder när standardbehandlingen inte fungerar.

Förord

Mitt syfte med denna bok är att väcka frågan kring sköldkörtelproblematiken och föreslå alternativa behandlingsmetoder då jag har kommit i kontakt med många människor som lider i onödan. Detta på grund av otillräcklig kunskap kring sköldkörtelsjukdomar som går hand i hand med många inflammatoriska sjukdomar.

En stor andel patienter har symptom och sjukdomsbilder som kan ha samma grundorsak. Merparten av dessa människor har inte fått en tillräcklig behandling och därför måste detta problem lyftas.

I dag lever ca en halv miljon människor med en sköldkörteldiagnos i Sverige. Mörkertalet är säkert mycket större där många lider av sjukdomen utan att ha fått en korrekt diagnos. Enligt Sköldkörtelförbundet medicinerades 475 000 människor för sköldkörtelsjukdom under 2018. Jag vill bidra med den kunskap och erfarenhet jag fått, både som läkare och patient, för att öka förståelsen kring sköldkörtelproblematiken.

Jag undrar om vårdsystemet och vårdpersonalen har gjort det lätt för sig. Läkarna lägger för stor vikt vid provsvaren och agerar inte alltid utifrån symptomen. Om blodvärdena hamnar innanför referensintervallen tolkar vården det som om patienten inte har någon sköldkörtelproblematik trots relaterade symptom. Med andra ord, om proverna ser bra ut bör patienten också må bra.

Tyvärr tycks det inte ha bedrivits tillräcklig forskning kring sköldkörtelsjukdomar. Det har heller inte gjorts tillräckliga studier kring kompletterande eller alternativa behandlingar på de patienter som inte svarat på

standardbehandlingen t.ex. Levaxin. Istället har man fokat på diabetes när det gäller endokrina sjukdomar.

När jag skriver detta är det i hopp om att kunna lyfta problematiken kring okunskapen om sköldkörtelsjukdomar och den multisjuka patienten. Dessa patienter bollas ofta mellan olika vårdenheter.

Jag ber alla kollegor, framförallt våra kära allmänmedicin- och familjemedicinläkare samt endokrinologer att ha ett bredare perspektiv och vara mer lyhörda när det gäller sköldkörtelproblematiken. För mig är det viktigt att skriva denna bok, då jag nästan dagligen träffar patienter med sköldkörtelproblematik, framförallt sådana med Hashimotos tyreoidit. Patienter som är desperata och förtvivlade. De mår dåligt när de inte kan motivera för sina läkare att de har en sköldkörtelproblematik i botten och att depression eller andra sidodiagnoser inte är orsaken till deras problem.

För en patient som enbart har ett högt TPO-ak, Tyreoidea Peroxidas antikroppar men normala värden på andra sköldkörtelparametrar, blir det väldigt svårt att få en behandling. Detta trots flertalet relaterade symptom.

Det som är intressant för mig är att nästan alla patienter som har varit hos läkare innan de hamnat hos mig, har genomgått kontrollprovtagning för sköldkörteln. När jag frågar varför läkaren har valt att ta dessa prover svarar de ”efter att jag har berättat om mina symptom, sa läkaren att vi tar prov på din sköldkörtel och så får du en återbesökstid”.

Vid återbesöket, om proverna har hamnat inom det normala referensvärdet, har patienten nästan ingen chans att motivera att det är hormonsystemet eller sköldkörtelsystemet som inte fungerar som det ska. De får höra att ”du har inte ett sköldkörtelproblem, utan har ett psykiskt besvär, ångest, depression eller du

är stressad, har stressrelaterad myalgi, gastrit” osv.

Patienten får då förslag eller rekommendationer att prova antidepressiva läkemedel, smärtlindring med Alvedon (Paracetamol), morfin eller morfinderivat som Citodon, Tramadol, nervlugnande preparat mot neuropatisk smärta, som Gabapentin och Lyrica, antiinflammatoriska substanser, som Voltaren (Diklofenak), Ipren och Brufen, lugnande medel som Atarax, Inderal eller sömnmedel som Zopiklon, Propavan, Zolpidem osv.

Är patienten inte nöjd med ovanstående symptomdämpande behandlingar skickas remiss för samtalsterapi hos kurator eller psykolog, en remiss till psykiater för eventuell insättning av andra lugnande läkemedel alternativt SSRIpreparat eller remiss till smärt-, rehab- och fibromyalgimottagning. Det händer att det ges råd och information om sjukgymnastikbehandling, vattengymnastik och massage eller eventuellt en remiss till migrän- och huvudvärksmottagningen.

Tiden går och patienten som inte fått en korrekt diagnos eller effektiv behandling får istället symptomdämpande medicinering. Ofta med besvärliga biverkningar som följd då sköldkörtelpatienter enligt min erfarenhet är väldigt känsliga mot flera läkemedel. Risken är stor att denna individ mår sämre både fysiskt och psykiskt än innan behandlingen inleddes. Under denna fas kan patienten få en ny diagnos föreslagen för sig, nämligen utmattningssyndrom och blir sedan sjukskriven. Syndrom betyder en kombination av ett flertal symptom och sjukdomar som inte är exakt relaterad till en specifik bakomliggande orsak. Patienten blir desperat och börjar söka hjälp hos andra behandlare och hos andra vårdmottagningar. Frustrationen över att inte bli trodd och kampen för att bevisa eller motbevisa sin behandlare om att det är något annat fel i kroppen och att det inte alls handlar om fel i huvudet eller stress, tar väldigt mycket energi. Patienten börjar samla information från internet och kontaktar andra som har liknande erfarenhet. Ofta börjar hen behandla sig själv med andra preparat och tillskott utan att ha någon erfarenhet av dessa produkter. De gör desperata saker för att kunna må bättre.

Det gör verkligen ont i mig när jag skriver detta. Hur många är inte de patienter som har berättat för mig att de inte kunnat vara ärliga mot sina läkare utan varit tvungna att ljuga om att de tar deras utskrivna läkemedel, bland annat Levaxin. I själva verket behandlar de sig själva med andra preparat. När jag ställer frågan om varför de valt att ljuga, är svaret att de inte vill hamna i konflikt med läkaren, att de inte har orken, att läkaren inte har förståelse för detta eller att de är beroende av systemet och läkaren för att kunna lämna kontrollprover.

En annan viktig sak som jag gärna vill ta upp är att majoriteten av sköldkörtelpatienterna är kvinnor. De flesta aktiva och ambitiösa och som har varit väldigt framgångsrika i samhället; lärare, rektorer, journalister, egenföretagare, politiker. De har blivit så sjuka att de har gått på knäna. På grund av sjukdomen har de förlorat sina arbeten eller blivit utförsäkrade. En del har varit tvungna att separera från sin partner och många har därmed blivit ensamstående, utförsäkrade mammor med väldigt begränsad ekonomi. Det här gör allt ännu svårare för dem när de vill få hjälp och behandling via den privata vården. Sjukdomen slår inte bara mot en person, utan ofta mot en hel familj och dess omgivning. På så sätt påverkas hela samhället av stora psykiska och ekonomiska konsekvenser.

Om vi verkligen vill spara pengar och om vi bryr oss om landstingens/regionernas ekonomi, vill jag be de sakkunniga att lyfta denna problematik. Att de i sina beräkningar tar med kostnaderna för alla besök som en sköldkörtelsjuk patient gör hos olika vårdmottagningar. För utskrivna läkemedel, sjukskrivningar, den psykiska ohälsan och arbetslösheten i samband med sjukdomen.

För rättsliga ärenden och tvister i familjer samt för psykisk ohälsa hos barn med en sköldkörtelsjuk förälder eller föräldrar. Det kan väl inte vara lönsamt att fortsätta på detta sätt utan att behandla orsaken till sjukdomen!

Det vore önskvärt att man genomför en studie för att undersöka sambandet mellan diagnoserna utmattningssyndrom och hypotyreos. Detta genom att ta fram diagnoskoden utmattningssyndrom ur systemet med hjälp av en sökmotor och då se om patienten samtidigt behandlas med Levaxin.

Jag har ingen data mer än min egen drygt 20-åriga erfarenhet som läkare och mitt eget sjukdomsförlopp för att stötta detta påstående men jag tror att ett stort antal av de som idag är sjukskrivna för utmattning har hormonproblematik som grundorsak till sin sjukdomsbild. Vilka besparingar i lidande för individen och vilka samhällsvinster skulle vi inte kunna göra genom att behandla dessa patienter för dess verkliga grundproblematik och inte bara försöka dämpa symptomen.

”En Sifo-undersökning utförd på uppdrag av Sköldkörtelförbundet under 2018, visar emellertid att var fjärde patient (25 procent) får ingen eller mycket liten symtomlindring trots behandling. 60 procent, motsvarande mer än en kvarts miljon människor, har kvarstående symtom trots behandling. Bara var tredje patient, 33 procent, blir av med sina symtom till stor del eller helt. Samtidigt visar statistik från Socialstyrelsen att endast två procent av patienterna fått prova andra alternativ när standardbehandlingen inte hjälpt”.

Jag har förståelse för att läkarkåren anser att det behövs mer forskning kring diagnostiken och behandlingen innan man vågar sig på att ändra den nuvarande standardbehandlingen. Men för att skapa evidensbaserade studier krävs enorma resurser då allt kring kost och livsstil kräver långa studietider och stora försöksgrupper. Det saknas företag som är villiga att investera i dessa studier och då våra offentliga institutioner har svårt att finansiera stora studier önskar jag att våra läkare vore lite modigare och mer lyhörda. De behöver få möjlighet till kontinuerlig vidareutbildning samt att uppdatera sina kunskaper, framför allt inom biokemi och nutrition. Läkarna behöver också få acceptans från sin arbetsgivare för att se till patientens helhet istället för att strikt följa riktlinjerna. Hur farligt kan det egentligen vara att till exempel utesluta vissa livsmedel hos

en patient?

En av mina tidigare chefer ansåg att uteslutande av livsmedel som innehåller gluten och mjölk från maten för en patient i syfte att dämpa inflammationen är att betrakta som kvacksalveri. Jag håller inte med…

Att det hittills har dragit ut på tiden med att hitta ett perfekt botemedel eller att hitta en behandlingsmetod för hypotyreos, kan delvis bero på otillräcklig kunskap bland vårdpersonal och allmänheten. Dessutom kan man inte patentera sådant som rör kost och livsstil och därför är det inte lönsamt att finansiera forskning på detta område. En annan orsak som många av oss säkert har hört är att hypotyreos hittills har varit en kvinnodominerande sjukdom och påståendet att ”samhället satsar mindre på kvinnor”. Det första är inte 100% säkert då det kan vara så att de symptom som män får ännu inte har kunnat kopplas till denna folksjukdom. Men det vore bra om vi hade med oss att diabetes typ II kan vara den andra sidan av hypotyreos eller att de två kan gå hand i hand.

Om vi har alternativa läkemedel för andra sjukdomar som diabetes och hypertoni bör det också vara en självklarhet att andra fungerande läkemedel och behandlingar ska vara tillgängliga för patienter med sköldkörtelsjukdomar och hypotyreos. Patienten bör ha rätt till medicinsk valmöjlighet än att enbart bli behandlad med Levaxin.

Allt gott,

Azin

Kapitel 1

Min berättelse

Kapitel 1

Min egen resa till att bli en bättre behandlande läkare

Det här är en del av min berättelse och den här boken skriver jag utifrån min roll som både läkare och patient.

En strand i ett varmt land

Det var en varm och solig vårdag. Jag stod i skuggan, försjunken i mina tankar och tittade på min man som spelade boule. Själv hade jag varit med och spelat tidigare på eftermiddagen men smärtan i axeln och armen gjorde att jag inte kunde fortsätta spelet.

Jag stod i skuggan för att jag inte klarade att stå i solen. Missförstå mig rätt, tidigare år har jag älskat att vara i solskenet men nu var jag varm, kokade inombords och hade mycket ont i hela kroppen.

Ja, jag kokade som en vulkan. Hade gått upp i vikt ca 8 kg under de senaste månaderna. Det var mest vatten förstås, det var jag säker på. Inga av proverna jag tagit hade visat någon avvikelse.

Min hälsa hade försämrats efter det senaste missfallet ett par månader tidigare. Symptomen kom gradvis smygande och blev mer och mer intensiva.

Efter det första missfallet för ett år sedan hade jag bett min gynekolog att ta sköldkörtelprover inklusive TPO antikroppar då jag några år tidigare haft lätt förhöjda TPO antikroppar.

Det visade sig att antikropparna stigit betydligt men enligt gynekologen var detta inget problem då jag hade väldigt fina värden på de andra tyreoideaproverna. Missfallet skylldes på äggets kvalitet och kromosomfel under första trimestern. Ok, visst!

”Du kan försöka bli gravid direkt efter första mensen”, sa både min ordinära gynekolog så väl som de andra gynekologer vi kontaktade för att få en second opinion. Det här förvånade mig och min magkänsla gjorde att vi väntade ett par månader med att försöka igen. Ett nytt försök som också slutade med missfall.

Vad var det för problem som orsakade dessa missfall? Jag hade ju lätt att bli gravid men uppenbarligen hände något kring vecka 7-8 under fostrets utveckling. Det räckte inte för mig att bara skylla på äggets kvalitet eller vår ålder som vi fick höra om och om igen.

Vid den här tiden hade jag börjat bli väldigt trött, hade svårighet att gå upp på morgonen. Blev lätt stressad och fick ångestanfall som kunde bli intensiva av och till.

Mitt arbete som distriktsläkare var stressigt på en arbetsplats med orimliga förväntningar för mig som verkligen ville göra nytta för mina patienter.

Flera av kollegorna mådde dåligt. Hade det inte varit för vår fina sammanhållning hade vi nog redan bytt arbetsplats i jakten på en långsiktigt fungerande sådan. Vi blev helt nednötta av arbetsbelastningen, systemfelet och de orimliga förväntningarna i öppenvården.

Vid det andra missfallet skylldes detta på att jag var stressad och utmattad. Jag sökte hjälp hos en kollega för att bli remitterad till smärtmottagning. Smärtor i kroppen och en enorm trötthet på morgnarna hade jag haft i några år men aldrig tidigare så intensivt som nu. Min djupsömn kom ofta tidigt på morgonen och den var helt avgörande för min energi senare under dagen. På natten hade jag svårt att sova och sov ytligt om jag lyckades somna.

Efter att ha följt mina patienter med kronisk och generaliserad smärta i flera år tyckte jag tidigare inte att det var någon större nytta att själv söka hjälp hos smärtmottagningen. Nu ville jag testa detta i hopp om att nya kunskaper och strategier hade kommit in i systemet.

Jag var nu remitterad till smärtmottagningen och väntade på kallelse från sjukhuset. Detta i sig hade tagit ett par månader eftersom remissen skickades sent via kollegans mottagning. Senare kom svar från smärtmottagningen på sjukhuset att då smärtläkaren också har en liten mottagning i Stockholm ville sjukhuset att remissen skrivs om och skickas till denna privata mottagning. Här måste man ställa sig frågan varför sjukhuset inte själv kunde vidarebefordra remissen till smärtläkarens egen mottagning när hen också var anställd på sjukhuset. Detta istället för att skicka tillbaka remissen till den första läkarmottagningen för en ny remiss. Denna byråkrati gör att patienten väntar i veckor och månader helt i onödan. Här tror jag att många patienter och kollegor känner igen sig och förstår vad jag menar.

Det tog ytterligare några veckor för den nya remissen att nå rätt mottagare.

Under tiden föreslog kollegan som jag hade sökt hjälp hos att jag skulle delta i en Mindfulness kurs och ingå i en studie för vårdpersonal. Jag accepterade detta med glädje och stor förväntan. Första gången satt vi och lyssnade på instruktioner och fick information. Det blev sedan dags för lite övning. Jag satt med svårighet på golvet, hade en madrass och en kudde under mig men kunde ändå inte sitta still. Kroppen domnade och det gjorde ont. Jag kunde inte sitta i samma ställning mer än några minuter. Andra gången började vi med övningarna och då skulle vi, om jag kommer ihåg rätt, börja med att foka och koncentrera oss på stortån. Det var då som jag började reagera. Det dunkade och pulsade i kroppen, jag hade feber. Alla kroppsdelar som hade kontakt med filten eller golvet domnade bort. Det hela blev till en ren tortyr. Efter en och en halv timme var övningen äntligen slut. Jag kommer inte ihåg vad kursledaren sagt. Det jag kommer ihåg är att jag gick till honom efter övningen och sa ”denna kurs och studie må vara väldigt bra men det är inte något för mig i alla fall inte i dagsläget. Jag tror jag har en allvarlig sjukdom som jag måste ta itu med”.

För att hitta orsaken till min sjukdom bad jag min läkare att ta några prover där även inflammationsmarkörer ingick. Samtliga visade normala värden. Jag tog också allergiprover för födoämnen inklusive prover för gluten och mjölkprotein. Allt visade negativt, ingen allergi.

Men mina TPO antikroppar visade sig ha stigit ännu mer sedan gynekologens senaste prover. Nu låg de över 900 (ref . värde < 34 kE/L) med helt normala värden på övriga sköldkörtelhormoner. Min läkare stod handfallen och visste inte vad mer han skulle göra. Därför tog jag själv kontakt med en känd överläkare på endokrinmottagningen och frågade honom om mina provsvar.

Han var kritisk och blev hårdare i rösten och frågade varför man har tagit TPO antikroppar. Hans fråga gjorde mig väldigt förvånad och jag ställde motfrågan varför man inte skulle analysera detta prov.

-”Jo för att ca 8-15% av befolkningen har förhöjda TPO antikroppar utan att detta säger något eller är relaterat till en sjukdom eller till symptom. De finns bara där! Eftersom de andra proverna ser helt normala ut behöver vi inte göra något fram tills TSH börjar svikta och sedan kan man tänka sig behandling med Levaxin”.

Då jag i min roll som distriktsläkare var intresserad av smärtsymptom och följde mina smärtpatienter noggrant hade jag ställt exakt samma fråga till samma läkare ca 5 år innan detta samtal. Svaret den gången var samma som jag fick idag. Detta var i min mening mycket förvånande när många patienter idag lever med dessa symptom och det hade gått ett antal år sedan vi senast diskuterat denna fråga. Min förväntning var att kunskap och behandlingsmetoder skulle ha utvecklats.

Hans svar gjorde mig väldigt arg och för att säkerställa att det verkligen inte fanns någon ny kunskap berättade jag för honom att det handlade om en patient med återkommande missfall.

-”Ok, sa han. Då så, men patienten har normala värden på de andra sköldkörtelproverna. Om hon börjar må sämre och får avvikande värde får hon börja med Levaxin eller bli remitterad till oss”.

I mina ögon är det helt vansinnigt att bara vänta och se på när sköldkörteln succesivt förstörs. Detta var därför inte ett tillräckligt bra svar för mig.

Tillbaka till vad som hände hos överläkaren på den lilla privata smärtmottagningen.

Äntligen kom dagen när jag hade fått tid på den privata smärtmottagningen. Det var en skön vårdag och jag hade väntat på detta besök länge med höga förväntningar. Men jag möttes av en ointresserad läkare. Ärligt talat kommer jag inte ihåg vad läkaren pratade om men bedömningen var att jag led av stressrelaterad (fibro) myalgi och smärta. Jag bad om prover på sköldkörteln men hänvisades till att jag skulle ta dem via allmänmedicinläkare på vårdcentralen.

När jag tänker tillbaka på min situation idag hade jag säkert andra möjligheter att ta kontrollprover, det fanns andra vägar än denna, men jag var för trött och sjuk.

Samtidigt tror jag att jag på något sätt ville behålla min roll som patient i systemet, inte vara min egen läkare och dessutom att få allt dokumenterat i min journal.

I början av hösten fick jag tid på sjukhusets smärtmottagning och fibromyalgienhet. Den dagen kommer jag nog aldrig att glömma. Jag hade varit på sjukhusområdet tidigare men den här dagen blev jag helt desorienterad på vägen dit. Jag visste inte ens åt vilket håll jag skulle gå. Mina vader var svullna och gjorde så ont att jag inte kunde dra upp stövlarnas dragkedja. Förvirrad, desorienterad, ofokad och med kraftig smärta i kroppen vankade jag fram och tillbaka på gatan till dess att jag lyckades samla mig och tänka klart. Upplevelsen var skrämmande och jag kommer tillbaka till detta tillstånd senare i boken.

Undersökningen visade på utmattning, svaghet och muskelsmärtor men med normala provsvar. Jag skötte mig väl så någon vitamin eller mineralbrist kunde det enligt den behandlande överläkaren inte röra sig om när proverna låg inom referensintervallen. Jag blev erbjuden att ta Saroten, Amitriptylin ett antidepressivt läkemedel. Detta läkemedel hette tidigare Tryptizol och erbjöds i

låg dos till fibromyalgi patienter. Tryptizol som är avregistrerat i Sverige, var länge populärt bland smärtmottagningarna och reumatologerna. Det var ett antal av mina patienter, för det mesta kvinnor, som stod på läkemedlet. Jag kommer ihåg hur jag häpen tittade på läkaren och sa ”det här är ju samma som Tryptizol och jag är väldigt osäker på om den ger någon effekt”. Läkaren som var snäll och ville hjälpa till svarade ”ja, men den är ny, prova bara”. Jag hade tidigare provat två sorters antidepressiva läkemedel mot fibromyalgi med hemska biverkningar som följd. Med det ena läkemedlet fick jag så hög tinnitus att jag nästan blev döv. Med det andra läkemedlet, där jag tog hälften av den rekommenderade underhållsdosen, fick jag kraftiga buksmärtor och kramper i kroppen.

Jag svarade läkaren vänligt men bestämt att jag varken tänkte ta ut den antidepressiva medicinen eller än mindre använda den. Min förväntning på undersökningen kanske inte var jättestor men jag hade ändå hoppats på något nytt och en vettigare behandling.

En skön bris på stranden väckte mig ur mina tankar. Jag tittade på min man och såg att ett äldre par, numera två av våra bästa vänner, var på väg till honom. De såg glada och alerta ut och ville spela med min man som var lite osäker. Möjligen ville han sluta med spelet. Han tittade på mig, jag log. Jag tittade på paret, vi log och nickade mot varandra. Direkt efter kom en till man och de började spela i par.

Efter att de spelat klart presenterade vi oss för varandra, de var holländare. Mannen frågade varför jag inte var med och spelade. Mitt svar gjorde honom ledsen och fundersam. Han berättade om hur han hade engagerat sig i kosten sedan ett decennium tillbaka efter att han hade fått hjärtinfarkt. Han kunde inte förstå hur en person som åt nyttigt, tränade basket regelbundet, aldrig rökt och inte drack alkohol och i övrigt hade ett hälsosamt liv kunde drabbas av hjärtinfarkt. Däremot hans granne som var kraftigt överviktig och som inte brydde sig om vad han stoppade in i sig, rörde inte på sig om han inte var tvungen, rökte mängder av cigaretter, mådde bra. Denna frågeställning besvärade

honom så mycket att han började gå på djupet i frågan. Han hade hunnit med att skriva en bok om detta och hans fokus var nu hur kost och tillskott kunde förebygga cancer. Samtalet kom att handla om vitaminer och mineralernas påverkan på vårt välbefinnande och vi fördjupade oss i frågan kring D-vitamin. Jag berättade att jag sedan några år tog en betydligt högre dos D-vitamin än vad som rekommenderades men att mina värden ändå inte var optimala.

Jag tror att jag direkt förstod att det var något särskilt med honom och det han sa. Det var framför allt två ord som fångade mitt intresse, jod och lektiner. Jod, ja hur mycket visste jag egentligen om detta mineral förutom att det var viktigt för sköldkörteln och att det tidigare användes som desinfektionsmedel.

Han var väldigt intresserad av det faktum att bröstcancer var vanligare hos holländska kvinnor än hos Japanska kvinnor som tar jod i betydligt högre doser. Han berättade att andel kvinnor med bröstcancer hade ökat markant i Holland under de senaste åren. Enligt honom från ca 1/10 till 1/3.

”Lektiner, menar du Leucin eller Lecitin” frågade jag honom. ”Ingen av dem, jag menar lektiner från växterna” svarade han. Nej, jag visste inget om lektiner och inte heller om sambandet mellan gluten och mjölk som vi sedan började prata om.

Fred och Annelies, ett stort tack till er fantastiska människor som ionerad engagerar er för att hjälpa de andra.

När vi kommit hem till Sverige, satte jag och min man oss framför datorn. Vi sökte efter lektiner, jod, fibromyalgi och efter matallergier. All vår lediga tid användes till detta och vi läste artikel efter artikel, studie efter studie. Det kändes som om vi vände upp och ner på hela nätet och tack Gud, till slut började pusselbitarna falla på plats, en efter en.

Jag har under hela mitt liv varit intresserad av kosten och dess påverkan på hälsan men jag hade aldrig tidigare fokat på ämnet som vi gjorde nu. Många saker var bekanta men jag hade inte satt dem i sitt riktiga sammanhang.

Jag hade hört om blötläggning, mathantering och vad man skulle äta från mormor och farmor. Visst lyssnade jag på dem och var väldigt nyfiken som barn. Men tyvärr gick båda bort innan jag förstod vad de egentligen pratade om.

Med det moderna samhället på slutet av 1900-talet började det komma nya kosttrender, nya matvanor och nya tillsatsämnen. Marknadsföring av hundratals produkter med olika smak, färg och förpackningar. Nya oljor, smakämnen, färgämnen, konsistensgivare och stabiliseringsmedel. Våra grödor hårdförädlades, gödslades och besprutades. Kreaturen behandlades förebyggande med antibiotika. Allt för att kunna tillverka billigare och klara sig i den mördande konkurrens som råder inom livsmedelsindustrin. Successivt glömde man vad man erfarenhetsmässigt hade lärt sig kring livsmedelshantering av tidigare generationer.

Jag började reflektera över min egen kost och om jag gjort några förändringar. Jo, de senaste åren hade jag och min man börjat dricka 1-2 koppar varm mjölkchoklad med chili på morgnarna. Till det tog vi ofta en ostsmörgås av grovt bröd. Tidigare hade jag bara då och då använt mjölk i små mängder i te eller kaffe som jag drack ibland. Bröd och spannmålsprodukter hade jag tidigare använt sparsamt och glutentestet var ju negativt, kunde det vara mjölken? Men även allergitestet för ko- och getmjölk var ju negativt.

Jag bestämde mig då för att tillfälligt ta bort både gluten och mjölk strikt ur min kost.

Redan efter två veckor kände jag att jag släppte ut vatten från kroppen, efter en månad hade jag gått ner ca 3kg i vikt. Jag fick mer sällan feber och min smärta i lederna minskade betydligt. Efter ca två månader var jag betydligt gladare och piggare. Även kollegorna på vårdcentralen lade märke till förändringen. De tyckte att mitt ansikte hade fått en ny glans och frågade vad som pågick.

Jag hade förändrats, men fortfarande var jag kraftlös och det domnade och gjorde ont när jag belastade en kroppsdel. Senorna i lederna var fortfarande ömma. Vid minsta belastning fick jag ofta domningar och smärtsamma myositer, muskelknutor i musklerna framför allt i överarmen. Om jag t.ex. skulle hålla i telefonluren var jag tvungen att byta hand efter ett par sekunder för att undvika domningar.

Ett parti boule, på en solig sandstrand, följt av ett envist kunskapssök initierade det hela. Det var en bra början! Jag hade åtminstone tagit bort fienden som orsakade mina symptom, men det var inte tillräckligt, det var inte hela bilden.

Med tiden började jag gräva djupare kring inflammation, autoimmuna sjukdomar, kost som var inflammationsframkallande, vitamin och mineraltillskott, deras funktion och kroppens näringsupptag. Allt detta kommer jag att berätta mer om under sitt respektive kapitel i boken och varför kosten är helt grundläggande för behandlingen av inflammation och inflammatoriska sköldkörtelsjukdomar.

Kapitel 2

Födoämnen och inflammation

Kapitel 2

Födoämnen som kan bidra till inflammation

”Låt maten vara din medicin och medicinen din mat”

Hippokrates, läkekonstens fader 400 f Kr

Hippokrates uppmaning har länge suttit inramad på väggen i mitt arbetsrum som inspiration till mina patienter.

Nästan samtliga patienter som jag träffat har haft inställningen att de redan har bra kunskap om den mat de äter och att de äter nyttigt.

Men har vi verkligen tillräcklig kunskap om maten vi äter? Vet vi verkligen vad vår kropp behöver och inte behöver? Hur mycket vet vi om evolutionen i naturen och i växtriket.

Vi vet att en diet som fungerar för en person kanske inte fungerar för en annan. För vore det så, skulle en diet räcka för oss alla och tidningarna skulle inte

behöva skriva om alla dessa olika dieter.

Jag har träffat många barn och ungdomar, framför allt tjejer i 9–10 års åldern, som har blivit veganer utan att ha någon kunskap om näring och kost.

Kost och näring är två olika saker. Att äta en specifik kost eller diet betyder inte nödvändigtvis att denna kost innehåller all näring kroppen behöver.

Jag har studerat nutrition i flera år men fortfarande lär jag mig nya saker varje dag.

Därför är det väldigt viktigt att berätta om nutrition och även om skadliga ämnen som hamnar i vår kropp via födan. Detta är grundläggande för vår hälsa och inte minst för sköldkörtelns funktion.

Jag vill börja med tarmarna och om hur de skadliga ämnena kan orsaka problem i kroppen när de hamnar i våra celler och organ.

En frisk människa har friska tarmar!

Den läckande tarmen, leaky gut

Vad betyder en ”läckande tarm”?

Allt vi äter erar förbi våra tarmar. Deras huvudsyfte är att ta upp näring men de har även andra väldigt viktiga funktioner. Ca 80% av vårt immunförsvar sitter i våra tarmar och det sköts till stor del av våra tarmbakterier. Våra tarmbakterier gör ett väldigt stort och fascinerande arbete. De skyddar oss, bryter ner födan för en bättre absorption samt bildar hormoner och signalsubstanser. De förhindrar överväxt av skadliga bakterier och mycket mer. Visste du att våra bakterier i tarmarna bidrar till bildandet av lyckohormonet serotonin och att våra goda tarmbakterier skadas vid kronisk stress? Med andra ord, personer med kronisk stress har stor benägenhet att ha lägre antal goda bakterier i tarmarna och därmed en låg nivå av neurotransmittorer som serotonin. Låg nivå av serotonin ger symptom som ångest, oro och sömnbesvär. Det här är ett exempel på hur våra tarmbakterier kommunicerar med vår hjärna ¹, ². Jag kan rekommendera boken ”Rädda Din Hjärna Nu” skriven av hjärnforskaren Dr. Hayde Bolouri PhD och Peter Wilhelmsson ND.

Våra tarmceller hålls ihop intill varandra med en bindning som kallas för tight junction, tät bindning. När vår tarmflora utsätts för toxiner som gifter från en bakterie, skadliga ämnen i maten som vissa tillsatsämnen och tungmetaller, lektiner eller gluten, blir det inflammation i tarmcellerna. Denna inflammatoriska process löser upp bindningarna och det bildas öppningar mellan celler. Då börjar tarmen läcka.

Användningen av NSAIDS, icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel som Voltaren, Diklofenak, Naproxen, ökar också tarmpermeabiliteten och gör att toxiner och skadliga ämnen kan komma in i blodcirkulationen.

Min egen sjukdom och erfarenheten från mina patienter har fått mig att anta följande teori. När de skadliga ämnena läcker in från tarmen in till blodbanan hamnar de successivt i andra organ och celler. Detta kan bidra till en inflammatorisk process och signalerar till immunförsvaret. Immunförsvaret bildar antikroppar mot de celler där de främmande ämnena bundit sig. Immunförsvaret känner inte längre igen dessa celler som en del av den egna kroppen och vill bekämpa inkräktaren. Det är med andra ord de främmande ämnena som orsakar en inflammatorisk process genom att de aktiverar vårt eget immunförsvar mot våra egna celler.

Bild 1. Den läckande tarmen

Enligt min åsikt är denna process en anledning till autoimmuna sjukdomar men mer forskning behövs på detta område. Denna teori har jag kunnat bekräfta genom att titta på min egen och patienternas symptom vid intag och eliminering av vissa födoämnen.

En person med inflammation i kroppen kan ha en eller flera inflammatoriska sjukdomar samtidigt. T.ex. de med Hashimotos tyreoidit kan ha autoimmune gastrit, reumatoid artrit (RA) och IBD, (inflammatorisk tarmsjukdom).

Jag tror att våra körtlar är en av de första måltavlorna för lektinerna och de skadliga ämnen som läcks in i kroppen via tarmarna. Under tiden som jag har följt upp mina patienter har jag träffat många som har problem med sköldkörtel, pankreas (bukspottskörteln), lever, binjurar, prostata, bröst och äggstockarna. Om sjukdomen blir påtaglig och progressiv kan den i förlängningen bidra till cancer som till exempel bröstoch prostatacancer.

Födoämne allergier

Nu när vi har förstått mekanismen av en läckande tarm kan vi också förstå hur skadliga ämnen kan påverka vårt immunförsvar och vår hälsa. Dessa ämnen kan skapa matallergier eller intolerans. Och det förekommer ofta att man blir känslig mot flera ämnen.

Känslighet och en reaktion i kroppen kan förekomma utan att man nödvändigtvis hittar antikroppar mot allergener. Inga av mina patienter som reagerade på gluten, inklusive mig själv, hade positiva gliadin/gluten transglutaminas antikroppar enligt våra labprover. Däremot hade ett flertal av patienterna en ökning av TPO antikroppar.

Många patienter jag träffade på vårdcentralen, så väl vuxna som barn, hade redan genomgått allergitester framför allt för gluten och mjölk. De hade själva kopplat sina symptom till gluten eller mjölkallergi och därför hade de bett deras läkare att undersöka detta. Av dessa läkare hade de fått veta att deras provsvar var negativa. Det var därför inte nödvändigt att eliminera gluten eller mjölk. Vissa hade till och med blivit rekommenderade att förtära dessa födoämnen då brist på dem kunde orsaka andra problem. Ofta med följd att deras symptom fortsatte försämras och att de till slut blev riktigt sjuka.

De vanligaste symptomen som patienterna söker för är att mage och tarm inte fungerar bra. De klagar på en gasig mage, uppsvullenhet, kramper och ont i buken. De kan ha problem med skiftande avföring där det periodvis växlar mellan förstoppning och lös avföring. Beroende på sjukdomens stadium har de symptom av olika grad och omfattning.

Jag har haft patienter som har haft blod i avföringen och de har varit utredda via gastromottagningar utan att man hittat en riktigt orsak till problemet. De hade fått diagnosen övergående irritation i tarmarnas slemhinnor eller IBS.

Vätskeansamling i kroppen, extrem trötthet, myalgi, eksem och hudutslag samt återkommande huvudvärk kan också bero på dolda matallergier.

I dagsläget finns det olika metoder att analysera födoämnesallergier.

Det enklaste och en av de mest effektiva metoderna är elimination och provokation. Man eliminerar födoämnet strikt i ca 8 veckor och därefter återinförs det till kosten. När man gör detta test är det viktigt att vara observant och lyssna på kroppen. Observera att detta inte får göras om man tidigare har haft en allergisk reaktion mot ett födoämne utan att ha tillstånd från sin behandlare!

Lektiner

Lektinerna ³ , ⁴ är en grupp av proteiner som finns i alla växter. De finns framför allt i spannmål som vete och råg, soja och baljväxter. Lektinerna är växternas skydd mot insekter, parasiter och även mot däggdjur som människan.

De har kapacitet att binda sig till kolhydrater, en process som kallas för agglutination, hopklumpning. Observera att lektiner inte är glykoproteiner, proteiner bundna till kolhydrater som t.ex. i våra cellväggar eller leptiner, ett hormon som bildas i fettceller för reglering av aptit och hunger.

Lektiner som vi får i oss via maten kan komma in i blodbanan via läckande tarmceller. Därefter kan de spridas vidare i kroppen till andra organ och endokrina körtlar som sköldkörtel och bukspottskörtel. Det finns tusentals olika sorters lektiner och alla är inte skadliga för människan ⁵. De vanligaste lektinerna som vi idag vet är skadliga för människan är vete och vete-liknande lektiner. ”Wheat Germ Agglutinin WGA”.

Det finns olika åsikter om lektiner. Vissa anser att lektiner inte är skadliga för oss människor. Andra tycker att bara en viss grupp av människor skadas av dem. Man undrar också varför lektinerna påverkar cellerna i olika omfattning.

Det finns också teorier som säger att lektiner binder sig till tarmväggarna och stannar där. De kan sedan komma in i blodbanan först när en infektion eller toxiner från virus och bakterier angriper tarmen. Då kan lektiner skada tarmcellerna och orsaka lektin antigenantikroppsreaktion i vår kropp.

Andra teorier är att vi blir allt mer lektinkänsliga på grund av våra arvsanlag. Våra förfäder åt inte den mat vi konsumerar idag, i alla fall inte i samma omfattning som idag. Vårt immunsystem har inte hunnit ana sig till den kost som konsumeras i det moderna samhället. Vår moderna kost har påverkat vår tarmflora och därmed kroppens möjlighet att skydda sig mot skadliga ämnen i kosten.

En annan teori är att vissa människor har problem med sekretoriskt immunoglobulin A, SIgA barriärskyddet i tarmarna och påverkas därför mer av lektiner.

SIgA är en antikropp som spelar en viktig roll i slemhinnornas immunförsvar.

Användning av NSAIDS (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel som Voltaren, Diklofenak) kan öka tarmpermeabiliteten och möjliggöra för lektiner att komma in i blodcirkulationen.

Jag vill gärna lägga till att kronisk stress är en av huvudorsakerna till en obalans i tarmfloran och att detta också kan bidra till en läckande tarm.

Under det senaste århundradet har lektinerna i växterna blivit stadigare och kedjorna blivit längre. Detta på grund av bl.a. växtförädling.

De flesta lektiner förstörs genom kokning eller genom att man lägger grödorna i blöt. Lektiner i vete och råg är svårast att förstöra men genom fermentering eller jäsning bryts de flesta lektiner.

Det finns mycket lektiner i vete, råg, soja, baljväxter som kidney bönor, fava bönor, jordnötter, linser samt i nightshades, potatisväxter som tomater och potatis. Observera att även mjölk och ägg innehåller lektiner.

Det som slog mig när jag studerade lektiner var hur väl tidigare generationers livsmedelshantering fungerade för att reducera mängden lektiner i maten. Jag tänker främst på blötläggning, kokning med tryckkokare, fermentering, jäsning och groddning. Jag minns hur min mormor och farmor alltid blötlade riset och bönorna dagen innan. Tyvärr har mycket av denna traditionella och tidskrävande matlagningsteknik försvunnit och istället ersatts av halvfabrikat med mängder av tillsatsämnen. Maträtter som blir klara på några minuter i mikron.

Gluten

Ordet gluten kommer från latin och betyder klister. Gluten är ett protein som finns i vissa spannmål framför allt i vete och råg. Även korn och havre innehåller gluten men i betydligt mindre mängd än hos vete.

Vete består av ett flertal proteiner varav de viktigaste är albumin som är lösligt i vatten, globuliner och gluten. Gluten är en samling av de längsta och mindre vattenlösliga proteinkedjorna och brukar delas upp i gliadiner och gluteniner.

Växtförädling och vår användning av bekämpningsmedel har bidragit till att vete har fått hårdare kapslar och längre och robustare proteinkedjor som gluten. Dessa proteinkedjor kan vara skadliga för vår tarmflora.

Inte nog med det, bagerierna har under de senaste åren använt extra tillsats av gluten i bröd och bakelser. Som det skrevs ovan betyder gluten att klistra och limma. Ju mer gluten desto fastare och tjockare blir degen. Gluten håller ihop degen och förhindrar att den faller sönder under jäsningen. I ett industriellt samhälle med krav på höga vinster och snabb produktion har man inte tid och möjlighet att framställa deg och bröd som förr i tiden. Då lät man degen jäsa i många timmar eller dagar innan man bakade.

Det finns ett flertal studier om Celiaki och glutenintolerans och sambandet mellan de två. Det kan alla läsa på nätet. Men det som mest intresserade mig och som även gällde mig själv och många människor jag har varit i kontakt med är det som heter non-celiaki glutensensitivitet (NCGS) eller bara glutensensitivitet.

Vårt immunförsvar kan reagera på gluten på olika sätt. Det är inte alltid man har påvisade antikroppar mot gluten eller IgE antikroppar vid de sedvanliga proverna. Detta trots tydliga symptom relaterade till ett intag av gluten.

En annan orsak till symptomen kan vara en reaktion mot fytinsyra som finns i sädesslag. Fytinsyra förstörs för det mesta vid jäsning om degen bearbetas på rätt sätt, som gammaldags deg och surdeg.

Symptom kan också orsakas av andra proteiner som alfa-amylas/trypsin inhibitor ⁷, ATIs som kan bidra till inflammation i tarmarna.

Under mina år i öppenvården har jag hela tiden varit intresserad av glutenproblematiken och tagit ett stort antal glutentest på de patienter som visade relaterade symptom. Förvånansvärt är att inte ett enda av dessa test visade sig vara positiva, trots symptom och ofta ett klart samband med gluten intag.

Det vi mäter i öppenvården är Gliadin-antikroppar, Transglutaminas- antikroppar (IgA) eller S-IgA. Om testet är positivt får patienten besked att ta bort gluten från maten och får diagnosen glutenintolerans eller celiaki. Om testet är negativt får patienten, trots symptom och läkarens misstanke, beskedet att ”testet är negativt, du kan fortsätta äta mat med gluten”. I bästa fall, om behandlaren varit lyhörd, får patienten rådet att under en tid ta bort laktos från maten för en utvärdering av laktosintolerans. Jag har haft ett stort antal patienter som varit i en sådan situation. Jag har dessutom träffat patienter och föräldrar till barn som inte har lyssnat på sina behandlande läkare och själv tagit bort gluten och även mjölk då de insåg att de mådde bättre utan dessa födoämnen. När de sedan kom till mig hade de med sig många frågor som i sin tur väckte frågor hos mig.

Analyserar vi rätt antikroppar?

Kan det vara så att vi missar andra antikroppar som vi ännu inte har kunskap om?

Kan det vara så att det tar flera år innan kroppen börjar bilda vissa antikroppar? Om det överhuvudtaget bildas några antikroppar innan det går så långt att våra organ skadas genom en inflammatorisk process. Jag tänker här främst på gluten och tungmetaller.

Kan det vara tillsatsämnen, bekämpningsmedel, kemisk gödsel eller tungmetaller i sädesslag som bidrar till inflammation? Vi människor har historiskt sätt aldrig konsumerat så stora mängder vete som vi gör idag.

En sak jag är helt säker på är att människor reagerar på gluten på olika sätt.

Inflammation

Eftersom antalet inflammatoriska sjukdomar och symptom relaterade till inflammation i kroppen stiger för varje år vore det bra att ge en kort beskrivning av ”inflammation”.

Inflammation från latinska ordet inflammatio betyder brand. Det brinner någonstans i kroppen.

Vid en fysisk skada eller när något främmande kommer in i kroppen sker en inflammatorisk process. En process som bildar värme och vätskeansamling.

Detta är nödvändigt för kroppen för att kunna skicka signaler för att få hjälp. Immunförsvaret samlar kraft och agerar genom ett väldigt komplext system med ett flertal kemiska reaktioner för att ta hand om den skadade vävnaden eller bekämpa inkräktaren.

Föreställ dig att ett virus eller en viss sorts bakterie angriper kroppen. Vad händer? Du blir trött, hängig, orkeslös. Det händer att du får feber, myalgi, smärta i musklerna, huvudvärk och yrsel. Du kan även få ont eller kramper i buken och till och med diarréer. Allt detta händer när immunsystemet skickar signaler och förbereder sig för en kamp.

Denna kamp, alltså en akut inflammatorisk process, är absolut nödvändigt för kroppen för att kunna rädda och försvara sig. Men när en inflammation blir kronisk kan det bli problem.

Om man inte lyckas bli av med inkräktaren som orsakat inflammation i kroppen, blir man med tiden allt tröttare och har fortsatt ont i lederna och i kroppen. Följden kan bli sömnproblematik, psykiska störningar och koncentrationssvårigheter.

Under tiden används stora mängder av kroppens resurser av vitaminer och mineraler för att hjälpa immunförsvaret. Ju längre tiden går utan att kroppen eller immunförsvaret fått ordning på systemet kommer nya symptom framför allt psykiska, neurologiska och hormonella åkommor in i bilden. Symptom som rastlöshet, kraftig ångest, myrkrypningar, domningar, depression, menstruationsrubbningar, endokrina åkommor och infertilitet.

Ovan beskrivning av sjukdomsförloppet gäller inte bara när kroppen invaderas av en främmande organism utan också av olämpliga födoämnen. Ämnen som vi evolutionärt inte utvecklat ett bra immunförsvar mot.

I dagsläget uppskattas att mer än 200 sjukdomar är starkt relaterade till inflammatoriska sjukdomar bl.a. myalgier, fibromyalgi, migrän, IBS, IBD, depression, artriter, inflammatoriska sköldkörtelsjukdomar, som Hashimotos och Graves sjukdom, MS, ME, psoriasis, Parkinsons sjukdom, ADHD, ADD, OCD tvångssyndrom, Alzheimer, osv. Listan är lång och ändå långt ifrån komplett. Nya samband mellan inflammation och kroniska sjukdomar upptäcks varje år.

Men varje symptom eller sjukdom behöver inte nödvändningsvis vara relaterad till en inflammation i kroppen. Jag vill be er som läser boken att inte dra hastiga slutsatser. Det behövs kontakt med en erfaren behandlare för att få rätt hjälp.

Det finns ett par markörer som vi kan analysera på våra landstings laboratorier

för att se om det finns en eventuell inflammation eller en autoimmun reaktion i kroppen, en av dem är TPO antikroppar mot sköldkörteln. Jag kommer till detta ämne och andra markörer senare i boken.

Vete

Vete har varit en viktig näringskälla för människan ända sedan vi blev bofasta för ca 10 000 år sedan. Till en början odlades det vilda enkornsvetet. Men tidigt lärde sig människan genom urval att ta vara på frön från de plantor som gav bäst avkastning. På så sätt utvecklades emmervete. Under årtusendena fortsatte sedan den mänskliga urvalsprocessen av vete för att hitta sorter som gav bra skördar, var lätt att hantera och hade ett bra näringsinnehåll. Denna urvalsprocess accelererades sedan under början av 1900-talet genom korsningsförädling och hybridisering där olika vetesorter korsas med varandra för att snabbare förändra de egenskaper hos växten som man vill förbättra. I samband med utvecklingen av vete under 1900-talet förändrades också gluteninnehållet i vetet. Gluten som består av gluteniner och gliadiner är egentligen ett samlingsnamn för ett hundratal olika proteiner som liknar varandra men som kan vara olika skadliga för oss människor. De nya vetesorterna hade inte bara ett högre gluteninnehåll utan även en högre andel av det gliadin som ger glutenallergi, alfa-gliadin. Vilka gluteniner och gliadiner som ligger bakom den s.k. icke specifik glutenallergi NCGS som aktiverar autoimmunitet är idag inte känt.

Om du vill läsa mer om vete och gluten kan jag varmt rekommendera boken ”Gluten och mjölk” av Michael Håkansson.

Soja

Soja är en ärtväxt som är rik på protein och mineraler. Vi bor i ett samhälle där det finns ett överflöde av sojabaserade matprodukter med mycket reklam för sojaprotein. Framför allt för veganer och vegetarianer. Sojamjölk, sojayoghurt, sojaost, sojakött, sojaolja och sojaproteiner är några av de hundratals sojaprodukter som finns på marknaden som substitut för animaliska produkter. Soja ingår även i många mjölkprodukter för nyfödda.

Är soja verkligen nyttigt för människan och andra däggdjur som boskap?

Sojabönan odlades i Kina för ca 7000 år sedan. Den kallades för den gula juvelen och användes som gödsel i början innan människan började förtära den för ca 2500 år tillbaka.

I Asien används främst fermenterad soja som Natto, Tempeh och Miso och då ca 10 g/dag. I västvärlden kan det dagliga intaget av soja för veganer vara 20 ggr större, ca 200 g/dag och då i ickefermenterad form alltså i form av ren soja.

Det är viktigt att fermentera sojabönorna för att oskadliggöra dess skadliga ämnen.

Soja innehåller rikligt med ämnen som Fytinsyra, Fytoöstrogener och lektiner. Fytinsyra binder mineraler till sig och gör det svårt för kroppen att ta upp dessa ämnen. Fytoöstrogener är östrogenliknande substanser som förekommer i vissa växter. De liknar människans östrogenhormon, men har inte samma form som det östrogen som finns i vår kropp.

Xenoöstrogen, främmande östrogen är substanser med östrogeneffekt som kommer i vår kropp från industriella produkter som plast och kemikalier, kontaminerad mat som fiskar och jordbruksprodukter och från bekämpningsmedel.

Fytoöstrogener och Xenoöstrogener, kan binda sig till kroppens östrogenreceptorer, hämma kroppens egna östrogen och långsiktigt bidra till hormonrubbningar, östrogendominans, skadliga hälsoeffekter, infertilitet och cancer.

En av anledningarna till att många flickor idag går tidigt in i puberteten är Xenoöstrogener och Fytoöstrogener. De får menstruation och könshår i betydligt tidigare åldrar än hos tidigare generationer. Jag har träffat flera oroliga föräldrar och barn i detta avseende.

Östrogendominans kan leda till hormonrubbningar hos pojkar och män och långsiktigt påverka spermiernas kvalitet. Mer om hormonell obalans hittar du i kapitlet binjurar och hormoner.

Näringsfysiologen och författaren Dr. Kaayla Daniel skriver i sin bok ”The whole soy story”,

- Soja är INTE hälsosam mat - Soja är INTE svaret till världens svält - Soja är INTE en panacé

- Soja är inte bevisad att vara hälsosäker Då soja ger hög avkastning är nya sojafält en av de viktigaste skälen till den skogsskövling som nu sker i flera länder som i Indonesien och Brasilien.

Komjölk

Problemställningen kring mjölk och allergier är omfattande och jag kan därför inte ta med alla detaljer i denna bok.

Min erfarenhet är att majoriteten av de patienter som reagerar på gluten också reagerar mot mjölkprotein, framför allt från ko. De två allergierna går ofta hand i hand.

Observera att allergi mot mjölkprotein som Kasein och Vassle inte är samma som när man har problem med att bryta ner mjölksocker, laktos. Det finns relativt många som tror att de är laktosintoleranta och att det går bra att förtära mjölk och mjölkprodukter fria från laktos. I själva verket kan de vara allergiska mot mjölkprotein eller känsliga mot andra ämnen i mjölken.

Komjölkprotein innehåller ca 80% kasein. Mänsklig modersmjölk är relativ kaseinfattig, den innehåller ca 20–30% kasein och resten är vassle protein.

Det finns två varianter av komjölkproteinet kasein, betakasein A1 och A2. Mjölken i Sverige och Finland innehåller mest av Kasein A1. Våra kor och den moderna mjölkkon är en muterad variant på den ursprungliga kon som ger kasein A2. Det finns studier som kopplar A1 mjölk till inflammationsprocesser i kroppen, IBS, IBD, åderförkalkning, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes ⁸-¹².

Det finns fortfarande platser i världen som har kor med betakasein A2 som i Sydeuropa, på Island, i Afrika och på Nya Zeeland.

Konsumtionen av stora mängder mjölk och mjölkprodukter kan vara en bidragande orsak till benskörhet, osteoporos. Intressant är att folk fortfarande dricker mjölk för att bevara benstommen. Att mjölk ger starka ben var länge en populär slogan i det svenska samhället.

Data från FAOSTAT visar att mjölkkonsumtionen i Västeuropa framför allt i Skandinavien och USA är högst i världen. Samtidigt har vi den högsta andelen höftfrakturer i världen ¹³.

Många anser att detta beror på stigande ålder och det kalla klimatet, visst både ålder och brist på D-vitamin är också bidragande orsaker. Men vi måste ha med oss andra möjliga faktorer också.

Jag vill lägga till att många av mina patienter som brukar dricka mjölk dagligen i hopp om att ha starka ben har visat brist på kalcium i deras provsvar. Provet analyserar kalcium intracellulärt och inte bara i blodet. Observera att kroppen ständigt strävar efter en balans. När vi överkonsumerar mjölk gör mjölkproteinet kroppen syrlig. När kroppen ska balansera den sura miljön gör den det genom att utsöndra mer basiskt kalcium i blodcirkulationen. Detta kalcium tas från skelettet. Dessutom måste kalcium vara i balans med andra mineraler i kroppen. Förhållandet mellan kalcium och magnesium är väldigt viktigt. Denna balans saknas i mjölk som innehåller väldigt lite magnesium och kan på sikt ge stora konsekvenser för kroppen.

Jag har frågat nästan varje patient hur mycket mjölk och mjölkprodukter de konsumerar per dag. Första spontana svaret är oftast ”inte mycket”. Men när vi går djupare in i frågan är det ofta ett glas mjölk, ca 2 dl och oftast 2 dl filmjölk eller yoghurt på morgonen. På kvällen blir det ett till glas mjölk med ost och smörgås. Ibland även ett glas mjölk till lunchen. Räknar vi bara mjölk mängden, exklusive ost och yoghurt/fil, blir det lätt 400600 ml mjölk/dag. Jag har haft

patienter som brukade dricka 1-1.5 liter mjölk per dag.

För varje år ökar antalet vuxna och barn som klagar på tarmrelaterade sjukdomar.

Idag lider mer än 1,5–2 miljoner människor i Sverige av IBS, alltså var femte person i vårt land lider av symtom som gasig mage, uppsvullen buk, diarré, buksmärtor, magknipor, mm. Detta är ett folkhälsoproblem som måste tas på största allvar då det kan få allvarliga konsekvenser inte bara för den enskilde, men också för samhället i stort.

En av de främsta anledningarna till detta folkhälsoproblem är med stor sannolikhet vår mjölk. Det finns flera frågor som säkerligen vi och de ansvariga på livsmedelsverket och jordbruksverket bör gå igenom.

Behöver en vuxen människa dricka mjölk överhuvudtaget?

Hur mår våra mjölkkor? Hur påverkar genmodifierade kor och deras raser människohälsan?

Hälsoeffekter och bieffekter av mjölkproteinet kasein

Kons föda och kraftfoder

Soja som kraftfoder och hur den påverkar ko och människans hälsa

Tillverkningsprocessen, pastörisering och homogenisering av mjölken

Pastörisering och homogenisering

Pastörisering har fått sitt namn efter Louis Pasteur. Genom uppvärmning av livsmedel i en viss temperatur och under en viss tid dödar man bakterier och mikroorganismer. 1937 blev det lag i Sverige att mjölk som säljs med vissa undantag ska pastöriseras. Lagen stiftades först för att minska spridningen av tuberkulos som man trodde kom via mjölken. Tuberkulos orsakas av bakterien tuberkulos och är en luftburen smitta som sprids via människor och dålig hygien hos människor och boskap. Det senaste fallet av tuberkulos hos nötkreatur i Sverige var 1978. Numera sker pastöriseringen för att oskadliggöra andra patogena mikroorganismer och för att göra mjölken hållbar. Opastöriserad mjölk säljs i andra länder som i Frankrike och i USA.

Homogenisering, att finfördela mjölken är en process där mjölk under ett högt tryck pressas igenom en liten spalt. Detta gör att fettkulorna i mjölken spricker sönder så att de inte längre kan klumpa sig och lägga sig i ett lager på ytan.

Många av oss kommer säkert ihåg de gamla glasflaskorna som hade ett lager av grädde på ytan. Gammaldagsmjölk är inte homogeniserad.

Dr. Kurt Oster M.D. kardiolog arbetade i flera år med att bevisa hur enzymen Xanthin Oxidas (XO) som bildas vid homogenisering av mjölk skadar artärerna. Enligt honom är det detta enzym som bidrar till ateroskleros och hjärt- och kärlsjukdomar, inte kolesterol.

Något som jag uppmärksammade när jag arbetade på en vårdcentral var att flertalet av patienterna med utländsk bakgrund som hade svårighet att förtära mjölkprodukter i Sverige, kunde dricka mjölk när de var på resa i deras tidigare

hemländer utan att drabbas av magproblematik. Patienter har även berättat att deras tolerans för svensk ohomogeniserad mjölk, gammaldags mjölk, är betydligt högre än för det svenska standardsortimentet av mjölk. En anledning till denna skillnad kan vara skillnaden mellan A1 och A2 kasein. En annan orsak kan vara hur man pastöriserar och homogeniserar mjölken i mejerierna. Andra skillnader finns i kons föda och andel kraftfoder som korna utfodras med. Kraftfoder enligt vår tidigare granne och mjölkbonde på landet är inget annat än proteinrika rester från livsmedelsindustrin. Ofta med soja som proteinbas.

Frågan som kvarstår, ska en vuxen människa över huvud taget konsumera mjölk? Vi är det enda däggdjuret som gör detta. Om du är nyfiken kan jag varmt rekommendera dokumentär filmen ”Det vita Guldet” och boken Mjölkrevolutionen av Fredrik Colting.

Fallstudier

Gluten

När Ella, en 92 årig kvinna, kom in med sin rullator i mitt rum hade hon ett flertal frågor till mig angående sin hälsa. Ella hade blivit hänvisad till oss på vårdcentralen från sjukhuset. Hon hade varit inlagd på sjukhuset innan hon hade samlat kraft för att kunna komma till vår mottagning. Anledningen var att hon hade lösa avföringar som hade pågått länge utan att vara relaterad till en infektion. Då hon hade stora besvär hade hon sökt hjälp på sjukhuset. Man hade givit henne pankreasenzym och lagt in henne för observation över en natt. Dagen efter hade diarréerna stoppats. Ella skickades hem med kapslar som innehöll pankreasenzymer. Hon skulle ta dem i höga doser tre gånger om dagen. Dag två efter sjukhusbesöket fick Ella kraftiga buksmärtor och diarréer så kraftiga att hon i stort sett hade suttit på toaletten hela tiden. Hon hade provat att ta kapslarna igen och fått liknande besvär med sprutande diarréer. Efter att Ella hade slutat med kapslarna hade hon gått tillbaka till sitt tidigare tillstånd, alltså lösa avföringar ett par gånger dagligen.

Ella var besviken men lugn. Hennes frågor till mig var

- Varför skulle hon ta pankreasenzymer? - Hur visste personalen på sjukhuset att hon behövde de här kapslarna? De hade ju inte undersökt henne varken via blodprov eller ultraljud för buken för att verifiera någon avvikelse i bukspottkörteln.

Det första jag lade märke till var Ellas mentala förmåga och klarheten i hennes sinne trots hennes ålder. Hon kunde resultaten på alla hennes provsvar och

hennes kunskap om sina mediciner var långt bättre än en genomsnittlig patient. Det visade sig under vårt samtal att Ella arbetat i vården. Hon hade haft problem med magen och tarmarna i ca 45 år med skiftande avföringsvanor och lösa avföringar. Hon hade dessutom hypotyreos, var Levaxin substituerad och tog kortison mot sina reumatiska besvär.

Självklart kunde jag inte svara för läkarna på sjukhuset.

Efter att jag fick kännedom om Ellas bakgrund, hennes sjukdomar och symptom bad jag henne att försöka utesluta gluten från sin kost ett par veckor för en utvärdering. När Ella hörde det blev hon helt tyst samtidigt som hon vidgade sina ögon och stirrade på mig.

Efter ett par sekunder av tystnad frågade hon häpen ”säger du det?” Jag undrade vad som pågick? Ella berättade att när hon var 6–7 år gammal hade hennes mor tagit henne till en läkare för hennes fysiska besvär. Läkaren hade sagt att de skulle ta bort vete från Ellas mat annars får hon cancer. När Ellas mor berättade det för släkten och vänner hade samtliga sagt” vilken korkad läkare” man får inte cancer av vete!

Efter att Ella hörde mekanismen av gluten och sambandet med hennes sjukdomar tog hon bort gluten från sin mat, trots att hon inte konsumerade stora mängder dagligen. Hon drack inte mjölk och att ta bort ost från hennes kost i hennes ålder kändes inte helt rätt.

På återbesöket ca 3 veckor efter kommer Ella in med ett brett leende och meddelar att det ” går åt betydligt mindre toapapper”!

Efter två månader började Ella att ha avföring en till två gånger dagligen. Hon var betydligt piggare, kunde gå själv med sin rullator och hade gått upp i vikt.

Med tiden, kunde dosen kortison som Ella tog mot reumatism sänkas successivt från 10 till 5 mg och senare till 2.5 mg dagligen.

Det som än idag gör mig positiv förvånad är vår kropps förmåga. 92 åringen som har haft problem i så många år blev av med sina tarmbesvär efter ett par veckor med rätt diet.

Efter att jag bytte arbetsplats tappade jag kontakten med Ella. Efter ett par år hittade jag äntligen henne igen på ett hem för äldre. Ella klarade inte längre att bo ensam och var därför bosatt där. Ansvarige sjuksköterska berättade att Ella nu 99 år gammal sviktade i hennes minne och det var inte säkert att hon kände igen mig. När jag frågade om Ellas kost berättade sjuksköterskan att de var medvetna om att Ella var laktosintolerant men de gav henne både gluten och mjölkprodukter dock bara laktosfria. Det stod inte i Ellas journal att hon var glutenkänslig.

Jag undrar utan att ha ett säkert svar på min egen fråga, om Ella hade fått behålla sin fantastiska och alerta mentala förmåga längre om hon hade fortsatt med rätt kost?

Ellas fall är inget undantag. Det som i mina ögon är unikt är hennes ålder och kroppens kapacitet att kunna förbättra sig trots flertal år med symptom.

Mjölk

Nedan är en sammanfattning av Johannas brev, Johanna, 67 årig kvinna, upptäckte plötsligt en brun fläck på ryggen 2010. Fläcken var ca 2–3 cm i diameter och den kliade mycket. Johanna tror att hon har solat mycket och försökte därför använda olika salvor mot klåda och mjukgörande som hon köpte på apoteket. Eftersom besvären inte gick över sökte hon hjälp på sin vårdcentral. Läkaren på vårdcentralen tyckte att hudförändringen såg ofarligt ut. Den bedömdes som ett vanligt förekommande eksem.

Johanna fortsätter köpa flera krämer och salvor som lovade mycket men ingenting hjälper mot klådan.

2012 söker hon ånyo hjälp efter att hon haft mycket besvär med klådan. Fläcken har blivit betydligt större, som en handflata, och brun i färgen. På vårdcentralen tar man då prover och hon får diagnosen atopiskt eksem samtidigt som hon blir ordinerad en stark kortisonsalva. Efter att hon använt salvan i en vecka går klådan i regress. Men efter bara två veckor kommer klådan tillbaka med betydligt större intensitet. Hon sover väldigt dåligt på nätterna, vaknar ofta och river sönder huden tills den blöder.

2013 remitteras hon till hudmottagningen på ett universitetssjukhus i Stockholm. Där togs återigen prover. Hon fick använda stora plåster med salvor på, men dessa gav allergiska reaktioner.

Kraftig rodnad och smärta i hela ryggen följde på den nya behandlingen.

Hon återgår till att använda mjukgörande Miniderm i stora mängder och ofta. I det här fallet har huden blivit hård ”som en skosula och knottrig” skriver Johanna. Dessutom har liknande besvär börjat dyka upp bakom vänster öra.

Under en natt får hon klåda på höger handen. Handen blir röd, kliar mycket och har fjällande hud. Hon får tid hos en ny hudläkare som skriver ut kraftiga och starka kortisonsalvor för handen och mildare kortison för huden bakom örat.

Ingenting hjälper, hon fortsätter att riva så att huden går sönder och blir blodig på nätterna. Vid det här laget har hon dessutom börjat få nya fläckar på båda armbågarna och på höger armen.

2015 är Johanna trött på allt och vill inte träffa ännu en ny hudläkare. Hon hamnade hos mig i samband med att hon följt med som stöd för sin make som hade besökstid hos mig. Under mötet nämnde hon sina besvär. Av mig får hon rådet att eliminera alla mjölkprodukter förutom smör från sin kost. I sitt brev till mig skriver hon:

”Nu har jag hållit på med dieten i ca två och en halv månad. Huden på ryggen börjar bli normal, rosa och är inte längre brun. Fläckens storlek har halverats och den lilla klådan som finns kvar går att klara av med Miniderm (mjukgörande kräm). Jag sover gott om nätterna och har slutat riva mig blodig. Huden bakom vänster öra är mycket bättre, knappt synligt. Handen har inte gett mig några problem sedan jag eliminerade mjölkprodukter. På armbågar och på höger armen kan huden bli torr och jag behöver mjukgörande kräm t. ex efter att ha duschat, men de kliar inte.

Jag tänker fortsätta med dieten och har förhoppningar att jag kan bli helt bra!”

Peter, 58 år gammal

Peters fall liknar Johannas väldigt mycket. Peter hade haft besvär med huden på

båda handflatorna. Kraftig tjock och fjällande hud med ständig klåda. Han som arbetade på ett kontor kunde inte längre hålla pennan i handen och skriva. Han hade kontakt med ett par hudmottagningar och fått behandling med ett flertal mjukgörande salvor och med kortisonsalvor, genomgått strålbehandling och fått vattenbad för händerna med olika lösningar. Det hjälpte delvis tillfälligt under en kortare period men besvären kom tillbaka. När jag träffade Peter rekommenderade jag honom att ta bort alla mjölkprodukter ur sin diet. När Peter eliminerar mjölkprodukter från sin kost kunde han följa förbättringen, dag för dag. Händerna som tidigare inte gått att känna igen, med tjock och fjällande hud, sprickor på alla fingrar och handflatan, blev återställda.

När jag träffar honom ca 1 år efter att han blivit helt återställd skrattar han glatt och säger ”allt är bra men när jag fuskar av och till, kommer rodnaden och klådan direkt tillbaka”.

Kommentar

Flera patienter bl.a. de med psoriasis fortsätter må dåligt. De skickas till olika mottagningar för fler utredningar och får prova nya läkemedel utan att man riktigt tar tag i grundorsaken till besväret.

Hur farligt är det egentligen att prova att eliminera vissa födoämnen som mjölkprotein och gluten i ett par veckor, vare sig det är evidensbaserat eller inte. Många läkare stirrar blint på provresultaten och då de ser att individen inte har antikroppar mot mjölk eller gluten vågar de inte avråda patienten från att konsumera dessa födoämnen. Jag har haft kollegor som varit oroliga över att de skulle begå tjänstefel om de hade rekommenderat patienter att ta bort dessa födoämnen även om de väldigt gärna ville det.

Patienter med små bebisar som ammades och som haft rosslig hosta med slem,

utslag och eksem mådde betydligt bättre efter att deras mödrar tagit bort mjölken från sin kost. Dessa fall borde öppna ögonen hos barnsköterskorna som oftast vill ha ett positivt provsvar på antikroppar innan de vågar agera.

En annan fråga som gör sig gällande är hur lång tid det egentligen tar för kroppen att blida antikroppar för ett födoämne.

Referenser till kap 2.

1. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4259177/





6. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK1727/ Human leukocyte antigen (HLA) haplotype DQ2 or DQ8 in Celiac disease

7. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29315017 Amylase-Trypsin Inhibitors

8. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27894411 β-casein gene A1allele in Holstein, Simmental and native caws in Iran

9. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6616616/ Polish Red Cattle

10. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4818854/ Effects of milk containing A2 vs A1 and A2

11. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27039383


13. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/22419370/ A systematic review of hip fracture incidence and probability of fracture worldwide, J A Kanis , et al Osteoporos Int 2012

Kapitel 3

Anatomi och fysiologi av sköldkörteln

Kapitel 3

Anatomi och fysiologi av sköldkörteln

Detta kapitel är främst avsett för behandlare och er som vill förstå sköldkörtelns funktion i detalj. En enklare sammanfattning finns i slutet av kapitlet.

Sköldkörteln är ett endokrinorgan som liknar två sköldar, lober, som är ihopkopplade med en tunn vävnad kallad för isthmus, bild 2. Detta gör att sköldkörteln liknar en fjäril. Sköldkörteln är placerad i halsens främre del strax nedanför struphuvud mot luftröret. Med endokrinorgan menas att sköldkörteln utsöndrar hormoner direkt i blodbanan. Sköldkörteln består av celler som kallas för follikelceller och parafollikulära celler, så kallade C-celler. Bild 3.

Bild 2. Sköldskörtel

Bild 3. Follikelceller

Folliklarna består av ett centralt hålrum fyllt med klibbig vätska, kolloid, som produceras av follikelceller. C-celler ligger mellan folliklarnas bindväv. De producerar hormonet kalcitonin som reglerar kalciumnivån i blodet. Detta sker genom att minska nedbrytningen av benvävnad i skelettet. På baksidan om sköldkörtelloberna ligger fyra små endokrina körtlar s.k. bisköldkörtel, parathyroid. Dessa körtlar producerar hormonet paratyreoideahormon, parathormon (PTH), som också reglerar kalciumkoncentrationen i blodet genom att stimulera:

Osteoklasterna och därmed öka nedbrytningen av benvävnad i skelettet. Detta är i motsats till kalcitonin Tarmarnas upptag av kalcium genom att aktivera D-vitamin Återupptaget av kalcium från njurarna

Våra körtlar producerar hormoner och sköldkörteln är en av de största endokrina körtlarna som vi har i kroppen. Endokrina hormoner är kemiska substanser som utsöndras och flyter direkt i blodsystemet i motsats till exokrina hormoner. Dessa hormoner utsöndras utanför blodbanan som saliv och svett från saliv- och svettkörtlarna.

Produktionen av sköldkörtelhormoner är beroende av det viktiga mineralet jod och av TSH, tyreoideastimulerande hormon. TSH utsöndras från hypofysen som är en körtel i hjärnan. Hormonet fungerar som en styrsignal från hypofysen till sköldkörteln där den reglerar produktionen av tyreoideahormoner som T3 och

T4. Eftersom en av de viktigaste funktionerna som sköldkörteln har är kroppens ämnesomsättning kan vi säga att den har till uppgift att reglera varje cell i kroppen. Med andra ord är alla våra triljoner celler i kroppen i behov av sköldkörtelhormon för att kunna ha en normal funktion och för att kunna producera energi.

Sköldkörteln reglerar, fett, protein- och kolhydratsyntesen som är viktiga för energiproduktionen i cellen och i mitokondrier. Detta genom ett komplext system och i samklang med andra system i kroppen. För att detta system ska fungera optimalt behövs det ett flertal enzymer, ko-enzymer, mineraler, vitaminer, aminosyror och fettsyror.

Jag brukar säga att sköldkörteln är spisen i vår kropp. Om spisen är ur funktion blir det ingen lagad mat även om vi har goda ingredienser i kastrullen.

Sköldkörtelhormoner har till uppgift att reglera värme och kroppens basala temperatur. De har också en viktig roll för fostret och barnets tillväxt. Med hjälp av sköldkörteln regleras nervsystemet, våra reflexer och kognition. Den reglerar tillväxt och reparation och stimulerar endokrin systemet. Sköldkörtelhormoner ökar också känsligheten och förstärker effekten av katekolaminer som noradrenalin och adrenalin. En mekanism är att öka antalet beta-adrenerga receptorer som är tillgängliga för adrenalin och därmed ökar effekten av hormonet i cellen, speciellt i hjärtat ¹-². Detta är en bidragande orsak till hjärtklappning vid överproduktion av tyreoideahormoner. Utan sköldkörtelhormoner skulle adrenalin ha en svagare effekt.

Med hänsyn till ovannämnda funktioner är det inte så konstigt att man får många olika åkommor när sköldkörteln inte fungerar som den ska.

I denna bok försöker jag sammanfatta sköldkörtelns funktion och varför det är så viktigt att ha rätt kost för att få en välfungerande sköldkörtel och kropp.

Fysiologi och biokemi

Syntes av sköldkörtelhormon

Tyrosin är en aminosyra som tas upp av kroppen via maten. Kroppen kan också bygga den från aminosyran fenylalanin.

Ca 100–120 tyrosin aminosyror bildar proteinet tyreoglobulin. Tyroglobulin, är ett glykoprotein och är förstadium till sköldkörtelhormoner. Proteinet syntetiseras i den endoplasmiska retikulum och kommer in i kolloid i lumen från sköldkörtelns follikel genom exocytos. bild 4.

Bild 4. Syntes av tyreoideahormoner i sköldkörteln

Med hjälp av en aktiv pump, så kallad natriumjodid (Na / I) symporter, pumpas jodid (I−) som tidigare har korsat endotelet/blodbanan aktivt in i cellen. Jod koncentreras i sköldkörtelns follikularceller till cirka trettio gånger dess koncentration i blodet. I kolloiden oxideras jodid (I−) till jod (I ) av ett enzym som kallas sköldkörtelperoxidas-TPO. För denna reaktion behövs också väteperoxid H²O² och seleninnehållande enzymet glutationperoxidas. Se avsnittet Selen.

Jod (I ) är mycket reaktivt och jodiserar proteinet tyroglobulin. Sköldkörtelhormoner bildas genom att jodatomer binder sig till ringstrukturerna i tyrosinmolekylerna och bildar monoiodotyrosin (MIT) och diiodotyrosin (DIT). Om man kopplar samman två delar av DIT bildas tyroxin T4 med fyra jod atomer. Genom att kombinera en MIT och en DIT bildas triiodothyroninT3 med tre jod atomer.

DIT + MIT → r-T3 (biologiskt inaktivt) MIT + DIT → triiodothyronine T3 DIT + DIT → tyroxin T4

Bild 5. T4, T3 och r-T3

Proteaser löser upp joderat tyroglobulin och frisätter hormonerna T4 och i mindre mängd T3 som rinner till blodet från follikulära celler. Tyroglobulin blir kvar i follikulärcellen.

Det mesta av T4 och T3 är bundna till transportproteiner när de cirkulerar i blodbanan varav ca 70% bundet till proteinet TBG (tyroxinbindande globulin). Vid blodanalyser mäter man ofta de fria hormonerna, alltså de cirkulerande fritt T3 och fritt T4 som inte är bundna till något protein. Man kan också mäta den totala nivån av hormonerna i blodbanan både bundna och fria.

När cirkulerande tyreoidea hormoner T4 och T3 via blodet når målceller i vävnader, alltså våra triljoner celler, måste de era cellmembranet först för att komma in i cellen och i mitokondrierna. I cellmembranet finns enzymerna jodtyronin-dejodinas, Iodothyronine deiodinase (dejodinas enzymer). Dejodinaser också kallad för jodid peroxidaser är seleninnehållande enzymer som aktiverar eller inaktiverar sköldkörtelhormoner. De konverterar T4 efter behov till den mer aktiva formen T3 genom att flytta på en jodatom. Brist på dejodinas kan imitera en bild som i jodbrist.

Det finns tre sorters dejodinasenzymer ³-⁴. D1 enzymer finns i sköldkörteln, levern och njurarna. D2 enzymer finns i hjärnan, skelettmuskler, sköldkörteln och hjärtat samt i brunt fett. D1 och D2 konverterar T4 till det mer aktiva T3 hormonet.

D3 tar bort en jodatom i T4 molekylen och bildar revers T3 (r-T3). Dessutom

omvandlas T3 till T2 med hjälp av D3. r-T3 är ett biologiskt inaktivt hormon och fungerar som en broms i systemet. Vid hög stress, fasta, kroniska och inflammatoriska sjukdomar, kirurgiska ingrepp och infektion behöver kroppen dra i bromsen för att kunna varva ner och då ökar r-T3. Andra orsaker som kan höja nivåerna av r-T3 är obalans av kortisol, Hashimotos tyreoidit med höga TPO ak, östrogendominans och brist på mineraler och vitaminer som Järn, Jod, Selen, B2, B6, B12, A och D-vitamin.

I människokroppen är mängden T4 betydligt större än T3 men T3 är ett mer aktivt hormon som i stort sett är ett prohormon. Ca 80% av T4 dejoderas till T3 utanför sköldkörteln, perifert i cellerna. Bara 20% av T3 utsöndras direkt från sköldkörteln ⁵.

Konvertering av T4 till T3 kan minskas av flera faktorer.

Vanliga orsaker till minskad konvertering av T4 till T3

Brist på nutrition, vitamin och mineraler

Defekt på dejodinaser

Kroniska och inflammatoriska sjukdomar

Hög stress

Lagring av tungmetaller som kvicksilver, bly, aluminium

Halogener som fluor och brom

Vissa läkemedel som B-blockerare, antityreoidea läkemedel, östrogen, p-piller, steroider och litium

Minskad fysisk aktivitet

Övervikt

Ålder

Receptorer till sköldkörtelhormoner (TR) är kärnreceptorer. De sitter alltså i cellkärnan och är inte bundna till cellmembranet -⁷.

T3 binder sig till TR i cellkärnan. T3-TR komplexet aktiverar genuttrycken och transkriptionen av DNA för syntesen av proteiner, enzymer och hormoner. Dessa proteiner reglerar ett flertal mekanismer som ämnesomsättningen, tillväxten och hjärtrytmen.

Vitamin A är viktigt för metabolismen av jod i sköldkörteln ⁸ och konverteringen av T4 till T3. För att T3 ska kunna binda sig till sin receptor i cellkärnan behövs också A-vitamin.

Träning ökar konvertering av T4 till T3 samt ökar känsligheten för bindningen av hormonerna till kärnreceptorerna.

Vid sköldkörtelhormonresistens har individen resistens mot bindning av hormonerna trots tillgängliga tyreoidea hormoner. Individen kan ha höga värden på cirkulerande T3 och T4 (TSH kan vara normalt eller högt) utan att hormonerna kan komma fram till målet för att fullgöra sin uppgift i cellkärnan.

Patienten kan visa symptom som vid hypotyreos och likaså ge en bild liknade hypertyreos. Även om läroböcker beskriver detta tillstånd som en genetisk sjukdom är jag övertygad att miljöfaktorer som lagring av tungmetaller och inflammation i kroppen kan vara andra orsaker till detta tillstånd. Det kan jämföras med diabetes typ II, där patienten har resistens mot insulin trots tillgängligt insulin i kroppen.

Mitokondrier

Mitokondrierna är organeller i cytoplasman i våra celler. Tidigt under livets utveckling integrerades en bakterie i en levande cell. Tack vare denna symbios kan vi idag använda syre vid vår energiproduktion.

Mitokondrier är cellernas kraftverk. I en process som kallas för mitokondriella andningskedjan omvandlas näring och syre till energi ATP (adenosintrifosfat) bränsle för våra celler. Denna process sker genom en rad komplexa reaktioner med hjälp av ett flertal enzymer, vitaminer, mineraler, aminosyror och kofaktorer.

Mitokondrier har en viktig roll i ämnesomsättningen. För att mitokondrier ska fungera behövs det tyreoidea hormonet, T3 . För att bilda ATP, kemisk energi, i mitokondrien behövs det syre och närvaro av T3. Vid denna process genereras värme.

Vad händer när man tänder något i närvaro av syre? Det frigörs energi och värme! Denna reaktion i mitokondrien producerar värme och höjer temperaturen i cellen och därmed i kroppen.

En annan funktion av T3 är att bilda nya mitokondrier.

Mitokondrier har egna DNA (mtDNA). Barn ärver sin moders mtDNA, barnets mtDNA är en exakt kopia av moders mtDNA, medan kärnans DNA ärvs hälften från modern och hälften från fadern.

Mitokondrier har dessutom en viktig roll i cellernas apoptos ¹ . Apoptos innebär programmerad celldöd för att på ett kontrollerat sätt reglera antal celler i kroppen.

Produktionen av sköldkörtelhormoner är reglerad av TSH, tyreoidea stimulerande hormon från hypofysen, en körtel i hjärnan. TSH i sig är reglerad av Tyreotropinfrisättande hormon, TRH (thyrotropinreleasing hormone) från Hypotalamus, en region i hjärnan. TSH påverkas av en negativ loop främst av nivån av T4 och T3 i blodbanan. Men även stress, serotoninhalten, infektion samt ett kallt och mörkt klimat påverkar TSH-nivån. I ett kallt och mörkt vintersverige med en stressig livssituation är det fullt möjligt att en patient visar symptom som vid hypotyreos men ett normalt TSH-värde. Detta innebär att man inte enbart kan gå på TSH-värdet när man bedömer en patients sköldkörtelfunktion.

Bild 6. Cell och mitokondrier

En kort och förenklad sammanfattning av kapitlet

Med hjälp av enzymet TPO, väteperoxid H²O² och selenenzymerna oxideras jodid till jod. Jod binds till tyrosin i tyreoglobulinet för att bilda sköldkörtelhormoner. För dessa reaktioner behövs det ett flertal mineral och vitaminer, koenzymer och antioxidanter som Selen, C- vitamin, Järn, Bvitaminerna som B2, B3, B12, Magnesium och Zink m.fl.

När tyreoideahormonerna har bildats hamnar T4 och T3 i blodbanan. De transporteras för det mesta tillsammans med transportproteiner till cellerna i vävnaderna. En liten mängd av hormonerna cirkulerar fritt i blodbanan utan att vara bundna till proteiner. När de är framme vid målcellen erar T3 genom membranet men T4 måste omvandlas till det mer aktiva hormonet T3 via dejodinas enzymer som sitter i cellmembranet. När T3 binder sig till tyreoidea receptorer TR som sitter på DNA i cellkärnan startar genuttrycket och proteinsyntesen som reglerar ett flertal mekanismer bl.a ämnesomsättningen, energiproduktion, kroppen och hjärnans utveckling, tillväxten och fostrets utveckling. Bild 7.

T3 är viktigt för mitokondriernas egen funktion och energiproduktion för övriga celler.

Bild 7. Produktion av tyreoideahormoner och funktionen i cellen

Den reglerar nedbrytningen av näring med hjälp av syre. Denna reaktion bildar värme och därmed en höjning av cellens och kroppens temperatur.

Om någon eller några av de funktioner som beskrivs ovan inte fungerar, fungerar inte helheten och patienten får symptom på sköldkörteldysfunktion. Tänk en patient med väl fungerande sköldkörtel som producerar tillräckligt med hormoner. Vid en analys syns fina värden på cirkulerande T4 och T3. Men om hormonerna inte kommer fram till målet fyller de ändå inte någon funktion och patienten får samma symptom som vid sköldkörteldysfunktion. Detta kan inträffa om det finns en defekt på dejodinasenzymer, selenenzymer, eller en defekt på bindningen till receptorerna. Andra orsaker kan vara om mitokondrierna inte fungerar eller antalet mitokondrier inte är tillräckligt. Även om det är brist på ett mineral som jod eller selen påverkas kedjan och på så sätt helheten.

Allt detta är en förklaring till varför vi inte enbart ska förlita oss på blodprover.

Referenser till kapitel 3. Anatomi och fysiologi

1. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2189309 Catecholamine-Thyroid hormone interactions

2. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9588501 Effects of thyroid hormoneon catecholamine

3. https://www.sciencedirect.com/topics/biochemistry-genetics-and-molecularbiology/deiodinase

4. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16131330 Physiology and pathophysiology of type 3 deiodinase in humans

5. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK285565/ Cellular uptake of thyroid hormones

6. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3433956/ Mechanisms of thyroid hormone action

7. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4578869/ Thyroid hormone receptors and resistance to thyroid hormone disorders

8. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5551430/ Vitamin A

9. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18279015Thyroid hormone effects on mitochondrial energetics

10. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4762029/ The role of mitochondria in apoptosis

Kapitel 4

Mineraler del 1

Kapitel 4

Mineraler del 1

Mineraler är fasta ämnen med kristallin struktur. Allmänt och i litteraturen används namnet mineraler lite slarvigt för alla de essentiella oorganiska spårämnen som vi människor behöver för att leva. Egentligen ska de bara kallas mineraler när de är i kristallin form. Så fort mineralerna tas om hand av kroppen omvandlas de till atomer, joner eller binds till organiska molekyler för att kunna användas i kroppens biokemiska reaktioner. För att underlätta läsningen använder jag namnet mineral fortsättningsvis i boken för de oorganiska spårämnena även om de inte är i kristallform. I vår vardag brukar vi ofta säga ”Vitaminer och Mineraler” Om vi ser på det utifrån hur viktiga dessa grupper är för livet skulle vi nog egentligen säga ”Mineraler och Vitaminer”. Mineralerna är nämligen betydligt viktigare för oss än vitaminerna. Mineralerna är byggstenar i vår kropp jämfört med vitaminerna som främst är katalysatorer och ko-faktorer till biokemiska reaktioner. Vid en vitaminbrist klarar man sig ganska länge medan vid en brist på vissa mineraler, som Kalium eller Natrium, överlever man inte mer än några minuter. Mineralerna har många viktiga funktioner i kroppen. De är byggstenar i skelettet, proteiner och signalsubstanser. De reglerar vätskebalansen, muskelfunktionen och katalyserar biologiska reaktioner.

Ett sätt att gruppera mineraler är efter deras mängd och funktion i vår kropp

Makromineraler: Kalcium, Klor, Fosfor, Natrium, Kalium, Magnesium och Svavel Micromineraler (Spårämnen): Järn, Mangan, Koppar, Zink, Jod, Kobolt, Fluor, Selen, Krom, Molybden, Elektrolytmineraler: Kalium, Natrium, Klor

I nästan alla kroniska sjukdomar sker en inflammatorisk process i kroppen. En viktig grundorsak är maten vi äter. Jorden är den huvudsakliga källan till mineraler. Matjorden fungerar både som näringsbädd för växterna och som ett filter för vattnet. Den sköljs bort, steriliseras eller förgiftas av toxiska kemikalier i en omfattning som inte kan accepteras. Konsekvensen är sjuk matjord som bidrar till sjuka växter, sjuka djur och givetvis sjuka människor. Under de senaste hundra åren har människan successivt förstört jorden genom att skövla skogarna, torrlägga våtmarker och bevattna öknar. Dessutom har man använt både bekämpningsmedel och kemiskt gödsel i stor utsträckning under det senaste seklet. Ovannämnda förändringar i naturen är viktiga grundorsaker till mineral och vitamin obalans i vår mat och därmed i vår kropp.

Koppar (Cu)

Koppar är ett livsviktigt spårämne för människa, djur och växter. En halvädel rödaktig metall, ett nödvändigt mineral och den första metallen som människan lärde sig att bearbeta. Spår av kopparhantering från ca 6000 år f. Kr. har hittats i Iran och nuvarande Turkiet. Koppar spelar en viktig roll i vårt immunsystem men vi vet fortfarande väldigt lite om mekanismen. Mineralet är i stor mängd toxisk för levande celler och just denna mekanism används av vårt immunsystem för att döda bakterier. Det ingår i blodet, energiproduktion och reproduktionssystemet, signalsubstanser, oxidering av järn, hudpigment och hår. Koppar är en viktig byggsten i flera cellulära enzymer som tyrosinas, monoaminoxidas (MAO), dopamin-betahydroxylas och cytokrom c-oxidas. Koppar liksom zink behövs för bildning av superoxiddismutas (SOD) en stark antioxidant och antiinflammatoriskt enzym. Mängden koppar hos en vuxen människa är ca 60–120 mg. Ceruloplasmin är ett viktigt protein i blodet som innehåller sex kopparmolekyler och bär ca 85 % av all koppar i kroppen. Resten transporteras av makroglobuliner som albumin. Varje Ceruloplasminprotein har till uppgift att oxidera tvåvärt järn Fe²+ (ferrous) till trevärt järn, Fe³+ (ferric). På så sätt hjälper det transferrin, järnbärarprotein, att transportera järn eftersom den enbart kan transportera järn i trevärd form Fe³+. Utan Ceruloplasmin och koppar kan inte järn mobiliseras och därmed inte utnyttjas i kroppen. Vid inflammation ökar halten av Ceruloplasmin som är ett långsamt akutfasprotein vilket gör proteinet till en annan viktig inflammationsmarkör för mig. Ceruloplasminhalten kan också öka vid graviditet och vid hög östrogenhalt. Förhöjda kopparnivåer är kopplat till östrogendominans. Ansamling av för mycket koppar kan stoppa menstruationen helt.

Låga halter av Ceruloplasmin har visat sig i samband med otillräckligt intag av koppar, hypotyreoidit och leversvikt samt vid Wilsons sjukdom. Wilsons sjukdom är en ärftlig sjukdom med svårighet att utsöndra koppar vilket gör att koppar samlas i vävnaderna framför allt i lever och hjärna. Detta kan leda till livshotande skador. Koppar lagras i kroppen i olika organ framför allt i lever, njurar, binjurarna, hjärnan, hud och hår. Man kan ha tillräcklig med koppar i vävnader och i olika organ utan att kroppen kan omsätta det. Detta på grund av olika anledningar som inflammation, kroniska sjukdomar och mineralobalans. Koppar utsöndras via lever och galla genom signaler från det sympatiska endokrina systemet. Elimineringen från kroppen sker huvudsakligen genom avföringen. Om binjurarna och sköldkörteln är tröga kommer utsöndringen av koppar att minska. Detta i sig bidrar till mer ackumulation av koppar i kroppen. Personer med en nedsatt funktion av lever och galla med ansamling av koppar kan ha problem med kronisk förstoppning.

Enligt mina kliniska erfarenheter fokar man väldigt sällan på koppar och dess funktion. Under min tid i öppenvården har jag inte sett någon patient testats vare sig för koppar eller Ceruloplasmin, i alla fall inte vid reguljära provtagningar. Det är oerhört viktigt att halten av koppar är i balans med järn och zink. Nuförtiden har zinkbehandling blivit populär hos ett flertal terapeuter och patienter. Detta kan bero på att flera studier har rapporterat att många av oss har brist på zink, att det finns tillräckligt med koppar i vår mat och att koppar är en toxisk metall. Omsättningen av zink är beroende av koppar medan överskott av koppar är giftigt. Vad jag vill betona här är att behandling av enbart en markör och i det här fallet ett mineral utan en korrekt analys och kan lätt leda till obalanser av flera andra

mineraler. I det här fallet kan ett överskott av zink i behandlingen under en längre period minska kopparkoncentrationen vilket i sin tur leder till obalanser av andra mineraler som järn. När jag tagit kontrollprov på kopparhalten, både intra- och extra cellulärt och även i urin, så hade märkligt nog ett flertal av mina patienter inklusive mig själv brist på koppar. Det förvånade mig och fick mig fundera över resultatet. Jag hade alltid hört att svensk mark är rikt på koppar och att kopparhalten i vatten kan vara hög. Hur kom det sig att jag fick ett sådant resultat från labbet? Från en laboratorieansvarig läkare fick jag höra att användning av bekämpningsmedel i jordbruket och kontinuerlig urlakning av matjord i åkrar genom ett intensivt jordbruk kan vara viktiga orsaker till obalans av kopparhalten i vår föda. De mineraler som en gång hade lagrats i jorden efter den senaste istiden har helt enkelt tömts från vår matjord när vi skördar vårt spannmål.

Koppar och sköldkörteln Koppar spelar en viktig roll i metabolismen av tyreoideahormoner. Det stimulerar bildningen av T4 och reglerar hormonet i blodceller genom att kontrollera kalciumnivån. Mineralet är också viktigt för syntes av fosfolipider som stimulerar tyreoideastimulerande hormonet, TSH.

Obalans i kroppens kopparnivåer Låga halter av koppar bidrar till ansamling av järn i leder och vävnader. En kronisk bakterieinfektion kan sänka kroppens kopparhalter samtidigt som man vid låga nivåer av koppar har större benägenhet för bakterieinfektioner. Låga halter av koppar med ansamling av järn i leder och en kronisk infektion är en bakomliggande orsak till reumatoid artrit.

En hög ansamling av koppar i vävnader kan bidra till en nedsatt sköldkörtelfunktion. Eftersom koppar och järn är mineralantagonister kan järnbrist utvecklas vid höga kopparhalter. Vid järnbrist kan sköldkörteln inte

fungera optimalt.

När patienter har svårt att ta upp och tillgodogöra sig järn bör man som ansvarig behandlare vara uppmärksam på koppar.

Kopparbrist

kan också förekomma i samband med B12 brist är kopplad till förändring i blodtrycket. Låg koncentration av koppar är associerad till högt blodtryck ¹ , ² . låg koncentration av koppar ändrade aktiviteten hos natriumtransportsystem i erytrocyters membran hos patienter med essentiell hypertoni ³. är associerad med ischemisk hjärtsjukdom⁴. Studier visar förändring av uttrycket av Na/k- ATPas i råttornas hjärtceller ⁵.

Symtom på kopparbrist är anemi som inte reagerar på järntillskott, problem med att gå och med balansen, trötthet och lätt yrsel.

Analys av koppar

Hårmineralanalys ger ett pålitligt resultat. Koppar kan också analyseras i blod, serum och 24-timmars urinansamling. Ceruloplasmin är en relativt billig blodanalys. Referensintervall för Ceruloplasmin enligt Karolinska laboratorium:

Kvinnor: 0,16–0,45 g/L, Män: 0,15–0,30 g/L

Fallstudie Koppar

Maria, 40 år gammal, har haft flera sjukdomar och symptom under de senaste åren. Hon har varit i kontakt med flera läkare och genomgått många utredningar.

Hennes sjukdom började med extrem förstoppning och trötthet. Järnbrist anemi som inte svarade på järntabletter, muskelatrofi och nedsatt kraft i muskler, kraftig viktnedgång och håravfall.

Marias läkare hade försökt att utreda henne under de senaste två åren med olika analyser. Labprover visade att hon hade lågt hemoglobin 110 (ref.117–153 g/L) och järnbrist, Ferritin 10 (ref. 10–130 mcg/L). B12 var relativt högt 632 (ref. 100–450 pmol/L). Maria tog inga tillskott. För övrigt hade man inte hittat någon avvikelse i de andra proverna. Eftersom Maria inte svarade på järntabletter fick hon järninjektion.

Maria hade skickats till neurolog och genomgått neurologiska utredningar med bl.a EMG, Elektromyografi. Undersökningarna var normala.

På grund av en kraftig viktnedgång och skelettförändringar i hennes skelett, framför allt i klavikeln, hade hon blivit undersökt både med ultraljud för axelleder och bentäthetsmätning. Båda undersökningar visade normala fynd. På grund av den extrema förstoppningen genomgick Maria ett antal behandlingar av bland annat botoxinjektioner i ändtarmen och operation för hennes hemorrojder.

Koloskopin var normal.

Med tiden fick Maria rikliga, smärtsamma och långdragna menstruationer. Gynekologen hon hade träffat hade sagt att det inte handlade om gynekologiska besvär så länge Maria hade regelbundna menstruationer, allt var normalt!

Maria började successivt att ha kraftig huvudvärk, koncentrationssvårighet, sveda i ögonen och fortsatte att gå ner i vikt.

När jag träffade Maria, frågade jag om hennes kost. Hon berättade att hon reagerade kraftigt på vissa födoämnen utan att hon visste anledningen. Hon kunde bli illamående, få huvudvärk och klåda.

Eftersom Maria hade svårt att uppta järn och även hade en extrem förstoppning och inflammation i kroppen tyckte jag att det var nödvändigt att kontrollera Ceruloplasmin. Provsvaret visade på ett lågt värde på 0.13 (ref 0.16-0.45 g/L). Jag misstänkte obalans av koppar i kroppen.

Maria berättade att hon fick extrem klåda och sveda i ögonen med kraftig trötthet i flera timmar, ibland blev hon till och med svimfärdig när hon åt fiskolja, räkor, torsk, kalkonkött och hasselnötter. Alla dessa födoämnen innehåller relativt mycket koppar.

Ett par år innan Maria blev riktigt sjuk hade hennes hårfärg ändrats och blivit grå. Enligt Maria skedde detta väldigt snabbt och under en kort tid. I väntan på att genomgå kompletterande provtagning av urin och blod gjorde Maria hårmineralanalys test som visade en kraftig ansamling av koppar i håret.

På grund av misstanken om Wilsons sjukdom genomgick Maria genanalys som visade sig vara negativ.

Saliv- och könshormonanalys visade kraftigt nedsatt på östrogen, progesteron och testosteron. Även andra hormoner som FSH, Follikelstimulerande hormon och LH, Luteiniserande hormon var kraftigt nedsatta. Hormonobalansen var anledningen till Marias kraftiga PMS besvär.

Detta är ett exempel på hur tungmetaller, i detta fall koppar, kan belasta vävnaderna och hela kroppen. I Marias fall var det viktigt att ta bort födoämnen som innehöll koppar från hennes kost. Att kunna ge stöd till avgiftningssystemet och att avlasta levern och njurarna är en väldigt viktig process i behandlingen. Antioxidanter och rätt tillskott är nödvändiga.

Efter ca 4 månader berättade Maria att den bittra smaken i hennes mun och illamåendet hade gått i total regress. Hennes hår fick en ny nyans och hon hade till och med märkt att håret börjat få färg igen. Hon är fortfarande svag och inte kapabel att belasta kroppen så mycket men har hittat sin egen diet.

Marias fall är en tankeställare för att återigen betona hur viktig vår kost är och att samtidigt kunna hitta källan till åkommorna.

Zink (Zn)

Ett annat viktigt mineral är zink som används i 100-tals biokemiska reaktioner i kroppen som katalysator. Metallen zink framställdes troligen första gången i Persien på 500-talet. Vi vet att storskalig zinktillverkning förekom i 1200-talets Indien. I Europa tog tillverkningen fart först på 1600-talet. I vår kropp används zink i DNA-syntesen, immunförsvaret, proteinsyntesen och vid celldelningen. Zink behövs för vårt smak och luktsinne, för avgiftning, vid sårläkning och för vår sköldkörtelfunktion.

Vi har ca 2–3 gram zink i kroppen. Halveringstiden är ca 4 månader. Stora mängder finns lagrade i musklerna och benstommen. Även levern, prostatan, öronen, ögonen, hjärtat, mjälten, njurarna, binjurarna och hjärnan innehåller mycket zink. Zink hör till de mineral som är svårast för kroppen att ta upp från födan. Zinkupptaget ökar med intag av protein och utsöndras genom sekretion från bukspottkörteln och via avföringen. Kroppen har dessutom svårt att mobilisera ett eventuellt förråd av zink.

En annan viktig funktion av zink är att balansera kopparhalten i kroppen. Vid ett för stort zinkintag finns det risk för att kroppens koppardepåer töms. Dessutom är zink viktigt för produktion och försörjning av spermierna ⁷ och mannens sexuella organ.

Zink är en antioxidant och har en viktig funktion vid avgiftning av tungmetaller som Kium och Bly ⁸.

Zink och A-vitamin

Zink och A-vitamin samverkar på flera sätt. För absorption, transport och metabolism av A-vitamin behövs zink . Zink är en del av retinolbindande protein, ett protein som är nödvändigt för att transportera vitamin A i blodet. Mineralet behövs också för att retinol (vitamin A) ska omvandlas till retinal. Retinal är nödvändigt för syntesen av rhodopsin, ett protein i ögat som absorberar ljus och ingår i ögats mörkeranning.

Zinkbrist är kopplad till en minskad frisättning av vitamin A från levern, vilket kan bidra till symtom på nattblindhet.

Zink och sköldkörteln Många hypotyreospatienter har brist på zink ¹ . Brist på mineralet förhindrar omvandlingen av T4 till det aktiva T3. Detta resulterar i en långsammare metabolism. Zink behövs även för att bilda TSH och kan bli utarmad hos dem med hypotyreos som ständigt producerar mer TSH.

Zinkbrist Enligt WHO kan upp till en tredjedel av världens befolkning lida av zinkbrist ¹¹ , ¹². Brist på mineralet ger försämrat immunförsvar, håravfall, hud- och nagelproblematik, svårighet med sårläkning, nedsatt lukt- och smaksinne, nedsatt syn samt ögonsjukdomar. Nya studier visar på ett samband mellan högt blodtryck och brist på zink. Även om forskarna inte är helt säkra på exakt hur detta sker så har de sett ett samband mellan låga serumnivåer av zink och funktionen av Natrium Klorid Cotransportören (NCC) i njurarna. Zinkbrist har också förknippats med ökad tarmpermeabilitet och mottaglighet för

infektioner såväl som minskad avgiftning av bakteriella toxiner.

Studier har visat på ett tydligt samband mellan ADHD och zinkbrist. Barn som diagnostiserats med ADHD och som har låga zinknivåer har visat sig vara betydligt mer aggressiva än de med högre zinknivåer ¹³.

Zink i föda

Ostron har den högsta koncentrationen av zink. Nötkött, lever, fläsk, hummer och kyckling är de näst bästa källorna till zink. Det är lättast för kroppen att tillgodogöra sig zink från kött jämfört med andra zinkkällor. I och med detta är det viktigt att veganer och vegetarianer få i sig tillräckligt med zink. Absorption av zink i tarmen kan minskas p.g.a. skador orsakade av tarmsjukdomar såsom celiaki och andra malabsorptionssyndrom. Fytater som finns i korn, baljväxter, nötter och frön kan binda till zink och förhindra dess absorption när de äts tillsammans med zinkhaltiga livsmedel. Järn som tillskott, alltså inte järn i maten, konkurrerar med zink. Att ta järntillskott i samband med måltider kan minska absorptionen av zink från maten. En dos på 20mg zink per dag kan bidra till en optimal nivå av detta värdefulla mineral. Doseringen beror på hur väl upptaget sker i tarmen och bör diskuteras med en terapeut eller läkare. Ett dagligt zinktillskott över 40 mg kan tömma kroppens koppardepåer därför skall zinknivåer justeras tillsammans med koppar. Detta är särskilt viktigt när man tar zink i terapeutiska doser och under längre perioder. Vanligtvis bör 1,5–3 mg koppar räcka som komplement till ett intag av zink. Detta baseras på de allmänna rekommendationerna att ta 1 mg koppar för varje 15 mg zink. För flera år sedan när jag inte hade större kunskap om mineralerna blev jag påverkad av zinkens popularitet bland terapeuter. Jag och tre andra i släkten tog extra zink utöver underhållsdosen i vår multimineral, totalt ca 20 mg/dygn. Det

dröjde inte mer än fyra veckor innan vi alla fyra märkte snabba förändringar i våra tänder. Efter knappt sex veckor började vi få erosion i våra tandemaljer. Vi fick gropar i molar tänderna och förtunning i framtändernas emaljer. Flera besök hos olika tandläkare gav inget resultat. De tandläkare jag besökte hade åsikter som att erosion beror på ett ökat tryck på tänderna genom press och tandgnissling. De ville att jag skulle börja använda bettskena. Jag fick också höra att emaljen förtunnades med åldern. En annan sa att det kunde bero på sura uppstöttningar, reflux. Jag träffade även en professor på institutionen för odontologi verksam på Karolinska. Eftersom jag inte hade karies och det var mest mineralförlust tyckte hon att jag skulle börja dricka mycket mjölk. En annan tandläkare som arbetade holistiskt var positivt förvånad efter att jag berättade för honom om mineralintaget. Han sa ”jag har alltid tyckt att sådana förändringar i tänder inte alltid behöver vara på grund av yttre fysiska faktorer utan de kan även komma inifrån. Jag har tagit upp detta ämne med andra kollegor, men åsikterna går isär”.

Efter att vi fyra abrupt slutade med att ta alla mineraler stoppades förändringarna i emaljen. Idag vet jag att en anledning kunde vara den högre dosen av zink vi tog då det visade sig att vi fyra hade låga nivåer av koppar. Jag vill också lägga till att innan jag balanserade mineralerna provade jag att ta potenta multimineraler ett par omgångar med efterföljande uppehåll. Vid varje tillfälle fick jag ilningar i tänderna.

Analys av zink Zink kan analyseras i hårmineralanalys och vid grav zinkbrist även i blodet. Ett enklare och ett mer primitivt test är ett smaktest där man håller flytande zinktillskott, zinksulfat ca 5 ml i munnen i ca 10–20 sekunder. Beroende på smaken kategoriseras zinknivån. Ingen speciell smak tolkas som zinkbrist. En successivt framträdande metallisk smak tolkas som måttligt brist. En omedelbart och intensivt obehaglig smak kan tala för tillräckligt nivå av zink i kroppen.

JÄRN (Fe)

Järn är en icke vattenlöslig tungmetall. Därför lagras den i kroppens fettceller. Detta mineral är ett viktigt spårämne för människan men överdosering kan leda till förgiftning.

Människan började bearbeta järn redan 2000 f.kr. och sedan dess har det varit ett enormt viktigt mineral för den mänskliga utvecklingen.

En vuxen person har ca 4–5 gram järn i kroppen. Största delen av kroppens järn finns i hemoglobin i röda blodkroppar och i våra muskler. Järn ger den röda färgen till röda blodkroppar och myoglobinet i musklerna. Resterande mängd järn ca 20% är deponerat i lever, benmärg, mjälte, njurar, andra organ och kroppensvätskor. Det lagrade järnet kan mobiliseras vid behov.

Järn är mest känt för sin roll för transport av syre. I hemoglobinet binder järnet syre och transporterar det vidare från lungorna till våra celler. Mineralet är en komponent i ett flertal biokemiska reaktioner och verkar som ko-faktor för enzymer i många metaboliska processer. I mitokondrierna behövs järn för ett flertal enzymatiska reaktioner, cellernas andningsprocess och energiproduktion. En obalans av järnnivåerna, alltså både järnbrist och ackumulation av järn, kan minska mitokondriernas funktion och bidra till cellulär stress och celldöd.

För bildningen av tyreoidea hormoner behövs järn. Det är också viktigt för immunsystemet, för DNA syntes och celldelning. Järn behövs för absorption av olika B-vitaminer så som B6, B12, folsyra och ingår i avgiftning av vissa toxiska tungmetaller.

Transferrin är ett protein som transporterar järn i form av Fe³+ i blodet till cellerna. I den röda benmärgen och cellerna reduceras trevärt järn Fe³+ till tvåvärt järn, Fe²+ och sparas som Ferritin som är ett lagringsprotein för järn.

Innan jag fortsätter skriva om järn vill jag ställa några frågor. Detta för att underlätta er läsning och förståelse för kapitlet.

Finns det något sambandet mellan inflammation och järnbristanemi även när Ferritin är högt? Varför kan obalans i kroppens järnnivåer bidra till en otillräcklig avgiftning och inlagring av tungmetaller i kroppens vävnader? Vad är sambandet mellan järnbrist och brist på vitaminer som B12, Folat och Dvitamin? Vad är sambandet mellan järn och andra mineraler som koppar? Varför är järnbalansen viktig för optimering av sköldkörtelfunktionen?

Järn och sköldkörteln

Järn fungerar som ett enzym i bildningen av sköldkörtelhormoner. Det behövs för att aminosyran fenylalanin som kommer in i vår kropp via maten omvandlas till T4 Tyroxin.

T4 omvandlas i sin tur till det aktiva hormonet trijodtyronin T3 med hjälp av järn ¹⁴-¹⁵.

Varför ska vi mäta Ferritin och inte enbart det fria järnet i blodanalysen?

Ferritin är ett intracellulärt protein som har till funktion att spara järn, vilket också kallas för järndepåprotein. Ferritin är en väldigt viktig markör för kroppens upplagring av järn jämfört med s.k. S-järn, cirkulerande järn i serum.

Både Hb, hemoglobin och S-järn kan vara normala i blodanalyser trots järnbrist, så kallad anemi. Därför är det viktigt att kontrollera Ferritin och att kunna tolka analysen på rätt sätt.

Idag ligger referensvärden för Ferritin med enheten mikrogram/L (μg/L) på våra tre största svenska laboratorium, enligt nedan:

Karolinska lab, enhet μg/L Kvinnor 10–150, Män 30-350

Unilab enhet μg/L Kvinnor 7 – 120, Män 20 - 375

Aleris lab, enhet μg/L Kvinnor <50 år 10-130 , > 50 år 20-200

Män 20-275

Referensintervallet för Ferritin är stort. 10–150 μg/L för kvinnor och 30–350 μg/L för män. Detta gör tyvärr att många stressiga läkare missar järnbristen när systemet inte ger den alarmerande stjärnan för avvikelse. Detta även om värdet ligger så lågt som 8 (Unilab ref.) eller 11 μg/L (Karolinska ref.) För att sköldkörteln ska fungerar optimalt bör Ferritin ligga mellan 85–90 μg/L hos en kvinna. Men vad ska en man och ett barn ha för ett optimalt värde? Vad skall en kvinna ha för värde senare i livet före eller efter klimakteriet? Än så länge håller vi oss till den övre halvan i ref. värdet. Det är också värt att lägga till att referenser till labprover är från ett stort antal personer och oftast från personer som söker vård. Alltså våra ref.värden kommer inte bara ifrån en grupp av friska människor.

Ferritinets roll i en välfungerande sköldkörtel

Ett högt värde på ferritin betyder inte alltid att personen har överskott av järn utan det kan bero på inflammation i kroppen. Det lagrade järnet kan inte omsättas av cellen och därmed kan inte kroppen bli av med överskotten av järn. Man kan ha så högt ferritin som över 250 μg/L och ändock uppvisa en klinisk bild som vid anemi. Grav brist på B12- och folat kan ge en ökad Transferrinmättnad och Ferritin så högt som vid hemokromatos. Ferritin går upp i blodet vid akut stress, infektion och inflammation. Vid höga Kobalaminnivåer (B12) och högt Ferritin i blodet utan intag av järntillskott bör man kontrollera lever- och gallans funktion. Dessutom finns det skäl att misstänka tungmetallförgiftning.

Ett högt ferritin kan sjunka och järn kan omsättas när kroppen börjar fungera normalt. Jodintag gör att järn mobiliseras och ferritin nivån kan sjunka. Se avsnittet jod.

Järnbrist är en orsak till dysfagi och sväljningsproblem pga. spänning i matstrupen. Samtidigt bidrar otillräckligt järn till underfunktion av sköldkörteln som kan bli svullen och trycka på halsen. Många patienter med hypotyreos har svårighet med att svälja och störs även av heshet.

Funktionen av järn i samband med tungmetaller Järn hjälper kroppen med avgiftning av ett flertal tungmetaller som bly, Kium och Kvicksilver ¹ -¹ .

Interaktion av järn med vitaminer, mineraler och andra ämnen Järnupptaget förstärks av: C-vitamin, B6, Folsyra, B12, D-vitamin, zink, koppar och mangan

Järnupptaget hämmas av:

Kalcium minskar absorptionen av järn vilket innebär att man ska undvika att ta järn t.ex. i samband med mejeriprodukter. Polyfenoler som tanniner i te och vissa örtte, kaffe och vin binder till sig järn och hämmar absorptionen. Undvik att dricka te, kaffe eller vin regelbundet i samband med eller direkt efter en måltid. Fytinsyra i spannmålskal minskar upptaget av järn

Järn hämmar upptaget av sköldkörtelhormonet Tyroxin. Undvik därför att ta järn samtidigt med sköldkörtelhormonpreparat och jod.

Obalans av järn

Järnbrist är en grundläggande orsak till mikrocytär anemi. Differentiella diagnoser är sjukdomar som Talassemi och sekundär anemi.

Ett överskott av järn under en längre period bidrar till:

Hemosideros, ett tillstånd av järnöverskott och lagring i vävnaderna efter en långvarig överdosering och kraftigt intag av järn då hemosiderin ackumuleras i cellerna, framför allt i lever, mjälte, hjärta och lederna. Hemokromatos, en hereditärt autosomalt recessiv sjukdom. Personer med denna sjukdom har ett kraftigt ökat järnupptag och järnlagring. Serum ferritin är högt över 200 μg/l och vid en omfattande sjukdom är det ofta över 1000 μg/l och måste utredas enligt riktlinjen.

Jag minns en patient som hade ferritin värdet över 1800 μg/L. Hen hade diabetes, var överviktig och väldigt trött. Patienten hade en tydlig klinisk bild och symptom på inflammation samt vätskeansamling i kroppen. Hen tog inte något tillskott.

Enligt rekommendation från hematologkliniken skulle patienten analyseras för HFE-genen för hereditär hemokromatos. Analysen var negativ. Observera att ca 2–5% kan ha hemokromatos trots avsaknad av denna mutation.

Andra relevanta prover gällande sjukdomen var normala men patienten var tvungen att få den rekommenderade behandlingen med upprepade flebotomier, tappa 500 ml blod per vecka fram till ferritin hade sjunkit till normalnivå. Med denna behandling sjönk ferritin successivt till 800 μg/l men man var tvungen att avbryta blodtappningen då patienten inte mådde bättre utan snarare sämre med sjunkande Hb och blodbrist.

Järn var kraftigt lagrat i patientens vävnader och kunde inte omsättas. Den här patienten fick lägga om sin kost, började behandling med mikronutrienter och jod. Ferritin som åter hade stigit kraftigt sjönk till 200 μg/l inom tre månader. Denna gång utan tecken på anemi.

För patienter med liknande problem vore det bra att göra en mineral- och tungmetalanalys vid sidan om kompletterande utredningar för att förstå obalansen och orsaken till inflammation i patients kropp. Tyvärr ingår inte sådana analyser i den offentliga vården.

Järninnehållande livsmedel Det finns två källor av järn i vår föda, animaliskt och vegetariskt. Hemjärn från blod, kött och inälvor tas upp mycket lättare än vegetariskt järn. Veganer bör vara observanta eftersom vegetabiliska livsmedel inte innehåller tillräckligt med järn, dessutom är upptaget av vegetariskt järn svårare för kroppen. Järn finns i inälvor framför allt i lever, blodmat som blodpudding, kött, fisk, ägg, spenat, bladgrönsaker, baljväxter, nötter, rödbetor, frön, vetegroddar (innehåller gluten) och torkade frukter mm.

Upptaget av järn minskas av polyfenoler som finns i t.ex. te, kaffe, vin och fytinsyra i fullkornsspannmål. C-vitamin förbättrar upptaget av järn.

Järntillskott bör helst vara i kelaterad form alltså bunden till aminosyror för en bättre absorption.

Vilka behöver extra järn

Jag rekommenderar att först kontrollera blodstatus, Järn och framför allt Ferritin. Kompletterande prover behövs vid misstanke om järnbristanemi.

Personer som kan behöva extra järn:

Kvinnor i fertil ålder, på grund av menstruation Personer med gastrointestinal blödning vid t. ex inflammatoriska tarmsjukdomar, ulcerös kolit och blödande hemorrojder Gravida Sköldkörtelsjuka Blodgivare Veganer Inflammatoriska sjukdomar B12- och folatbrist, makrocytär anemi

Under de senaste åren har jag noterat att även barn och män med järnbrist har ökat i antal.

Detta kan bero på flera orsaker som malabsoption d.v.s. ofullständig absorption, mag- och tarmproblematik, näringsbrist, brist på vitaminer och mineraler samt ansamling av tungmetaller och andra gifter p.g.a. dålig avgiftningsprocess. Ferritin bör ingå i standardprover även för barn och män!

Vanliga symptom vid järnbrist

Trötthet, kroppen har svårare att ta upp syre Yrsel Hjärtklappning och andfåddhet Orkeslöshet och svaghet Koncentrationssvårighet Huvudvärk Blekhet, vita ögonvitor Håravfall En orsak till restlegslegs och svaghet i benen, Sköra och lätt brytbara naglar Buksmärtor Muskel trötthet Ändrade avföringsvanor, obstipation eller diarréer

Rikliga menstruationer Nedsatt immunförsvar och tendens till infektioner

Vid svårare järnbrist ändras färgen i munslemhinnan och på tungan.

Analys av järn För en okomplicerad anemi rekommenderas kontroll av

Hb Blodstatus. MCV sjunker sakta. Järnbrist kan finnas utan att Hb och MCV är låga. s-Ferritin, kanske den bästa markören för utredning av järnnivån i kroppen. Ferritin är lågt vid järnbrist, stiger vid inflammation och ett långvarigt intag av stora mängder järn.

För utredning av järnbristanemi kan kompletterandeprover tas

S-järn, lågt vid järnbrist. Enbart serumjärn utan analys av Ferritin är inte ett tillräckligt svar för bedömning av järnnivån i kroppen. Jag har träffat ett flertal patienter som haft väldigt lågt värde på ferritin men normalt/högt serumjärn i blodanalysen. TIBC (Total Iron Binding Capacity), ökar vid järnbrist. Transferrin, transportprotein. Värdet ökar vid järnbrist minskar vid inflammation, järnöverskott eller leverproblematik. Retikulocyter, låga vid järnbrist, normalt eller högt vid Talassemia. Hepcidin, ett järnreglerande hormon som bildas i levern och styr järnabsorptionen i blodcirkulationen genom att blockera järnupptaget i tarmen. Vid inflammation ökar halten Hepcidin och serumjärn sjunker. I hemokromatos är Hepcidin väldigt lågt och järn samlas därför i vävnaderna. Sedan maj 2018 har analysen utgått från Karolinska och prover kan skickas till Klinisk kemi i Lund. Ceruloplasmin se under avsnittet koppar S-koppar B12 D-vitamin

Hårmineralanalys visar för det mesta järnnivån i vävnaderna. För att få en bättre bedömning är det bäst att kombinera flera analyser.

Behandling

Parenteral (p.e) järnbehandling (intravenöst eller intramuskulärt) gentemot per oralt bör övervägas för

Patienter med kraftig järnbristanemi som inte svarar på per oral behandling Personer med malabsorption, inflammatoriska sjukdomar, nedsatt magsyra och B12 brist Sköldkörtelsjuka patienter har oftast nedsatta järndepåer och är i behov av järn

För att maximera järnupptaget bör järn tas

i kelaterad form i samband med C-vitamin B12 och D-vitamin bör ligga på en optimalnivå

Picasyndrom

Pica är en term för en onaturlig aptit och begär att äta icke-livsmedel som sten, papper, lera, is med mera. Detta händer ofta vid järnbrist och är en orsak till att vissa gravida kvinnor och barn äter eller tuggar ickelivsmedel.

Fallstudie Järn

Henrik, 2.5 år. Han är en väldigt aktiv och alert pojke men äter ensidig mat. Han äter bara små portioner av kött och fisk och är sparsam med kolhydrater som ris, potatis och pasta. Vill inte ha frukt och grönsaker. Han har väldigt svårt med puré och gröt. Detta gör att föräldrarna har svårt att tillföra nyttiga ingredienser i hans mat. Under senaste tiden har mamman lagt märke till att Henrik är tröttare, ser lite blek ut och är gnällig. Han har hård avföring och blir lätt förstoppad. Han vill gärna äta stenar och när de går på en promenad lägger Henrik sig på marken och slickar asfalten. Mamman misstänker järnbrist och söker läkarvård. Distriktsläkaren tar blodprover som visar Hb 109 (ref. 100–150 g/L), TSH 2.3 (ref 0,7–6,0 mE/L) fT4 inom referensen. fT3 är lätt högt. MCV 76 (ref 76–94 fL), EVF 0.34* (ref. 0.37-0.41), Ferritin 46 (ref. 30–350 mcg/L). Föräldrarna får information att alla prover ser normala ut. Med tiden börjar Henrik halta något i höger ben och ramlar ofta, framför allt när han börjar springa, alltså vid acceleration. Detta stör Henrik mycket och mest psykiskt än smärtan han får när han ramlar. Föräldrarna kontaktar Henriks barnsjuksköterska som remitterar Henrik till en sjukgymnast för bedömning. Samtidigt bokar man tid hos en distriktsläkare och nya prover tas. TSH har stigit till 3.0 (ref 0,7-6,0 mE/L) och Ferritin sjunkit till 34 (ref. 30-350 mcg/L), S-25OH-Vitamin D 62 (ref. 50-250 nmol/L, tolkning av D-vitamin enligt Lab : <25 = brist, 25-49= ev. brist, 75-125 = ev. optimalt, > 250= ev. Toxiskt). Enligt distriktsläkaren och även bedömningen av en barnspecialist har Henrik normala värden på proverna. Föräldrarna är inte nöjda med bedömningen och försöker motivera barnspecialisten att Henrik visar tydliga symptom på järnbrist. Även lab. mässigt ligger Ferritin väldigt lågt och D-vitaminet. Men

barnspecialisten tycks inte vara intresserad och tycker inte att Henrik behövde extra tillskott. Hen ville att Henrik skulle dricka laktulos, tarmreglerande medel mot förstoppning. Med hjälp av en terapeut börjar föräldrarna ge Henrik järn, multivitamin och Dvitamin i dosering för barn. Redan två veckor efter har Henrik slutat halta och ramlar betydligt mindre ofta. Tre veckor efter att Henrik har börjat med tillskotten får han tid hos en barnsjukgymnast som tycker Henrik mår bra. Henrik slutar med extra järntillskott efter 3 månader men fortsätter att ta multivitamin och D-vitamin. Henrik börjar få större aptit men är fortfarande sugen på socker och salt. Hans tillväxtkurva som tidigare sjunkit började vända uppåt.

Kommentar: Om vi anser att ref. värdena på våra analyser är riktiga för majoriteten av populationen ser vi här att Ferritinvärdet, 34 (ref. 30–350 mcg/L) ligger väldigt lågt och snart kanske hamnar på den kritiska nivån. Men enligt läkarna som träffade Henrik ligger värdet fortfarande i det normala intervallet. I labbets kommentar förklaras inte vad ett värde på D-vitamin mellan 50–75 innebär. Frågan är om det ska betraktas som brist eller som optimalt? Henriks värde på D-vitamin 62 får inte en avvikelsestjärna * och barnspecialisten tolkar det som normalt. Om man lägger märke till informationen om Henriks matvanor kan man utgå ifrån att Henrik också kan ha brist på andra mineral och vitaminer. Obalans i Järnoch D-vitamin går ofta hand i hand med B12-brist.

Referenser till kap. 4 Mineraler del 1

1. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14694810 Effect of cooper supplementation on blood pressure values in patients with stable moderate hypertension

2. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3628354/ Copper and zinc are essential trace biometals that regulate cardiovascular homeostasis

3. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16170219 Copper modifies the activity of sodium-transporting systems in erythrocyte membrane in patients with essential hypertension

4. https://openheart.bmj.com/content/5/2/e000784 Copper deficiency may be a leading cause of ischaemic heart disease

5. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/7796451 Altered expressions of cardiac Na/K-ATPase isoforms in copper deficient rats.

6. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5793244/ Zinc in wound healing 7. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6010824

/ Zinc is an Essential Element for Male Fertility

8. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4303853/ Dietary Strategies for the Treatment of Cium and Lead Toxicity

9. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9701158 Interactions between zinc and vitamin A

10. https://biomedres.us/pdfs/BJSTR.MS.ID.001336.pdf Study of Trace Elements in Patients of Hypothyroidism with Special Reference to Zinc and Copper

11. https://www.who.int/publications/cra/chapters/volume1/0257-0280.pdf Following the IZiNCG technique, the global prevalence of zinc deficiency was estimated at 31%, ranging from 4–73% across subregions.

12. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK493231/ Zinc Deficiency

13. https://www.greatplainslaboratory.com/articles-1/2017/4/17/ integrativetreatments-for-behavioral-problems-in-children

14. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/3766433 Impaired phenylalaninetyrosine conversion in patients with iron-deficiency anemia

15. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16500878 The relationship between iron status and thyroid hormone

16. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3982216/ Iron supplement prevents lead-induced disruption of the blood–brain barrier during rat development

17. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6281633/ The effect of lead (Pb) exposure and iron deficiency on intestinal lactobacilli, E. coli and yeast

18. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2484363 Studies on the role of iron in the reversal of cium toxicity in chicks

19. https://www.longdom.org/open-access/the-effect-of-mercury-in-ironmetabolism-in-rats-2161-0495.S3-006.pdf The Effect of Mercury in Iron Metabolism in Rats

Kapitel 5

Mineraler del 2

Kapitel 5

Mineraler del 2

SELEN (Se)

Jacob Berzelius, svensk kemist och naturforskare, undersökte hösten 1817 ett rödaktigt slam från blykamrarna i Gripsholms svavelsyrafabrik och trodde att det var grundämnet Tellur. Efter grundligare undersökningar i Stockholm kunde han i början av 1818 tillkännage att slammet inte innehöll Tellur utan att det var ett nytt grundämne. Eftersom Tellur uppkallats efter Jorden, namngavs Selen efter månen från grekiska Selene för att utmärka dess släktskap med Tellur. Selen är ett icke metalliskt grundämne och en väldigt viktig och stark antioxidant. Selen ingår i alla våra celler och i höga koncentrationer i våra körtlar. Det motverkar oönskade jäsningsprocesser och är huvudkomponent i antioxidant-enzymet glutationperoxidas.

Bild 8. Glutation redox-cykeln och selen som ingår i GPX enzymet

Selen stärker våra muskelfunktioner bl.a. hjärtmuskeln. Det förstärker även effekten av E-vitamin och omvandlar C-vitamin till sin reducerande form samt förhindrar mutationer och kromosomskador. Selen har också en skyddande effekt i kroppen mot tungmetaller som kvicksilver, arsenik och kium. Mineralet ingår i flera biokemiska reaktioner och behövs för att bilda sköldkörtelhormoner. Det är en komponent av enzymet Glutationperoxidas som behövs i sköldkörteln. För att jod ska binda sig till tyreoglobulin behövs att jodid oxideras till jod. Denna reaktion behöver enzymet TPO, väteperoxid H²O² och enzymet Glutationperoxidas (selenenzym). Enzymet oskadliggör de fria radikalerna som bildas av väteperoxid H²O² och därmed förhindrar oxidativ stress i cellen. För mycket väteperoxid utan tillräcklig tillgång till selenenzymer kan skapa inflammation och skada i de omgivande sköldkörtelvävnaderna. Denna inflammation utlöser de vita blodkropparna vars uppgift är att städa upp de skadade cellerna. Reaktionen är en av orsakerna till autoimmun sjukdom där kroppens immunsystem angriper sina egna celler. Selen är också viktigt för dejodinas enzymer, Iodothyronine deiodinase, för att omvandla T4 till det mer aktiva hormonet T3. Utan tillräcklig tillgång på selen är risken stor att det blir för mycket av de cirkulerande T4 hormonerna. Detta är en anledning till att vi inte enbart ska förlita oss på lab. analysen T4. Samtidigt kan vi inte mäta mängden T3 i cellen. Det här är en av orsakerna till att patienten kan ha normala värden på T4 och även T3 i blodcirkulationen men ha defekt på konvertering av T4 till T3 i cellen. Processen kan likna defekt på dejodinaser, se tidigare kapitel om fysiologi. I båda fallen, selenbrist och dejodinas defekt, kan patienten visa ett flertal symptom som hypotyreos utan att det syns i de sedvanliga blodanalyserna. Studier visar att tillskott av selen ökar aktiviteten av Glutationperoxidas ¹ samt omvandlingen av T4 till den mer biologiskt aktiva formen T3. Selen via mat eller tillskott har visat gott resultat inte bara för sköldkörtelsjukdomar som Hashimoto och Graves sjukdom utan också för hälsan som helhet ² , ³. Halten selen i odlade råvaror varierar stort. Selenfattig jord finns som ett bälte från norr om Kina till Mongoliet och Ryssland jämfört med selenrik jord i USA och Kanada. Sverige har selenfattig mark och därför låga halter av selen i odlade

växter. Den dagliga rekommenderade dosen av selen, 50 mcg är inte tillräcklig för att minska TPO-ak vid autoimmun tyreoidit. Min erfarenhet är att en daglig terapeutisk dos på 200-300 mikrogram behövs för autoimmuna tyreoidea sjukdomar. Vi måste ha med oss att selen liksom andra mineraler bör tas i rätt dos för att inte förstöra balansen för andra mineraler som svavel. Selen och E-vitamin är synergiska och rekommenderas att tas tillsammans för en bättre absorption.

Näringsämnen som innehåller selen Selen finns mest i paranötter, inälvor framförallt i njure, fisk och skaldjur, ägg och ost.

Selenbrist De flesta fall av selenbrist är associerade med svåra mag- och tarmsjukdomar som Crohn’s sjukdom, celiaki och andra inflammatoriska tarmsjukdomar enligt världshälsoorganisation. Selenbrist kan förekomma p.g.a. malabsorption, ofullständig nedbrytning av mat och därmed otillräckligt näringsupptag i tunntarmen när den är skadad. Selenbrist kan ge för tidigt åldrande, hjärt- och kärlsjukdomar, för högt blodtryck, gråstarr, impotens, allergier, infektioner och ökad risk för cancer. Intag av höga doser av selen är toxiskt. Symptom på selentoxicitet är en metallisk smak i munnen. Andra symptom som har rapporterats är mag-och tarmstörningar, håravfall, sköra naglar, perifer neuropati, trötthet, irritabilitet, illamående, vitlöksdoftande andedräkt och gulaktig hud. Symptom som förekommer i samband med terapeutiska doser kan bero på avgiftning av tungmetaller. Detta ska inte förväxlas med selenförgiftning.

Analys av selen I dagsläget ger hårmineralanalys ett trovärdigt svar. Man kan också analysera selen i naglarna och även i helblod och urin.

Magnesium (Mg)

Namnet magnesium kommer från Magnesia, ett distrikt i regionen Tessalien i Grekland där man först hittade magnesiummalmen. Magnesium är ett av de vanligaste grundämnena i jordskorpan och i havsvattnet. Mineralet deltar i mer än 300 olika biokemiska processer. Det är essentiellt och verkar som ko-faktor för ett flertal enzymatiska reaktioner. I en vuxen människokropp finns ca 25g magnesium, varav ca hälften är lagrat i skelettet och resten finns inuti cellerna i kroppens mjukvävnader. Mindre än 1% av den totala mängden av magnesium finns extracellulärt i blodet. Kroppen strävar hela tiden efter en optimal nivå av Mg i blodet. Därför är det viktigt att vid misstanke om magnesiumbrist analysera det intracellulärt och inte enbart i blodet som är extracellulärt. Magnesium är nervlugnande och muskelavslappnande. Det reglerar halten av kalcium, natrium och kalium i cellen och är viktigt för hjärtmuskeln och blodkärlen. Det finns ett flertal studier som visar på Mg-brist vid hjärtoch kärl sjukdomar ⁴ , ⁵. Mg reglerar blodtrycket och blodsockret. Många diabetes typ 2 patienter kan ha brist på Mg , ⁷. Mineralet är en viktig komponent i enzymatiska processer i proteinsyntesen. Mg är viktigt för syntes av DNA och RNA och är nödvändigt för energiproduktion och ATP metabolism i mitokondrierna framför allt i kroppens muskler. Magnesium hjälper binjurarna genom att tillsammans med B och C-vitamin bilda hormoner. Det är dessutom viktigt för lever och avgiftningssystemet. Under de senaste åren har magnesiumbrist blivit allt vanligare hos människor. Vi får allt mindre av mineralet i oss samtidigt som vi förtär mer kalkrik mat. Studier visar att ca två tredjedelar av befolkningen i västvärlden inte kan tillgodogöra sig det rekommenderade dagliga intaget av magnesium ⁸ , . Samtidigt har studierna visat att våra förfäder, jägare-samlare som hade paleokost fick ca 600 mg Mg i sin föda dagligen. Mg-bristen har flera bakgrundorsaker. Exploatering av jordskorpan har bidragit

till allt mer näringsfattiga växter och sädesslag. I den moderna kosten konsumeras allt oftare raffinerade matvaror som polerade sädesslag, vitt mjöl och ris i stället för fullkornsmjöl och råris. Mineraler och vitaminer har en betydligt högre koncentration i fröskalen, kli än i kärnan av sädesslag. En annan orsak till att vi behöver mer Mg är att konsumtionen av proteinrik mat som kött och mjölkprodukter ökat. Denna kost gör att kroppen blir syrlig. I en syrlig kropp med lågt pH-värde ökar magnesiumförbrukningen. Dessutom äter vi alltför mycket kalciumrik mat vilket i sig bidrar till en ännu större obalans av kroppens magnesium. Alldeles för mycket kalcium och ett litet intag av magnesium i maten, framför allt i mejeriprodukter, bidrar till en mineralobalans och därmed konsekvenser för kroppen. Benskörhet är en riskfaktor. Magnesium kan också kallas för ett stressmineral. Vid stress förbrukas stora mängder av kroppens magnesium. I det moderna samhället med mycket stress är detta ytterligare en orsak till att behovet av Mg ökar. Det dagliga rekommenderade intaget enligt Livsmedelsverket, granskad mars 2020, är olika för olika åldrar och kön. Barn 6 mån- 2 år ca 80 mg, 2-5 år 120 mg, 6-9 år 200 mg, 10-13 år 280 mg, över 14 år 280 mg för kvinnor och 350 mg för män. Det behövs extra intag av magnesium i vår föda. Med hänsyn till studier på området borde vi ändra den dagliga rekommenderade dosen av magnesium. Kvinnor kan dessutom behöva betydligt högre doser av magnesium än män. Den främsta anledningen är att behovet av magnesium ökar vid hormonomsättning, skiftning av hormoner och hormonrubbningar. Kvinnors behov av Mg ökar framför allt under menstruationen, vid PMS besvär, hypotyreos, vid graviditet, amning och i samband med klimakteriet. Magnesiumbrist är en orsak till huvudvärk och migrän för kvinnor under ovannämnda faser.

Magnesium och sköldkörteln Magnesium är ett väldigt viktigt mineral för bildning av sköldkörtelhormoner ¹ ¹². Brist på mineralet minskar upptaget av jod i sköldkörtelcellerna. Detta i sin

tur minskar syntes av sköldkörtelhormoner och stimulerar TSH. Studier har visat att tillskott av Mg ökar upptaget av radioaktivt jod i sköldkörtelceller hos djur. Dessutom behövs Mg för att T4 ska omvandlas till T3.

Eftersom Mg är viktigt för bildning av sköldkörtelhormoner kan man definitivt säga att brist på Mg bidrar till obalans och brister i varje cell i kroppen.

Analys av magnesium

Magnesium bör analyseras intracellulärt. Det magnesium vi mäter på de flesta stora laboratorium idag är extracellulärt alltså plasma P-magnesium. Trots att många patienter har tydliga symptom relaterad till Mg-brist, har jag sällan sett en avvikelse i P-Mg. Denna brist verifierades i deras lab.prover när de togs intracellulärt och i kombination med hårmineralanalyser. Patienternas symptom avtog efter insättning av Mg. Eftersom bara ca 1% av kroppens Mg är extracellulärt och kroppen är i ständigt strävan efter en homeostas kan vi sällan hitta magnesiumbristen via blodanalys. Däremot kan plasmamagnesium, P-Mg visa avvikelse hos patienter med kroniska sjukdomar som diabetes, njur- och tarmsjukdomar med kraftigt nedsatt upptag av Mg. Jag ställde frågan till en tidigare chefsläkare på ett av våra stora laboratorium varför Mg huvudsakligen analyseras extracellulärt. Enligt honom analyserade man intracellulärt Mg fram till mitten av 80-talet men slutade därefter. Enligt vad jag förstod var detta inte av ekonomiska skäl utan på grund av att läkarna slutade be om denna analys. Hårmineralanalys är ett bra alternativ för Mg. Urin Mg 24-tim urininsamling som stickprov eller belastningstest ger ett bra svar. Man tar provet innan och efter intag av Mg.

Brist på magnesium, hypomagnesemi

De vanligaste symptomen är nattliga kramper och ryckningar i vaderna samt muskelvärk. Bristen är en orsak till restless legs, trötthet, återkommande huvudvärk och migrän, förstoppning, PMS, depression, ångest, sömnlöshet, åderförkalkning och en viktig orsak till för högt blodtryck. Att sträva efter choklad och vara sugen på socker och salt kan vara en signal för magnesiumbrist. Majoriteten av hypotyreospatienter har brist på magnesium. Många av dem blir av med flera relaterade symptom eller blir betydligt förbättrade efter intag av mineralet. Symptom som huvudvärk, kramper i benmuskler, menstruationsrubbningar, karpaltunnel syndrom, dålig sömn avtar drastiskt efter intag av adekvat dos av magnesium. Jag har haft patienter som har kunnat sluta med sina sömntabletter efter att ha börjat ta magnesium. Intag av för mycket Mg, hypermagnesemi, kan ge lösa avföringar, diarréer, buksmärtor, muskelsvaghet och kramper i vaderna. Överflöd av Mg sänker kalciumnivån. Vid toxiska doser förekommer njurskada, apati, muskelsvaghet och förlamning av skelettmuskulatur och död. Detta är sällsynt och kan uppträda framför allt hos personer med nedsatt njurfunktion efter ett långvarigt intag av höga doser av magnesium.

Magnesium preparat För bättre absorption bör Mg vara i kelatform alltså kopplad till aminosyror. Jag rekommenderar magnesiumcitrat, malat, glycinat eller i laktatform. Mg kan köpas receptfritt i de flesta hälsokostbutikerna. Emgesan är magnesiumhydroxid som skrivs på recept och den har betydligt lägre biotillgänglighet. Enligt Docent Dr. Rune Eliasson, läkare och fysiolog, är det i princip bortkastat att ta magnesium i form av magnesiumoxid eller magnesiumhydroxid. De tas knappt upp i kroppen. Dr. Eliasson var ordförande för läkarföreningen för Integrativ medicin och gick bort 31 januari 2020.

Fallstudie Magnesium

Fall 1 Gabriella, kvinna 54 år, kommer till mig för kontroll av hennes natriumvärde. Hon har hamnat på akuten på grund av väldigt lågt natrium. På akuten har man givit natriumtabletter och bett henne boka tid på vårdcentralen för kontroll och undersökning. När hon kommer in i rummet har hon svårighet att prata och har väldigt ont i ansiktet. Gabriella har lidit av trigeminusneuralgi i flera månader. Trigeminusneuralgi är en smärtsam sjukdom karakteriserad av smärta i ansiktet som kan komma attackvis och intensivt. Detta pga. stimulans och irritation av ansiktsnerven trigeminus. Enligt skolmedicinen är sjukdomen idiopatisk och kan vara av oklar orsak eller symptomatisk pga. av en bakomliggande neurologisk sjukdom eller tumör. Två tredjedelar av patienterna är kvinnor. Gabriella hade träffat flera läkare och specialister inom detta område. Öron-näshals läkare, tandläkare, käk kirurger och neurologer. Trots flera utredningar och magnetkameraundersökningar hade man inte kunnat finna en bakomliggande orsak till hennes besvär. Hon hade kraftiga smärtor och hamnat på akuten ett flertal gånger. Av neurologer hade hon fått Tegretol (Karbamazepin) ett antiepileptikumläkemedel som lugnar nerverna. Efter senaste attacken ökade neurologen dosen av Tegretol som redan var relativt hög. Man hade dock glömt att kontrollera natriumvärdet. Hyponatremi är en vanlig biverkning av detta läkemedel. Detta var orsaken till att Gabriella hade fått akut kritiskt lågt natrium. Hon berättade för mig att hon inte kunde äta mat eller dricka vatten. Minsta rörelse av ansiktet provocerade nerven och smärtan i höger ansiktshalva.

Hon kunde inte sova på nätterna, hade kraftigt gått ner i vikt, tappade mycket hår och var väldigt uppriven. Efter alla undersökningar hade läkarna till slut beslutat sig för operation med perifer neurektomi. Gabriella väntade därför på operation. Hon visade dessutom ett flertal symptom på hypotyreos men hennes tyreoideaprover var helt normala. Av mig fick hon magnesium 250 mg två gånger om dagen samt Omega 3. Dessa skulle lösas upp i näringsrika smoothies och drickas försiktigt med sugrör. Vid återbesöket två veckor senare berättade Gabriella att hon hade fortfarande ont men hade inte fått någon ny attack. Efter två månader kunde Gabriella börja äta mat och smärtan i ansiktet hade avtagits. Hon sov på nätterna och var betydligt gladare. Dosen Tegretol sänktes successivt och operationen ställdes in.

Gabriellas prover ca tre månader efter visade på hypotyreos med stigande TSH och lågt T4. T3 var inom ref. värdet.

Kommentar: En orsak till Gabriellas besvär kunde ha varit inflammation i ansiktsnerven på grund av brist på magnesium och andra näringsämnen som i sig kunde vara bidragande orsak till hypotyreos. Gabriella visade tydliga symptom på hypotyreos långt innan sjukdomen blev tydlig på lab.analysen. Chvosteks tecken, spasm i ansiktet, kan förekomma vid hypomagnesemi.

Fall 2 Ali 42 årig man och nybliven pappa. Han har haft mycket stress både i det sociala livet och på jobbet under senaste månaderna. Blodtrycket, framför allt det diastoliska trycket, har varit relativt högt 150/95 (optimalt 120/80 mm Hg). Alis husläkare har rekommenderat och skrivit ut blodtrycksmedicin men han har varit tveksam till att ta medicinen. Andra undersökningar som EKG och blodprover var normala. För mig berättar han att han är medveten om sin stressiga situation men att han

verkligen inte vill ta sina mediciner. Jag beställer mineralanalys av blod, intracellulärt och i urin (observera att denna analys inte görs på de flesta statliga laboratorium). Provet visar kraftigt nedsatt magnesium och kalcium intracellulärt och i urin men normalt i blodet. Ali blev förvånad, han tyckte att han åt mycket ost dagligen och ändå hade han lågt kalcium. Han blir insatt på magnesium och kalciumtillskott. Ost och mejeri tas bort från hans diet. Tre månader efter har hans blodtryck sjunkit till 130/88 med kontroll av blodtryck både i hemmet och på kliniken. Ali behöver självklart en kostomläggning och att hitta en väg för att minska stressen i livet. I hans fall kan för mycket stress och för stort intag av mejeriprotein ha orsakat överförbrukning av kalcium och magnesium i kroppen. Förlust av dessa mineraler kan bidra till högt blodtryck.

Mangan (Mn)

Svenska kemisterna, Carl Wilhelm Scheele och Torbern Bergman, visade under 1770-talet att manganoxid innehöll en oxid av en okänd metall men de kunde inte isolera metallen. Johan Gottlieb Gahn var den första att isolera mangan 1774. Gahn har gjort flera viktiga upptäckter inom kemi och mineralogi men han hade en stark motvilja mot att själv publicera eller offentliggöra sina upptäckter. Istället tillhandahöll han sina upptäckter till sina vänner, kemisterna Bergman och Scheele. Mangan är essentiellt för människan. Det ingår i ett flertal biologiska processer som ko-enzym. Mangan är viktigt för energiproduktion, för bildning och utveckling av ben och skelett, för att skydda ligament och senor, för metabolism av glukos och fungerar som antioxidant mot fria radikaler. I vår kropp finns ca 10–20 mg mangan, mest i skelettet med koncentrationen ca 1mg/kg. Mangan är också viktigt för produktion av hormoner och därför innehåller körtlar som sköldkörteln, binjurarna, hypofysen i hjärnan, levern, bukspottkörteln och tarmarna högre koncentration av detta mineral. Mangan ingår i ett flertal enzymer som transferaser, lyaser, oxidreduktaser, ligaser, hydrolaser, och glutaminsyntaser. En väldigt viktig roll av mangan är dess funktion i mitokondrierna. Mangan superoxiddismutas (Mn- SOD) i mitokondrierna, är ett kraftigt antioxidantenzym som neutraliserar den skadliga effekten av reaktivt syre genom att omvandla superoxidradikaler till väteperoxid och syre. Detta enzym skyddar mitokondrierna från skada och minskar inflammation i kroppen. Mangan bidrar till produktionen av sköldkörtelhormoner ¹³. Personer med sköldkörtelunderfunktion har ofta låga mangannivåer. Majoriteten av mina hypotyreos patienter har visat sig ha låga värden på mangan både i hårmineraloch i urinanalys. Mangan är viktigt för funktionen av enzymet glutaminsyntetas som bildar

glutamin ¹⁴ , ¹⁵. Glutamin behövs för bildningen av Glutation, en antioxidant som skyddar celler mot fria radikaler och tungmetaller. Glutation ingår bl.a. i detoxifikationprocessen i levern¹ , ¹⁷. Utan välfungerande mitokondrier och avgiftningssystem kan inte heller sköldkörteln fungera optimalt.

Mangan i livsmedel Mangan finns i blåmusslor, sädesslag, ris, havregryn, nötter, kikärtor, té, rooibos té, maca, ananas, lever, bladgrönsaker och dricksvatten. Absorptionen av mangan minskas av högt intag av järn, kalcium, magnesium, koppar och fosfor samt vitaminerna B12, D, B1 och E.

Analys av mangan Hårmineralanalys ger ett bra resultat. Man kan också analysera mangan i helblod, i erytrocyter (röda blodkroppar) och i urin.

Natrium och Kalium

Natrium och kalium är två essentiella mineraler i vår kropp. Många sköldkörtelpatienter kan ha obalans eller nedsatt halt av båda mineralerna. De är dessutom viktiga markörer för binjurarna.

Natrium (Na)

Natrium är ett essentiellt mineral för osmosreglering, vätskebalans och cellernas membranpotential. I en vuxen kropp finns ca 90 gram natrium. Koncentrationen i plasman är 137–144 mmol/L enligt Karolinskas laboratorium. Det mesta natrium i kroppen är extracellulärt och finns i kroppens vätskor i motsats till sin samarbetskompanjon kalium som har betydligt högre koncentration inuti cellerna. Utbyte av natrium och kalium in och ut från cellen bidrar till gradient ändring i cellmembranet och en elektrokemisk process, aktionspotential. Denna gradient möjliggör transport av näringsämnen in och ut ur cellen. Enligt min erfarenhet har många hypotyreospatienter låga värden på natrium och symptom som trötthet, yrsel, orkeslöshet, lågt blodtryck, myalgi mm. Med små mängder av salt ett par gånger per dag, har flera av dessa symptom kunnat korrigeras. Observera att ett extra saltintag i dessa sammanhang har varit under en begränsad period och i behandlingssyfte. Extra saltintag behandlar inte grundorsak till hyponatremi. Lågt natrium, hyponatremi betyder inte nödvändigtvis att individen äter för lite salt. Hyponatremi ses oftast i kronisk sjuka personer med uttalad hypotyreos, binjurebarkssvikt, njursjukdomar, alkoholism och patienter som använder diuretikaläkemedel.

I många fall missar läkaren tolkningen av ett lågt natriumvärde. Detta förekommer mest när provsvaret precis har hamnat på det låga gränsvärdet utan att symbolen för avvikelse har dykt upp i systemet. I studier och skrifter uppmanas vi att dra ner på saltintaget och att överskott av salt är skadligt. Studierna hävdar att natriumöverskott är associerad till hypertoni och hjärtkärlsjukdomar. Vi måste samtidigt göra en skillnad mellan det kemiska och raffinerade saltet och det naturliga mineralrika saltet. Natrium är essentiellt för människan. Natriumklorid NaCl och natriumbikarbonat NaHCO³ som används bl.a. för reglering av kroppens pH, är viktiga substanser. Det finns mycket att skriva om dessa ämnen men tyvärr kan inte allt få plats i denna bok.

Kalium (K) Kalium är ett viktigt grundämne i naturen som snabbt oxideras i luften och är mycket reaktivt i vatten. Kalium är ett livsviktigt spårämne för människan. Mineralet finns mest inuti cellerna, alltså intracellulärt i människokroppen. Koncentrationen av kalium i cellen är viktig för membranets elektriska potential. Kaliummängden hos en vuxen människa är ca 110–140 gram och koncentrationen i plasman är 3.5–4.4 mmol/L, enligt Karolinska lab. Kalium behövs för vätskebalans, nerv- och muskelaktivitet. Det ingår i regleringen av insulinproduktionen och saltsyran i magsäcken. Låga kaliumhalter har observerats hos många sköldkörtelpatienter. Oftast i samband med stress och binjurebarkströtthet. I samband med stress utsöndrar kroppen stora mängder av kalium. Kalium finns i princip i allt. Kelp, torkade frukter, vetekli, dadlar, avokado, bananer och romansallat har höga halter av kalium. Brist på kalium bidrar till trötthet, muskelsvaghet, muskelvärk och ryckningar. Kaliumobalans kan ge hjärtarytmier. Uttalad hypokalemi eller hyperkalemi, ofta pga. läkemedel kan ge muskelförlamning och hjärtstopp.

Analys av natrium och kalium Analys av natrium och kalium, så kallade elektrolyter, kan utföras i blod, plasma, intracellulärt och i urin. Hårmineralanalys ger ett pålitligt svar. Det är dock viktigt att kunna tolka denna analys på rätt sätt. Att ta hänsyn till förhållandet mellan natrium och kalium är ytterst viktigt. Dessutom är det viktigt att se kroppen som en helhet. Hormonsystemet och binjurarna spelar en väldigt viktig roll för att kunna tolka analysen på rätt sätt.

Na/K kvoten är en mycket betydelsefull markör i hårmineralanalysen. Ett lågt värde talar för stress i kroppen och framför allt på binjurebarkerna med en ökad utsöndring av hormonerna kortisol och glukokortikoider som är antiinflammatoriska hormoner. Låg Na/K kvot visar dessutom en nedsatt elektrisk balans i cellerna och förlust av kalium. Låg kvot är kopplad till nedsatt nedbrytning av kolhydrater och pankreas enzymer. Kroppen börjar bryta ner egna proteiner för att skapa energi i stället för att förbruka kolhydrater i första hand. Låg kvot talar också för minskad produktion av magsyra HCl och därmed nedsatt nedbrytning av näringsämnen som följd. Lågt Na/K kvot är också associerad till individer med inflammatoriska sjukdomar som reumatism. Hög kvot Na/K är kopplad till en akut stress och inflammation i kroppen samt ökad belastning på levern, njurarna och binjurarna med en högre produktion av hormonet Aldosteron.

Obalans i immunsystemet, risk för autoimmunsjukdom, ökad stress, högre produktion av magsyra och högt blodtryck är alla kopplade till högre natrium i förhållandet till kalium. Även brist på zink och magnesium kan bidra till en ökad kvot.

Kalcium (Ca)

Kalcium är ett väldigt viktigt mineral med essentiella funktioner i kroppen. Här berättar jag väldigt kort om mineralet.

Ca 99% av kalcium finns i skelettet. Det ingår i

Reglering av transporten genom cellmembranen och påverkar cellpermeabiliteten Musklernas kontraktion, därmed också hjärtats sammandragningar Celldelning Reglering av kroppens vätskor och syra/bas balansen Medverkar i blodkoaguleringen Medverkar till att leda impulser i nervsystemet Utsöndring av hormoner som insulin

För en bättre absorption, transport och metabolism av kalcium behövs att kroppen har tillräcklig magsyra, D-vitamin, magnesium, K-vitamin och bor.

Fosfor samverkar med kalcium och påverkar nivåerna av kalcium i blodet.

Kalcium regleras av flera faktorer men huvudsakligen av tre hormoner paratyreoideahormonet, PTH från bisköldkörtlarna, calcitonin från C-celler och D-vitamin.

Mineraler som har synergisk effekt på kalcium är magnesium, fosfor, koppar, natrium, kalium och selen.

Vitaminer som har synergisk effekt på kalcium är D, C, E, A.

Bor (B)

Bor är ett halvmetalliskt grundämne och har viktiga funktioner i människokroppen ¹⁸, dock behövs det mer studier inom området. Bor är viktigt för bentillväxt och det centrala nervsystemet, verkar som en antioxidant, är antiinflammatoriskt och lindrar symptom vid artrit. Bor är viktigt för upptaget av kalcium och magnesium. Mineralet samverkar med D-vitamin och troligen även med koppar och kalium.

Mineralet hjälper det endokrina systemet och påverkar metabolismen av steroidhormoner.

Det ökar produktionen av östrogen och testosteron, förhindrar benskörhet och symptom efter klimakteriet.

Håranalys på många av mina hypotyreospatienter har visat på nedsatt bor.

Ett flertal av mina patienter som hade kommit till klimakteriet och hade högt blodtryck samt obalans av kalcium och magnesium, lyckades med att sänka blodtrycket markant och därmed deras blodtrycksmedicin. Detta efter att bor sattes in tillsammans med befintligt magnesium och kalcium. Effekten visade sig efter ca tre månader och var tydlig eftersom dessa patienter sedan tidigare var insatta på magnesium och kalcium. Patienterna har också rapporterat att de kunde sova bättre efter att de fick bor. Jag har själv erfarenhet av bättre sömn med bor.

Referenser kap 5 mineraler del 2

1. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25032143 Effect of selenium supplementation on glutathione peroxidase enzyme activity in patients with chronic kidney disease

2. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5307254/ Selenium and Thyroid Disease

3. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8834378 Selenium, zinc, and thyroid hormones

4. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2464251/ Hypomagnesemia and cardiovascular system

5. https://www.annemergmed.com/article/S0196-0644(05)83685-6/abstract Magnesium therapy in new-onset atrial fibrillation

6. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4549665/ Magnesium and type 2 diabetes

7. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10218382 Magnesium in diabetes mellitus

8. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5637834/ The Importance of Magnesium in Clinical Healthcare

9. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5786912/ Subclinical magnesium deficiency: a principal driver of cardiovascular disease and a public health crisis

10. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6028657/ Severely low serum magnesium is associated with increased risks of positive antithyroglobulin antibody and hypothyroidism: A cross-sectional study

11. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/6747732 The effect of magnesium depletion on thyroid function in rats

12. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25141541 Effects of magnesium on cytomorphology and enzyme activities in thyroid of rats

13. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2067987/ Effects of Manganese on Thyroid Hormone Homeostasis

14. https://www.sciencedirect.com/topics/biochemistry-genetics-and-molecularbiology/glutamine-synthetase

15. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4768472/ Glutamine drives glutathione synthesis

16. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2596047/ The importance and regulation of hepatic glutathione

17. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4688527/ Glutamine: a precursor of glutathione and its effect on liver

18. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4712861/ Nothing Boring About Boron

Kapitel 6

Vitaminer del 1

Kapitel 6

Vitaminer

Del 1

Det finns gott om böcker, skrifter och artiklar på nätet om vitaminer och deras funktion. I denna bok beskrivs några av de vitaminer som är inblandade i bildning av sköldkörtelhormoner och binjurarna.

Vi har två grupper av vitaminer. De vattenlösliga, vitamin B gruppen och Cvitamin samt de fettlösliga som A, D, K och E vitaminer.

A-Vitamin

A-vitamin är ett väldigt viktigt vitamin och antioxidant. Det kallas för Retinol från latinska retina, näthinna. A-vitamin finns i animaliska produkter i form av retinol samt i vissa växter i form av betakaroten som är förstadium till Avitamin.

Retinol och retinoider finns i animaliskt fett, lever, ägg och ost.

Betakaroten finns i rotfrukter, gula, röda och gröna grönsaker och frukter. Morötter, nypon, grönkål, aprikoser, pumpa, mango, vattenmelon, paprika framför allt röd paprika och sötpotatis.

Brist på A-vitamin ger ögonsjukdomar som torra slemhinnor i ögonen, xeroftalmi, nattblindhet, dålig syn framför allt i mörker och i dålig belysning. Brist på detta vitamin är en av de stora anledningarna till blindhet i världen.

Vitaminet är viktigt för immunförsvaret och spelar en roll i celldelningsprocessen. Det är viktigt för slemproduktion och bidrar till att bibehålla normala slemhinnor.

Hudproblematik, hudinflammationer, mjäll och kliande hårbotten, nedsatt immunförsvar, ökat antal infektioner, sköra naglar och viktförlust kan vara relaterat till A-vitamin brist.

Brist på A-vitamin kan uppstå genom intag av föda med låg halt av A-vitamin, dålig fettabsorption, leverproblematik och diabetes.

Funktionen i sköldkörteln

A-vitamin reglerar metabolismen av sköldkörtelhormoner och hämmar utsöndringen av TSH genom negativ . Alltså genom att öka produktionen av sköldkörtelhormoner minskar TSH nivån ¹-³.

Brist på A-vitamin förstärker dysfunktion av sköldkörteln i samband med jodbrist.

Receptorer för A-vitamin sitter i cellmembranet och de fungerar både som retinolbindande protein och som membrantransportör.

A-vitamin brist förhindrar införsel av tyreoideahormoner i cellen och även omvandlingen av T4 till T3. Studier visar sambandet mellan nedsatt retinolbindande protein och låg nivå av T3.

Vitamin B gruppen, B-komplex

Tiamin B1 Riboflavin B2 Niacin B3 Pantotensyra B5 Pyridoxin B6 Biotin B7 Folsyra B9 Kobalamin, B12

B-vitaminer är en grupp som består av åtta vattenlösliga vitaminer. De har flera funktioner och deltar i ett flertal enzymatiska reaktioner i kroppen. De är viktiga för celldelningen, energiproduktionen i cellerna, immunsystemet, nervsystemet och ämnesomsättningen. De fungerar som koenzym i metabolismen av kolhydrater, fetter och proteiner.

Även om vissa B-vitaminer behövs mer i en reaktion som vid bildning av hormoner, arbetar B-vitaminerna i samklang och som medlemmar i en familj.

Överdosering och att enbart ta en sort av B-vitamin i terapeutiska doser under en längre period bidrar till obalans hos de andra B-vitaminerna i gruppen. Vid eventuell brist på en eller flera B- vitaminer rekommenderar jag kompletterande

intag av B-komplex vid sidan om behandlingen.

Av B-vitamingruppen är B1, B2, B3, B6, B9 och B12 extra viktiga för syntes av sköldkörtelhormoner. Mer om B12 och folsyra finns i kapitlet B12.

För att väteperoxid ska kunna oxidera jodid till jod behövs vitaminerna B2 och B3. De stimulerar NADPH systemet för ATP energiproduktionen. Se under avsnittet jod och selen.

Folsyra B9 finns i olika former så kallade folater, folacin. Folsyra medverkar i flera kemiska processer och som koenzym bl.a i syntesen av DNA och RNA, i celldelning, syntes av röda blodkroppar, fostrets utveckling och produktion av mjölk hos gravida. Folat är extra viktigt för gravida, äldre och personer med malabsorption.

Folsyra har en kemisk form som består av tre molekyler Pteridin, PABA och glutaminsyra ihop kedjad till varandra. PABA är nödvändigt för syntes av folsyra.

Djur och människor saknar enzym och förmågan att binda pteroyl molekylen (Pteridin och PABA) till glutaminsyra för att bilda folsyra och därför behöver de få folsyra från födan.

PABA (paraaminobensoesyra) P-aminobensoesyra kallades tidigare för vitamin B¹ och Bx men inte längre. Den förlorade statusen att vara vitamin efter att det kom fram att de flesta människor har förmågan att bilda PABA från tarmbakterier. Detta under

förutsättningen att man har en frisk tarm och bakterieflora. Brist på folsyra och PABA är kopplad till trötthet, depression, mun och slemhinneproblematik, hud- och hårproblem, anemi (megalobalstisk anemi vid folatbrist) och sömnbesvär. Vitiligo och avpigmentering av huden är även kopplad till PABA och folatbrist. PABA har tidigare använts i stor utsträckning i solskyddskräm som ett filter mot ultraviolett strålning. Vitaminerna B3, B5, B6, B12 är dessutom viktiga för hormonbildning i binjurarna. Binjurarna arbetar i samklang med sköldkörteln och därför är det viktigt att ha friska binjurar för att sköldkörteln ska fungera optimalt.

C Vitamin, Askorbinsyra

C-vitamin är en antioxidant och ett vattenlösligt vitamin.

Nobelpriset för C-vitamin tilldelades år 1937 Dr. Albert Szent-Györgyi i medicin och fysiologi samt till kemisterna Norman Haworth och Paul Karrer.

C-vitamin bildas huvudsakligen från glukos. Människor saknar förmågan att bilda C-vitamin gentemot växter och de flesta djurarter. Vi saknar enzymet Lgulonolaktonoxidas som konverterar glukos till askorbinsyra. Därför är det viktigt att C-vitamin intas via föda. Inälvsmat, nypon, amalakibär, röda och svarta vinbär, citrusfrukter och grönsaker innehåller rikligt med C-vitamin.

Eftersom C-vitamin är väldigt vattenlösligt och elimineras snabbt från kroppen bör doserna i terapeutiskt syfte fördelas under dagen, t.ex. 500–1000 mg vid flera tillfällen. Detta för att ha tillräckligt med C-vitamin i kroppen, inte överdosera och belasta systemet. C-vitamin bör gärna tas med flavonoider.

Vi har lärt oss att frukter och framför allt citrusfrukter innehåller mycket Cvitamin. Många av mina patienter tycker att de får i sig tillräckligt med Cvitamin när de äter 2–3 apelsiner per dag. En färsk apelsin innehåller ca 35–50 mg C-vitamin. Halten C-vitamin minskas och förstörs av värme, ljus och temperaturförändring. Frukt och citrusfrukter som lagras i förråd under flera veckor eller månader innan de kommer till marknaden har förlorat mycket av Cvitaminet. Bioflavonoider som finns i skalet av citrusfrukter samverkar med Cvitamin, men skalet innehåller ofta bekämpningsmedel.

Även om naturliga C-vitaminkällor har en högre biotillgänglighet rekommenderas ett extra intag av C-vitamin i terapeutiskt syfte, framför allt vid binjureinsufficiens.

Funktionen av C-vitamin

C-vitamin deltar i flera enzymatiska reaktioner vilka direkt och indirekt bidrar till en välfungerande sköldkörtel och binjurar. Listan är lång, här nämns några av funktionerna.

C-vitamin finns rikligt i binjurebarken och ingår främst i bildning av kortisol. Vitaminet töms snabbt vid psykisk eller fysisk stress och när binjurarna blir stimulerade av hypofysens Adrenokortikotropthormon, ACTH ⁴- . Ingår i nedbrytning av aminosyran tyrosin Främjar absorptionen av Levaxin och förbättrar serumnivåerna av fT4, fT3 och TSH ⁸ Förbättrar inlärning och koncentrationssvårigheter i samband med hypotyreos Ökar absorptionen av järn från födan Gynnar absorptionen av koppar, zink och kalcium Sänker förhöjda kopparnivåerna i serum och lever

Vid intag av höga doser av C-vitamin under en längre period kan kopparnivåerna sjunka. Detta kan bero på att absorptionen och halten av järn ökar.

Vid farmakologiska doser (25 mg per 100 g kroppsvikt /dag) har det visat sig att C-vitamin minskade leverkoppar 2–3 gånger jämfört med de som fick normalt intag (0,5 mg per 100 g kroppsvikt/dag). Vid C-vitaminbrist ökades serumkoppar och ceruloplasmin tillsammans med leverkoppar ¹ .

Ingår i kollagensyntes och läkning av sår Antioxidant och ingår i ett flertal funktioner i immunsystemet Ingår i bildning av gallsyror Ingår i syntesen av adrenalin från tyrosin Är antiinflammatoriskt Ingår i tungmetall detoxifikation

Personer som använder blodförtunnade medel och de som har benägenhet för njursten bör vara observanta om de tar stora doser C-vitamin under en längre period.

Brist på C-vitamin

Symptom på C-vitaminbrist är trötthet, depression, hudproblematik, anemi, ledsmärtor, allergi blödningar i huden och skörbjugg.

Skörbjugg, Scurvy, en allvarligt brist på C-vitamin är sällsynt i utvecklade länder. I detta tillstånd blir blodkärl sköra, porösa och har lätt att blöda. Sårläkningen sker långsammare.

Jag har träffat kvinnor med hypotyreos som har klagat på kraftigt blödande tandkött. De flesta av de här kvinnorna har varit nära eller efter menopausen. Efter justering av vitaminer och mineraler samt hormoner, har deras tandkött slutat blöda.

Om detta kan vara ett tillstånd hos hypotyreospatienter med malabsorption och hormonrubbningar som vid östrogen/progesteron obalans har jag inte ett klart tydligt svar på i dagsläget.

Patienter med IBD, malabsorption och inflammatoriska sjukdomar bör vara uppmärksamma på att ha tillräckliga nivåer av detta vitamin.

Olika former av C-vitamin

C-vitamin som tillskott finns i olika former, kortverkande och långverkande, esterform, Ultra potent, liposomal, i tablett- eller kapselform, som pulver och i flytande form. Syraneutraliserad med eller utan flavonoider.

Hög dos intramuskulära och intravenösa injektioner kan användas vid svåra sjukdomar.

Jag brukar rekommendera C-vitamin uppdelad i flera tillfällen under dagen. En blandning av kort- och långverkande gärna med bioflavonoider ca 1500–3000 mg/dag för en optimal dos. Vid behov och vid svårare sjukdomar kan högre doser behövas. Högt intag av C-vitamin ökar utsöndringen av mineraler framför allt koppar, kalcium, järn och mangan. Därför bör man ha ett behandlingsprogram för att bibehålla balansen av mineraler och andra vitaminer.

Vitamin D, Kolekalciferol, Ergokalciferol

Jag har varit intresserad av D-vitamin och dess funktion i många år.

Texten nedan är en version av mailet jag skickade till mina kollegor, chefen och all personal på vår vårdcentral 2015. Jag insåg att denna information var viktig. Detta efter att jag blev uppmärksam på att flera kollegor nekat patienter att ta kontrollprover på D-vitamin, trots stark indikation, samtidigt som några av kollegorna tagit regelbundna kontroll prover på S-25(OH)- vitamin D inklusive 1, 25- OH D- vitamin (den aktiva formen och dyra varianten) ca var tredje månad, på vissa patienter.

Dessutom lade jag märke till att patienter som hade väldigt låga värden på Dvitamin, alltså kritiskt låga som 12 nmol/l (normalt ref. värde: 50-250 nmol/L) hade fått en väldigt försiktig behandling med endast 400 IE/dag.

D-vitamin som är också ett prohormon, är en grupp av fettlösliga vitaminer. Här kallar vi dem för bara D-vitamin.

D- vitamin ökar absorptionen av kalcium, järn, magnesium, fosfat och zink i tarmarna. Vitaminet balanserar kalcium och fosfat i blodet. Det har en viktig roll i immunförsvaret och nervsystemet. Därmed har vitaminet flera centrala funktioner som reglering av kalcium, kontrollerar genuttrycket för mer än 200 gener ¹¹, reglering av benombildningen och PTH hormonet från bisköldkörtlarna, ingår i bildning av sköldkörtelhormoner, reglering av immunförsvaret, reglering av cellväxten och är regulator för steroidhormoner. Nästan varje cell i vår kropp har receptorer för D-vitamin.

De två huvudsakliga formerna är vitamin D² (ergokalciferol) och vitamin D³ (kolekalciferol).

Vitamin D² Ergokalciferol, finns hos växter och kan endast fås via maten, kantareller och några andra svampar samt vissa alger.

Vitamin D3, kolekalciferol, finns i djur och bildas från kolesterol i huden när den utsätts för solljus, särskilt UVB-strålning. Det kan även fås via maten, dock är det väldigt få näringskällor som innehåller vitamin D3. Naturliga källor är bland annat fiskleverolja, fet fisk, lever, äggula och mejeriprodukter.

Vitamin D från maten och det som syntetiseras i huden från solens UVB strålning är inte biologiskt aktivt. För ett aktivt hormon behövs det en enzymatisk process alltså hydroxylering i lever och njurar.

I levern omvandlas kolekalciferol D3 till Kalcidiol 25-OH-D som i sin tur omvandlas till Kalcitriol (1,25(OH)2D) i njurarna. Kalcitriol är den aktiva formen av D-vitamin. Båda reaktionerna sker genom hydroxylering.

D-vitamin, kalcidiol och kalcitriol transporteras i serum bundet till proteinet, Vitamin D-binding protein (DBP).

Under de senaste åren har antalet människor med D-vitaminbrist ökat. Några av orsakerna är

Rekommendationer att sola mindre på grund av oro för hudcancer Ökad användning av solskyddskräm, solskyddskräm med SPF 30 absorberar ca 95-98% av UVB strålningen. Näringskällor som fisk är för det mesta odlade och innehåller därmed betydligt mindre mängd D-vitamin Näringsfattig jord och konsumtion av boskap som föds upp på kraftfoder Ökad förekomst av inflammatoriska sjukdomar som påverkar upptag och metabolismen av vitaminet

Personer som kan behöva extra tillskott

Mörk hy Personer som bär heltäckande kläder, Personer med malabsorption, såsom vid leversjukdomar, IBD (Crohns sjukdom, Ulcerös kolit), de som opererats med gastric by och cystisk fibros Sköldkörtelsjuka Överviktiga Veganer Diabetiker Gravida och ammade barn som inte får i sig tillräckligt med D-vitamin Äldre personer som inte vistas ute behöver extra tillskott av vitaminet och även kalcium. Det vore också bra om vi kan utreda dem för osteoporos med DEXA, basprover, FRAX- skala, riskfaktorer samt längd och vikt

Min erfarenhet är att de flesta patienter med inflammatoriska sjukdomar, inflammatoriska tarmsjukdomar, reumatisk artrit, psoriasis artrit, hypotyreos, diabetes, lever- och njursjukdom ofta har nedsatt D-vitamin. Vill förtydliga att det inte är säkert att det är D-vitaminbristen i sig som orsakar sjukdomen utan den kan snarast ses som en indikator på en annan bakomliggande sjukdom.

D-vitamin och sköldkörteln

För produktion av sköldkörtelhormoner behövs D-vitamin. Studier visar sambandet mellan låga nivåer av D-vitamin och sköldkörtelsjukdom samt hypotyreos ¹²-¹⁴.

Absorptionen av vitaminerna A och D som är fettlösliga ökar med intag av oljor i vår mat. Studier har visat att sköldkörtelpatienter med låga halter av D vitamin har ett högre TSH värde än de patienter som har högre depåer av D- vitamin ¹⁴.

Brist på D-vitamin

Eftersom D-vitamin har flera funktioner i kroppen kan brist på detta vitamin också innebära ett flertal symptom och sjukdomar som kan vara relaterad direkt eller indirekt till bristen.

D-vitaminbrist hos barn under en lång tid orsakar mjukt och missformat skelett, det så kallade rakit eller engelska sjukan. Hos vuxna leder bristen till benuppmjukning, osteomalaci och benskörhet, osteoporos.

Forskning visar att utan tillräckligt med D-vitamin kan immunförsvaret inte aktiveras och brist på vitaminet kan orsaka autoimmuna sjukdomar ¹⁵.

Sjukdomar som Diabetes, Depression, Cancer, MS, SLE är kopplade till brist på D-vitamin.

Forskning visar att brist på D-vitamin även har ett samband med utveckling av Parkinsons sjukdom senare i livet ¹ , ¹⁷.

Några kliniska tecken som kan hjälpa till i beslutsfattandet vid kontrollprov på D-vitamin

Individen har oftast en eller flera av nedanstående symtom

generell och migrerande smärta, led- och muskelvärk utan att man har hittat någon grundorsak, liknar mycket Fibromyalgi. Patienter reagerar oftast och får ont om man t.ex. trycker på bröstkorgen, klämmer lätt på handleden eller trycket från manschetten vid kontroll av blodtrycket. trötthet, framför allt på morgonen blir tröttare och får mer ont i kroppen och musklerna efter träning orkeslöshet, rastlöshet sömnsvårighet koncentrationssvårighet

depression, har provat SSRI och andra antidepressiva utan effekt smärtlindring, sjukgymnastik och massage har givit ringa eller ingen effekt

Analys och utredning

– S-25(OH)D – S-kalcium, joniserat kalcium – PTH (ofta högt om skelettpåverkan eller samtidig hypokalcemi) – S-kreatinin (högt vid kronisk njursvikt, som kan vara en bakomliggande orsak)

S-albumin, ALP och andra kompletterande prover kan tas vid behov. Bentäthetsmätning och röntgen behövs vid eventuellt uttalade symptom som osteomalaci och osteoporos.

Kalcidiol (S-Vitamin D 25-OH) ger bäst bild av vitamin D-balansen i kroppen och används därför som rutinprov vid utredning av vitamin D-status.

Kalcitriol (S-Vitamin D 1,25-OH) det aktiva hormonet av vitamin D, behövs bara som komplement vid oklara fall, t ex vid njursjukdom, störningar i bisköldkörteln, speciella utredningsfall. Kostar betydligt mer än Kalcidiol.

Referensintervall:

50 - 178 nmol/L

Riktvärden för kategorisering av D-vitaminstatus (källa: Regional Medicinsk Riktlinje D-vitaminbrist Västra Götalandsregionen; Danska Sundhetsstyrelsen):

<25 nmol/L

brist

25-50 nmol/L

insufficiens

>50 nmol/L

sufficiens

>75 nmol/L

optimal

>250 nmol/L

potentiellt toxisk

Hur ofta bör vi analysera D-vitamin

Enligt min erfarenhet är absorptionen av D-vitamin långsamt. En person med Dvitaminbrist med ett lågt värde kan behöva minst 5-6 månaders behandling för att nivån ska komma upp till ett normalt värde.

Detta under förutsättningen att personen får fulldos behandling och har en bra absorption med en normal mag- och tarmfunktion utan njur- eller leversjukdom. Generellt tycker jag att koncentrationshalten av D-vitamin i blodet ökar ca 10 enheter per månad under ovanstående förutsättning. Till exempel om någon har D-vitaminvärdet på 20 nmol/L, efter ca 6 mån fulldos behandling kan det förväntade värdet vara mellan 70– 80 nmol/L, (exklusive exponering för sol). Jag brukar rekommendera fett som olivolja, smör, eller en fet måltid i samband med intag av D-vitamin för ökad absorption.

Under de senaste åren har jag ofta hört från patienterna att det är betydligt färre läkare i öppenvården som är villiga att kontrollera D-vitamin trots starka skäl för analysen. Jag tror att det i stort sett beror på den höga kostnaden för analysen. Min åsikt är att det är betydligt mer kostnadseffektivt att förebygga en åkomma än att avvakta till dess en eller flera sjukdomar bryter ut. Även om varje klinik försöker spara för sin egen del så har i slutändan samhället en gemensam kassa.

Hur mycket D-vitamin behöver vi

I ett mörkt och kallt klimat som hösten och vintern i norden ökar behovet av Dvitamin betydligt. Här i Sverige har vi i genomsnitt 6 månader med korta dagar

varav 4 månader med nästan ingen sol. Det svaga ljuset som vi har under vintertiden ger inte D-vitamin. För att D-vitamin ska bildas i kroppen behövs det UVB-strålar som främst finns under soliga sommardagar. UVB-strålar saknas i solljuset under molniga och regniga dagar samt under senhöst och vinter på grund av solens vinkel.

Med denna anledning kan mer än hälften av Sveriges befolkning vara i behov av D-vitamintillskott. Dr. Mats Humble, psykiater och forskare på Örebro universitet har i flera år kämpat för D-vitamin och dess dagliga behov för både barn och vuxna ¹⁸.

Kolekalciferol, vitamin D3, mäts ofta i internationella enheter IE (engelska, IU international Units) där 1 μg motsvarar 40 IE, 1 IE = 0,025 μg.

Rekommendationer: Alla barn under 2 år rekommenderas tillskott med 10 mikrogram per dag i form av D-droppar. Detsamma gäller barn > 2 år om de inte får D-vitaminberikade produkter eller fisk och inte vistas utomhus tillräckligt, speciellt om de har mörk hudfärg. D-vitamin är fettlöslig och lagras i kroppen, framför allt i fettvävnader med halveringstid upp till cirka 2 månader.

Rekommenderade dygnsdoser från Livsmedelsverket i Sverige sedan 3:e oktober 2013 är:

10 μg (400 IU) för barn, vuxna samt gravida och ammande

20 μg (800 IU) för personer över 75 år och vuxna med lite eller ingen solexponering

Med dessa rekommenderade doser, under den solfattiga delen av året (oktobermars) under "vanliga" betingelser, blir det svårt att få i sig tillräckligt med Dvitamin i Sverige. Många experter rekommenderar ett dagligt tillskott av ungefär 1000–2000 IE D-vitamin under denna tidsperiod för att komma upp i hälsorekommenderade serumkoncentrationer av 25(OH)D ≥ 75 nmol/L. Livsmedelsverket baserar sina lägre rekommenderade doser på antagandet att vi har kroppsliga reserver av D-vitamin från den ljusare tidsperioden. Jag har inte kunnat bekräfta att de även tagit hänsyn till personer som inte solar under sommaren eller har andra skäl till otillräckligt upptag då de antagit att depåerna räcker under hela den mörkare delen av året.

Vid D-vitaminbrist eller om man tillhör någon av riskgrupperna rekommenderas ännu högre doser ¹ . Dagligt intag av 50–100 μg (2 000-4 000 IE) för vuxna och 25-50 μg (1 000-2 000 IE) för barn> 2 år. Vissa riskgrupper är i behov av kontinuerlig substitution. Dagligt intag bör inte överstiga 100 μg (4000 IE) för vuxna och 25–75 μg (1 000-3 000 IU) för barn 0-8 år. IOM, Institute of Medicine ² , The Endocrine Society (USA)²¹, and European Food Safety Authority (European Union).

Enligt rekommendation från svenska osteoporossällskapets kliniska expertgrupp (2014) finns indikation för behandling av vitamin D insufficiens (25(OH)D 2550 nmol) om nivåer av serum calcium, PTH och ALP är påverkade. Behandlingsbehovet bör utvärderas individuellt med hänsyn till Dvitaminnivåer, årstid, ålder och hälsotillstånd.

Rekommendation enligt danska Sundhetsstyrelsen (2010):

Brist: Daglig tillförsel av 2000–4000 IE (= 50–100 μg) vitamin D i 3–6 månader sedan underhållsdos 800–1600 IE (= 20–40 ug) vitamin D

Insufficiens: daglig tillförsel av 800–1600 IE (=20– 40 μg) vitamin D i 3 månader

Kalcium: kontrollera att intaget av kalcium är tillräckligt (cirka 1000 mg/dag). Annars ges kalciumtillskott, kalciumtablett eller kombinationstablett kalcium + D-vitamin

Vi bör göra en skillnad mellan den dagliga rekommenderade dosen och den terapeutiska dosen av D-vitamin. Den terapeutiska dosen kan behöva ökas ytterligare vid behov som vid stress, sjukdom och sköldkörteldysfunktion.

Vid höga terapeutiska doser av D-vitamin under en längre period kan dosjustering av andra vitamin och mineraler behövas. D-vitamin interfererar med järn och kalcium. D-vitaminbrist går ofta hand i hand med järnbrist anemi. Vid järnbrist kontrollera D-vitaminhalten och vice versa. Användning av steroider ökar metabolismen och eliminationen av D-vitamin. Vid samtidig behandling kan justering av dos vara nödvändigt.

D-vitaminintoxikation

Intoxikation av D-vitamin är väldigt ovanligt. Hyperkalcemi, höga nivåer och lagring av kalcium samt njursvikt kan förekomma vid intag av höga doser av Dvitamin.

Doser på ≥ 50 000 IE/dag kan höja 25(OH)D över 374 nmol/L (150 ng/ml) och leda till hyperkalcemi och hyperfosfatemi. Intag av 10 000 IE/dag under 5 månader har inte lett till intoxikation.

Symtom vid hyperkalcemi och vid toxiska doser av D-vitamin är svaghet, illamående, törst, buksmärtor, förstoppning, polyuri, kräkningar och kramper.

Studier visar att man kan få D-vitamin motsvarande ett oralt tillskott 10 000–20 000 IE efter att ha solat i ca 30 minuter mitt på dagen under en midsommardag ²² , ²³. Det har inte noterats någon intoxikation av D-vitamin av solexponering. Kroppen försvarar sig mot för mycket solstrålning genom att huden blir mörkare, detta genom melaninet i huden. D-vitamin metaboliseras via gallan och elimineras framför allt i avföringen och i mindre mängd via urin.

D-vitaminpreparat

I dagsläget finns otaliga D-vitaminpreparat på marknaden både receptbelagda och som tillskott. De finns i form av tablett, i flytande form, som oljor och kapslar i olika doseringar.

Vitamin E, Tokoferol

E-vitamin är ett fettlösligt vitamin och en stark antioxidant. Vitaminet skyddar cellerna från skada och verkar som dammsugare med att rensa slaggprodukter genom att neutralisera fria radikaler som bildas i cellerna i samband med enzymatiska reaktioner, läkemedel, avgiftning och strålning. E-vitamin samarbetar hand i hand med C- vitamin.

E-vitamin verkar synergistiskt med selen för att oskadliggöra fria radikaler och minimera lipidperoxidation. Vitaminet är väldigt viktigt för både binjurarna och sköldkörteln ²⁴-² .

Det syntetiska E-vitamin som säljs är mest i form av alfa-tokoferol. Alfa tokoferol är billigare att tillverka än de andra formerna i E-vitamin gruppen. Tillskott av E-vitamin bör innehålla alla tokoferoler (alfa, beta, gamma och delta) och inte enbart alfa-tokoferol. Återigen kan vi ta upp exemplet av en grupp av familjemedlemmar som arbetar synergiskt. Att använda bara en av vitaminerna sänker nivåer av de övriga familjemedlemmarna.

En optimal daglig dosering är 300–400 IE, terapeutisk dosering 400–800 IE/dag. Vitamin E har blodförtunnade effekt genom att den påverkar K-vitamin vilket leder till att förlänga blodkoagulationstiden. Personer som använder blodförtunnande bör vara observanta med justering av medicinen i samband med intag av E-vitamin.

Vetegroddsolja har störst halt av E-vitamin, 1241,7% RDI /100 g. Frön, vegetabiliska oljor, avokado, ägg och nötter är rika på E-vitamin.

Vitamin K

Eftersom allt i vår kropp handlar om att ha samklang och homeostas skriver jag kort om K-vitamin som samverkar med sköldkörtelhormoner ²⁷, men mer forskning och studier behövs.

Vitamin K är en grupp av fettlösliga vitaminer i en familj.

K¹ Fyllokinon, bildas i växter i samband med fotosyntesen

K² Menakinon, bildas av bakterier i tarmfloran

K³ Menadion, är syntetisk

K-vitamin fick sitt namn av ordet koagulation och kallades för koagulationsvitaminet tidigare. Vitaminet upptäcktes av danska forskaren, Henrik Dam år 1929. Detta efter att han noterade att när man tog bort kolesterol från kycklingarnas föda utvecklade de blödningstillstånd och började blöda efter par veckor. Detta tillstånd fortsatte även då man ersatte rent kolesterol i kycklingarnas mat. Dr. Dam kom till slutsatsen att det var något annat ämne som hade rollen för koagulationen. Forskarna Henrik Dam och Edward Doisy fick nobelpriset i medicin år 1943 för upptäckten av vitamin K.

Vitaminet isolerades ur växten alfalfa.

Funktioner av K-vitamin

K-vitamin är en viktig faktor för blodkoagulationskaskaden och motverkar blödning vid skada i vävnader. Vitaminet motverkar ateroskleros, förkalkningar i kärlväggar och motverkar därmed hjärtoch kärlsjukdomar.

Vitamin K är viktigt för immunförsvaret, benbildningen och för att stärka benstommen genom att öka absorptionen av kalcium från blodet till skelettet.

Källor till K-vitamin: Natto (fermenterad sojabönor) har väldigt hög halt av Kvitamin, därefter följer gröna grönsaker, nässlor, spenat, mangold, broccoli, fermenterad kikärtor, äggula och kött

Blodtunnande läkemedel hämmar K-vitamin. Personer som behandlas med blodförtunnande bör ha koll på sin K-vitaminhalt och på benstommen.

Referenser till kap 6 Vitaminer del 1



3. https://academic.oup.com/jcem/article/89/11/5441/2844339





8. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24601693 Effect of vitamin C on the absorption of levothyroxine in patients with hypothyroidism and gastritis.

9. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28127705 The effects of vitamin C on hypothyroidism-associated learning and memory impairment in juvenile rats

10. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/7429759 Effect of vitamin C on copper and iron metabolism

11. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5113140/ Genomic Determinants of Vitamin D-Regulated Gene Expression

12. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3921055/ Vitamin D Deficiency and Its Association with Thyroid Disease

13. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5618598/ The Role of Vitamin D in Thyroid Diseases

14. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6166548/ The Effects of Vitamin D Supplementation on Thyroid Function in Hypothyroid Patients

15. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3166406/ Vitamin D and the Immune System

16. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20625085 Serum vitamin D and the risk of Parkinson disease

17. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28984616 The Role of Vitamin D in Disease Progression in Early Parkinson's Disease

18. http://www.svd.se/brist-pa-d-vitamin-maste-tas-pa-allvar Brist på D-vitamin måste tas på allvar SVD, Dr. Mats Humble Jan 17, 2015

19. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5990871/ Vitamin D Supplementation Guidelines for General Population and Groups at Risk

20. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3046611/ The 2011 Report on Dietary Reference Intakes for Calcium and Vitamin D from the Institute of Medicine

21. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21646368 Evaluation, treatment, and prevention of vitamin D deficiency: an Endocrine Society clinical practice guideline


23. http://ar.iiarjournals.org/content/29/9/3495.long

24. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23001627/ Levothyroxine replacement therapy with vitamin E

25. https://idoc-pub.descargarjuegos.org/publication/324123999 Effect of vitamin e acetate supplementation on thyroid hormone sensitive_organs following exogenous L-thyroxine treatment

26. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1002/jtra.10029 Effects of vitamin E and selenium on thyroid status, adrenocorticotropin hormone, and blood serum

27. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18336749 Effects of the hormones of the thyroid axis on the vitamin K-dependent plasma factors of blood coagulation (II, VII, IX, and X)

Kapitel 7

Vitaminer del 2 B12

Kapitel 7

Vitaminer del 2

B12

Vitamin B12, Kobalamin

Bakgrund

Perniciös anemi orsakas av B12 brist och var länge en obotlig sjukdom. Först på 30-talet började man bota sjukdomen. Denna upptäckt blev belönad med Nobelpriset år 1934 och delades mellan tre läkare Minot, Murphy och Whipple. De ordinerade rå lever till patienter med blodbrist. 1948 kunde kemisterna Karl August Folkers och Alexander Todd isolera B12 ur lever och 1972 lyckades man med att syntetisera vitamin B12.

Biokemi

B12 är ett vitamin med en stor molekyl och en komplex struktur. Vitaminet har en kobolt jon i centrum, därav sitt namn Kobalamin. Det är vattenlösligt med en röd färg tack vare mineralet kobolt. B12 agerar som ett koenzym överallt i kroppen där det sker celldelning. Ett ko-enzym är en organisk molekyl som

binder till ett enzym för att förstärka katalysen i biokemiska reaktioner. B12 är viktigt för cellernas ämnesomsättning. Det ingår i bildningen av blodceller, DNA syntesen, nervsystemet, myelinisering av nerver och i signalsubstanser.

Egenskaper och Funktioner B12 förekommer i flera former, metylkobalamin, adenosylkobalamin, hydroxokobalamin och cyanokobalamin. De tre första är de aktiva formerna av B12. Cyanokobalamin som är den minst aktiva formen av B12 är vanligast i de läkemedel som rekommenderas och skrivs ut till patienter. Efter att kobalamin kommer in i cellen i form av hydroxokobalamin omvandlas det antingen till metylkobalamin i cytoplasman eller till adenosylkobalamin i mitokondrian. Metylkobolamin fungerar som ko-faktor i metyleringscykeln i plasman och adenosylkobalamin som ko-faktor i citronsyracykeln i mitokondrier. Hydroxokobalamin som är mer aktivt finns som läkemedel i Sverige i form av lösning för intramuskulär eller subkutan injektion. Nuförtiden har flera företag börjat tillverka tillskott med vitaminet i metyl- och även i hydroxylform, alltså de mer aktiva formerna av B12. Metylkobalamin är väldigt viktig för metylering i flera viktiga biokemiska reaktioner. Genom metylering omvandlas homocystein, en sulfur innehållande aminosyra, till metionin. Metionin behövs i biologiska reaktioner som metylering av DNA. Reaktionen sker via folatberoende enzymet metioninsyntas som är beroende av B12.

Höga nivåer av homocystein är kopplade till hypotyreos, Graves sjukdom, kardiovaskulära sjukdomar, koronarcerebral och perifer ateroskleros. Hyperhomocystenemi är också associerad till Alzheimer och Parkinsons sjukdom ¹.

Bild 9. Homocytein, metionin, B12 och folatcykeln

Dagligt upptag av B12 i kombination med folsyra samt B6 minskar homocystein i blodet ² , ³. Metylering är också viktigt för nervsystemet, bildning av hormoner och detoxifikation. B12 är essentiell för syntes av signalsubstanser samt myelinskidan, isoleringsmaterialet runt nervcellernas axoner. B12 sparas i levern. När man har fyllt på kroppens depåer tar det ca 2–3 år innan depåerna töms helt. För att B12 ska kunna absorberas behövs Intrinsic Factor (IF). IF är ett protein som produceras av saltsyrabildande celler, parietalceller, i magsäcken. B12 binds till IF och bildar komplexet IF-B12 för att sedan tas upp i ileum, en del i slutet av tunntarmen. Därefter kommer B12 i blodbanan för att nå målorganen. Resten lagras i levern. Absorptionen av B 12 försvåras i frånvaro av IF och förekommer bl.a. hos personer med hypotyreos och de med atrofisk gastrit. Detta är en anledning till att de flesta hypotyreospatienter kan behöva ett extra tillskott av metylerad B12.

B12-brist Brist på B12 och folsyra är den vanligaste orsaken till megaloblastisk (makrocytär) anemi. När DNA syntesen och celldelningen av röda blodkroppar, erytrocyter hämmas, blir det ackumulation av megaloblaster i benmärgen. Då stiger medelvolymen av röda blodkroppar (Erc(B)-MCV) över 100 fL.

Några orsaker till B12-brist är:

Intag

Genom B12 fattig föda. Veganer och vegetarianer bör vara uppmärksamma.

Vitaminhalterna i födoämnen minskar vid uppvärmning och i bearbetade livsmedel. Studier visar att uppvärmning av mat i mikrovågsugn omvandlar de aktiva formerna av B12 till de icke aktiva formerna ⁴.

Metabolism

Problem med omsättningen. Vid sköldkörtelsjukdom och nedsatt produktion av magsyra, lever- och gallsjukdomar och vid genetiska åkommor.

Malabsorption

Perniciös anemi, betyder farlig och dödande blodbrist och är en vanlig orsak av B12 brist, pga atrofisk gastrit och avsaknad av Intrinsic Factor (IF).

Orsaker till atrofisk gastrit är:

- Autoimmun gastrit, kan vara ärftligt eller kopplad till autoimmun sköldkörtelsjukdom och diabetes typ I. Personer med en autoimmun sjukdom som autoimmun tyreoidit, kan ha en eller flera andra autoimmuna sjukdomar bl.a. autoimmun gastrit.

- Celiaki och glutenpåverkan genom att skada magsäckens slemhinna - Kronisk infektion med Helicobacter pylori

Sköldkörteldysfunktion oftast i samband med binjuretrötthet. Individer med hypotyreos har nedsatt produktion av magsyra, vilket bidrar till dels nedsatt nedbrytning och absorption av näringsämnen och dels mindre produktion av IF. Malabsorption pga. gastrointestinal sjukdomar som inflammatoriska mag- och tarmsjukdomar. Lever och gallsjukdomar. Gallsyran har en viktig roll i absorptionen av B12 i tunntarmen Personer som har genomgått gastric by Äldre pga. atrofiska slemhinnor. B12 och folsyrabrist utan tydlig anemi är ännu oftare förekommande hos äldre, ca 10–15 %. Det är viktigt att känna igen bristen och symptomen då icke-hematologiska bristtecken kan bli irreversibla om inte behandling sätts in i tid. Läkemedel: användning av läkemedel som har interaktion med B12 eller sänker magsyran. Protonpumphämmare som Omeprazol, Lanzoprazol, Esomeprazol (Nexium). H2 hämmare som Cimetidin och antidiabetes läkemedel, som Metformin ⁵-⁷. Dessa läkemedel minskar absorptionen av B12 och folsyra. Homocystein ökar i blodet.

B12-brist leder till dysfunktion av myelinet i nervcellerna och ger därmed

symptom som muskelsvaghet, domningar, känselproblematik, bränningar, depression, nedsatt kognition med försvagat närminne och allmän trötthet. Även synstörningar har rapporterats i samband med vitamin B12-brist. Det mest anmärkningsvärda är att dessa symptom kan dyka upp utan att blodprofilen påverkas. Lågt B12 i serum betyder B12-brist men även normala nivåer garanterar inte tillräckliga mängder B12. Det finns flera inaktiva former av kobalamin i blodet som kan ge ett normalt värde i blodprovet. Detta är en av orsakerna till att man inte upptäcker B12-brist i god tid. Det kan ta lång tid innan symtomen utvecklas. Förr brukade man rekommendera B12-innehållande mat med animaliskt ursprung till patienterna med blodbrist. Dessvärre har B12 nivåerna i maten sjunkit idag ⁸.

B12 som har lagrats i levern behöver först utsöndras för att sedan era flera barriärer innan det transporteras vidare till hjärnan. Därför är det självklart för många läkare att ordinera B12 injektioner när bristen hos patienter upptäckts. B12 tillskott per oralt kan inte tas upp i tillräcklig omfattning när det finns malabsorption och vid tungmetallbelastning som kvicksilver och koppar i kroppen. Tungmetaller stör tarmens flora och funktion. B12-brist kan ge upphov till återkommande bursit . Flera patienter inklusive mig själv som har haft kraftiga smärtor pga. subakromial-subdeltoid bursit blev av med sina besvär efter att ha fyllt på B12 depåerna. Sjukgymnastik och behandlingar med massage, akupunktur, fysisk träning, ultraljud samt kortisoninjektioner gav bara en kortvarig effekt i mitt fall. Låg B12 nivå kan även ge upphov till minskade depåer av järn och lågt Ferritin. B12 brist ökar också risken för återkommande virusinfektioner som herpes simplex och bältros.

B12 innehållande födoämne B12 finns i animaliska organ och produkter. Eftersom det mesta av B12, i form av metylkobalamin, adenosylkobalamin och hydroxokobalamin sparas i levern,

är lever en god källa till B12. Mikroorganismer kan syntetisera vitamin B12 men denna mekanism saknas i växter och djur. Därför är det ytterst viktigt för veganer och vegetarianer att få i sig tillräcklig mängd av B12 i sin aktiva form!

Källor till B12 är lever, kött, fisk, ägg, skaldjur, mjölk och ost samt fermenterade produkter som näringsjäst.

Symptom, kliniska fynd och behandling Det första jag brukar lägga märke till hos patienten, är tröttheten. Personen är väldigt trött, ansiktet kan vara blekt och hen kan ha en känsla av svaghet i kroppen, framför allt i benen. Individen kan klaga på att benen inte stämmer som förr eller att knäna viker sig.

Ostadighet och fallande känsla hos äldre och barn förekommer. Domningar och brännkänsla oftast i distala delen av kroppen. Brinnande och stickande smärta i huden och framför allt i fotsulorna. Vissa patienter upplever att de går på kuddar eller taggar. Stelhet i lederna, återkommande inflammation i senorna och en benägenhet att få bursiter, framför allt i axelleden eller där leden belastas. Seninflammation förekommer ofta hos hypotyreospatienter. Nedsatt perifert ledsensibilitet kan vara tecken på B12 brist.

Glossit, röd och svullen tunga med sveda. Sprickor i mungiporna, detta kan också förekomma framför allt vid Riboflavin, B2 brist. Hypotyreospatienter kan ha en svullen tunga med skavsår på sidorna av tungan pga. kontakt med tänderna.

Personligen tycker jag inte att det ska gå så långt att individen behöver gå igenom ovannämnda symptom. Det skulle vara idealiskt att UPPTÄCKA bristen tidigare!

Jag har träffat patienter framförallt veganer och diabetiker som hade väldigt låga B12 värden t.o.m under 100 pmol/L (ref.150-650 pmol/L). De hade även flera kliniska symptom på B12-brist men inte fått behandling av sina behandlande läkare då patienten hade normala värden på homocystein och/eller MMA (metylmalonat). Homocystein påverkas inte enbart av B12 och därför bör vi inte heller ha det som enda markör för att säkerställa B12-brist. Förhöjda värden av homocystein kan förekomma pga. genetiska sjukdomar, stress, folsyrabrist, njursjukdomar, läkemedel, alkohol, rökning, fet mat och ohälsosam livsstil.

Personer som bör vara mer uppmärksamma och som kan behöva extra intag av B12:

Diabetiker oavsett om de står på Metformin, insulin eller en annan behandling. Tyvärr har många kollegor som jag arbetat med mer eller mindre missat detta trots att blodanalys av B12 är en rekommenderad provtagning för diabetiker. Detta finns även med i laboratoriets för diabetesblodprov. Patienter med nedsatt sköldkörtelfunktion, har mer eller mindre brist på B12, pga. flera orsaker. Nedsatt produktion av magsyra och IF, förekommande gastrit och inflammation i magtarmkanalens slemhinnor pga. autoimmun gastrit och glutenintolerans. Gastrointestinal (GI) malabsorption av olika orsak som inflammatoriska GI sjukdomar, IBS och IBD. Tyvärr missar flera inklusive gastroenterologer att kontrollera det liksom andra vitamin och mineraler då dessa prover inte finns med i den reguljära provtagningsen som är skapad av deras system. Veganer/ vegetarianer. B12 finns främst i animaliska produkter. Människan och växter syntetiserar inte B12. Barn och vuxna som har problem med matvanor och näringsintag Personer som har genomgått operation med gastric by

Gravida kvinnor Äldre personer mest p.g.a. nedsatt absorption

Analys av B12

Serum Kobalamin (S-B12), Karolinska laboratoriet, Enhet: 150-650 pmol/L, <250 gråzon, kan indikera B12-brist.

S-B12 är i dagsläget är den enklaste och kanske mest kostnadseffektiva analysen, även om den inte är den mest pålitliga analysen. Rekommenderar att testet utförs som kontrollprov på alla patienter som har benägenhet för B12-brist.

Det finns läkare som föredrar att kontrollera enbart P-homocystein eller Smetylmalonat (MMA) för att säkerställa B12-brist. Båda stiger vid B12-brist. Som det skrevs tidigare är dessa prover bra som komplement till S-B12 men räcker inte för sig själva för att utesluta brist på B12.

Förhöjda värden av homocystein kan förekomma pga. andra faktorer som vid stress, folsyrabrist, njursjukdomar och läkemedelspåverkan. En annan markör är medelvolymen på röda blodkroppar (Erc(B)-MCV) som kan stiga över 100 fL (ref. >18 år 82-98 fL).

Vid en normal nivå av B12 i serum men om patienten samtidigt har relaterade symptom finns risken att vi vilseleds av andra icke bioaktiva former av B12 i serumet. Studier visar att om man misstänker B12-brist baserad på symptom bör man använda B12 tillskott ⁸. Jag brukar titta på S-B12 som en referens men samtidigt tar jag med patientens symptom som en viktig aspekt. Jag tycker ett S-

B12 lägre än 300 pmol/L är en signal till behov av B12. Många av mina sköldkörtelpatienter mår bra av att ha ett B12-värde mellan 700-900 pmol/L. Observera att vid en injektion kommer halten stiga över 1300 pmol/L initialt för att sedan sjunka.

Behandling med B12

Jag brukar rekommendera och har erfarenhet av hydroxokobalamin i form av intramuskulär injektion. Det går också bra att man använder subkutantana injektioner. Jämfört med cyanokobolamin som inte är den aktiva formen av B12 har hydroxokobolamin mycket bättre biotillgänglighet i kroppen. Dessutom är detta ett bättre val för äldre och individer med malabsorption. Många patienter mår bättre när de övergår till hydroxokobalamin injektion från cyanokobalamin i tablettform. Även om vi kan se en ökning av B12 nivån i blodprovet efter intag av cyanokobalamin betyder det inte nödvändigtvis att denna form av vitaminet kan utnyttjas av cellerna.

Jag föredrar behandling med injektioner av hydroxokobalamin i kombination med oral B- komplex (hela B-familjen) som innehåller metylerad B12 och folsyra.

Hydroxokobalamin och metylkobalamin finns nuförtiden även i kapsel och i flytande form.

Det finns inga kända risker med överdosering av B12. Enligt livsmedelsverket har ett dagligt intag på upp till 100 mikrogram per dag inte visat någon negativ effekt. Behepan, B12 i tablettform innehåller 1 mg cyanokobalamin per tablett. Observera att det dagliga intaget, behovet för en frisk person, skiljer sig från det optimala dagliga intaget och ett terapeutiskt dagligt behov vid konstaterad brist. Direkt efter B12 injektion brukar serumanalysen visa ett högt värde på B12,

>1300 pmol/L. Detta minskas successivt beroende på kroppens behov och metabolism. Oftast behövs det tätare injektioner i början för att kunna fylla på B12-depåerna. Därefter kan man öka intervallet mellan injektionerna.

Ovanligt höga värden av B12 utan användning av tillskott kan bero på inflammation i kroppen, genetiska och blodsjukdomar, problem med metabolismen via levern och gallan samt järnbrist. Det sistnämnda förekommer ofta med ett lågt Ferritin. Observera att folsyra och B12 verkar synergiskt d.v.s. de samarbetar i kroppens biokemiska reaktioner för liknande funktioner. Om man tar folsyra som tillskott när det råder brist på B12 kan detta maskera bristen på B12. Detta kan bidra till en ännu svårare B12-brist och exacerbation av anemi, framför allt hos äldre personer ¹ , ¹¹.

Referenser till kap 7. Vitaminer del 2, B12

1. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5741875/ The metabolism and significance of homocysteine in nutrition and health

2. https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/nejmoa060900 Homocysteine Lowering with Folic Acid and B Vitamins in Vascular Disease

3. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17272965 High-dose vitamin B6 decreases homocysteine

4. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10554220 Effects of Microwave Heating on the Loss of Vitamin B(12) in Foods

5. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3263877/ Association of Biochemical B12 Deficiency With Metformin Therapy and Vitamin B12 Supplements

6. http://www.imedpub.com/articles/a-review-on-effects-of-metforminonvitamin-b12-status.pdf A Review on Effects of Metformin on Vitamin B12 Status

7. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4717757/ Opportunistic Screening of Vitamin B12 Deficiency

8. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3827408/ Undetected vitamin B12 deficiency due to false normal assay results

9. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/13069085 Use of vitamin B12 in treatment of acute subdeltoid bursitis

10. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17972439 If high folic acid aggravates vitamin B12 deficiency what should be done about it?

11. https://www.nutraingredients-usa.com/Article/2003/07/23/ Folatefortification-may-mask-B12-deficiency

Kapitel 8

Halogener del 1

Kapitel 8

Halogener, del 1

Fluor (F)

Fluor tillhör gruppen halogener och är ett icke metalliskt och mycket omdiskuterat grundämne. De flesta holistiska läkarna är totalt emot fluorintag, även små mängder i tandkräm. Samtidigt tycker många andra läkare och de flesta tandläkarna att fluor är viktigt för tänderna och skelettet. Fluor är det mest reaktiva och elektronegativa grundämnet. På grund av den höga reaktivitetförmågan förekommer fluor nästan alltid i kemiskt bunden form och inte fritt i naturen, vanligen som fluorid. Två fluoratomer går lätt ihop och bildar molekylen F², fluorgas. Fluor är ett vanligt förekommande grundämne i jorden och finns i större koncentration i vissa geografiska områden framför allt i vulkanisk jord. Fluorbältet sträcker sig från Turkiet till Kina genom Irak, Syrien, Iran, Afghanistan och Indien. Liknande bälten finns i USA och Japan samt i Nordafrika. Mängden fluor i människokroppen är uppskattad till 3–7 mg varav ca 99% är lagrat i skelettet och i tänderna. Det finns flera motsägelsefulla studier om fluor. Det sägs att fluor förstärker skelettet genom att öka bendensiteten och därmed förhindrar dentalkaries. Det finns också studier som visar motsatsen ¹ , ². Det finns studier som visar att små mängder av fluor för lokal behandling inte är skadligt men fluor ger bieffekter och är skadligt när den kommer i kroppen, framför allt när man exponeras för större mängder under en längre tid ³. Att tillsätta fluor i dricksvatten har orsakat stora hälsoproblem som fluoros. Fluoros är ett sjukdomstillstånd där fluor lagras i benvävnad vilket leder till

bendeformation och benmissbildning. Missfärgning, hypopigmentering och vita fläckar på tänderna förekommer i samband med Fluoros. Tillståndet är också kopplad till njursvikt och njurtoxicitet. Nästan alla europeiska länder har tagit bort fluor ur dricksvattnet. Undantagen i Västeuropa är Irland, Spanien och Storbritannien ³ , ⁴. I vissa länder har man tillsatt fluor i mjölken och i andra länder som Frankrike, Schweiz, Tyskland har man använt fluor i salt. Tillsatts av fluor i mjölken visade inte på någon förebyggande effekt mot karies. Receptorer för jod har vi i varje cell i kroppen. Fluor är den minsta atomen i halogengruppen och har den högsta affiniteten för att binda sig till cellernas receptorer. Fluor konkurrerar hårt med jod och därmed kan grundämnet skada sköldkörteln och stoppa bildningen av sköldkörtelhormoner ⁵. Fluorid blockerar natrium/jod symporter, minskar produktionen av T3 och T4 och orsakar hypotyreos -¹ .

Förutom fluorerat vatten och att små mängder fluor finns i våra livsmedel är teflon en betydande källa för detta grundämne. Ämnet polytetrafluoreten (PFOA) ingår i non-stickköksredskap, kastruller och stekpannor och frigörs vid upphettning till höga temperaturer. PFOA är cancerframkallande och skadligt för miljön. Fluor ingår i ett flertal tandkrämer, munsköljningar, tuggummi och i vissa läkemedel som steroider och SSRI-preparat.

Klor (Cl)

Historien om natriumklorid går så långt tillbaka som 6000 år f. Kr. i form av saltlösning och 3000 f. Kr. i form av bergsalt. Klorgasen upptäcktes av den svenske kemisten Carl Wilhelm Scheele 1774. Men det var kemisten Humphry Davy som föreslog att klor var ett grundämne 1810. Klor i form av kloridjoner är livsviktigt för alla levande organismer. I människokroppen finns klor i alla kroppens vätskor och är essentiell för kroppens syrabasbalans. I samarbete med andra elektrolyter som magnesium, kalium och natrium gör klor kroppen basisk. Klor är viktigt för bildning av magsyran, saltsyra HCl som är nödvändigt för matsmältningen. Kloridjoner reglerar också vätskebalansen i kroppen och främjar överföring av nervimpulser. Den hämmande effekten av GABA och glysin i det centrala nervsystemet är beroende av klorjoner. Kloroxid i våra neutrofiler är en del av immunförsvaret för att bekämpa bakterier. När kloridjoner oxideras bildas klor. Klor används i rengöring och saneringsmedel. Grundämnet ingår i många desinfektions- och antiseptiska medel, i våra kommunala dricksvatten och i simbassänger. Den franska kemisten (Labarraques) tog fram en klorerad kalk- och sodalösning som började användas 1828 för att förhindra infektion. 1847 tog den ungerska läkaren och forskaren Dr. Ignaz Semmelweis fram klorvatten som var ett billigare alternativ för att sterilisera händerna. Dr Semmelweis ansåg att läkarna och läkarstudenters händer var en källa till smitta då infektioner överfördes från läkarnas händer till patienterna. Detta var långt innan man kunde acceptera den patogena och bakteriernas teori i Europa. Tack vare Dr. Semmelweis och hans kamp kunde barnsängsfeber, sepsis och

mödrardödligheten minska drastiskt. Tyvärr accepterades inte hans praxis av kollegorna framför allt i Wien. En av orsakerna var att Semmelweis hygieniska arbetssätt ansågs sakna vetenskaplig grund. Dessutom var det svårt för läkarna att förstå och acceptera att deras orena händer orsakade död hos patienter, framför allt hos kvinnor vid förlossningen. Dr. Semmelweis sattes efter ett nervsammanbrott in på ett mentalsjukhus fram tills hans död. Hans praxis blev först accepterad långt efter hans död genom upptäckten av patogener av Louis Pasteur. I mellanöstern var bakterieteorin, germ theory of disease, redan känd under 1000-talet genom den persiske läkaren, vetenskapsmannen och filosofen Ibn Sina (Avicenna) ¹¹ , ¹² år 1025. Han anses vara fadern av den tidiga moderna medicinen och är min främsta vetenskapliga förebild. Förutom klorhalten i dricksvatten och simbassänger, används klor i många produkter så som blekningsmedel, rengöringsmedel och toalettpapper samt i sukralos. Sukralos är ett konstgjord sötningsmedel med E-nummer E955 som är ca 500 gånger sötare än vanligt socker. Det används i många produkter som kalorifritt sötningsmedel, i matlagning och bakning. Sukralos bryts ner mycket långsamt i naturen. Klor används i syntetiska organiska klorföreningar som plast och PVC (polyvinylklorid). Perklorat, en kloratom bunden till fyra syreatomer, är starka oxiderande substanser och skadlig för hälsan. På grund av hög oxidationsförmåga används perklorat i raketer, fyrverkerier och facklor. Då den direkt motverkar sköldkörtelfunktionen och jodupptaget har man tidigare använt perklorat för behandling mot giftstruma. Perklorat har hittats i dricksvatten i 26 delstater i USA efter att vattnet blivit kontaminerad av fabriker eller av gödningsmedel. Kontaminerat grundvatten och sjöar innebär en kontaminerad jord och därmed ett förorenat jordbruk som förgiftar foder och livsmedel. Vid en studie 2004 hittade man perklorat i komjölken i Kalifornien¹³.

Brom (Br)

Brom är den tredje halogenen efter fluor och klor i det periodiska systemet. Det upptäcktes av två kemister, tysken Carl Jacob Löwig 1825 och fransmannen Jerome Balard 1826. Brom är ett väldigt reaktivt ickemetalliskt grundämne. I rumstemperatur är det en mörkbrun frätande vätska med giftiga ångor och obehaglig lukt.

Brom används som en komponent i flamskyddsmedel för att förhindra brand. Det finns i våra elektroniska utrustningar, datorer, mobiltelefoner och fordonsinredning. Möbler och mattor kan också innehålla brom. Bromerade flamskyddsmedel är skadliga för miljön och hälsan.

Brom ingår i läkemedel, i hostmediciner, Bromhexin, Bisolvon, läkemedel mot parkinson och i ögondroppar. Dessutom ingår halogenen i bekämpningsmedel inom jordbruket.

Brom som kaliumbromat, som tidigare tillsattes till bröd är nuförtiden förbjuden i nästan alla länder.

Trihalometaner är kemiska metanföreningar där tre halogener har bytt plats med tre väteatomer. De är cancerogena och är skadliga för människan och ekosystemet. Trihalometaner används vid tillverkning av kylskåp och frysar. De bildas också som biprodukter vid rening av vatten med klor och brom.

Om alla tre halogenatomer är samma kallas molekylen för haloform, t ex. fluoroform, kloroform, bromoform.

Brom är också en stor konkurrent till jod i kroppen och skadlig för sköldkörteln. Vid analys av jod, för att möjliggöra en pålitligare tolkning av resultatet bör vi samtidigt analysera halogenerna framför allt bromhalten. Vid intag av jod elimineras brom från kroppen, se även avsnittet jod.

Bromtoxicitet, Bromism, uppkommer efter ett långvarigt intag av brom. Huvudvärk, sömnlöshet, mag- och tarmbesvär, apati, nervositet, skakningar, koncentrationssvårighet, depression och hallucination är några symptom av bromism. Jag har haft patienter med hög halt av brom i kroppen som led av kraftig och återkommande huvudvärk.

Det finns gott om studier och artiklar som visar att brom är väldigt skadligt och toxiskt utan att ha någon positiv hälsoeffekt i vår kropp. Men i en studie som publicerades 2014 visades att brom verkar som kofaktor för proteinet Peroxidasin som ingår i bildningen av kollagen IV och är viktigt för vävnadernas uppbyggnad ¹⁴.

Kollagen är ett protein som ingår i byggnaden av vävnader för att hålla ihop dem. Den skapar en fiberstruktur som ökar dess hållfasthet och minskar slitage.

Kollagen finns i hud, ben, hår, naglar, blodkärlens väggar, brosk och senor. Enligt studien ovan behövs brom för bildning av kollagen IV som finns bl.a i basalmembranet i blodkärlen och i blodplättar ¹⁵.

Jag har egen erfarenhet av att jod i höga doser kan ge en blodförtunnande effekt. Detta efter att jag tog jod i högre milligramdoser (37.5-50 mg) under ett par månader. Efter att jag pausade jodintaget blev blodet tjockare igen och tog mindre tid för koagulation. Jag har upprepat detta flera gånger och fått samma

resultat. Här måste jag lägga till att jag har fortsatt att ta jod i milligram i flera år utan att ha haft något problem med blödning, blåmärke eller petekier, men blodet har fortsatt vara tunt. Hittills har inga av dem som jag känner till och som använt jod (upp till 25 mg/dag) meddelat detta. Om det är jod som konkurrerar med brom eller någon annan faktor vet jag inte i dagsläget. Vi behöver mer studier för det. Efter att användandet av jod blivit tabubelagt finns det tyvärr väldigt lite studier och data kring jod i det moderna samhället.

Referenser till kap 8. Halogener




4. https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/43514/9241563192_eng.pdf;jsessionid=D4D1 sequence=1

5. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2095311913602518

6. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6466022/ Fluoride Exposure Induces Inhibition of Sodium/Iodide Symporter (NIS)

7. https://idoc-pub.descargarjuegos.org/publication/255630291_DN A Damage in thyroid gland cells of rats exposed to long term intake of high fluoride and low iodine

8. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3890436/ A comparative study of fluoride ingestion levels, serum thyroid hormone & TSH level

derangements

9. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30316182 Fluoride exposure and thyroid function among adults living in Canada: Effect modification by iodine status.

10. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29900922 A systematic analysis on possibility of water fluoridation causing hypothyroidism

11. https://en.wikipedia.org/wiki/Germ_theory_of_disease#cite_note-2

12. https://books.google.se/books? id=5KtDfvlSrDAC&pg=PA29&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false

13. http://www.nbcnews.com/id/5268705#.XqL7ysgzZPY Toxic chemical found in California milk

14. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4144415/ Bromine is an essential trace element for assembly of collagen IV scaffolds in tissue development and architecture

15. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1111/j.1538-7836.2004.00665.x The role of collagen in thrombosis and hemostasis

Kapitel 9

Halogener del 2 Jod

Kapitel 9

Halogener, del 2

JOD

Jod och dess funktion i cellen och sköldkörteln

Jod har den kemiska symbolen (I) och är ett ickemetalliskt grundämne som tillhör gruppen halogener i det periodiska systemet. I denna grupp finns även grundämnen som brom, klor och fluor. Ordet halogen kommer från grekiska: hals "salt" och gen "bildare" eftersom de förekommer i många salter som kaliumjodid och natriumklorid.

Halogenerna är bland de mest reaktiva grundämnena i hela det periodiska systemet och de bildar gärna negativa joner. De är väldigt reaktiva och betraktas som giftiga för människan i sin grundämnesform. Av de ovan nämnda halogenerna är jod den största atomen och den som har lägst reaktivitet. Brom, klor och fluor som har mindre atomstorlek kan därför lätt konkurrera med jod i kemiska reaktioner i kroppen.

Historia

Grundämnet jod upptäcktes 1811 av den franska kemisten Bernard Courtois av en tillfällighet när han tillverkade salpeter för att kunna göra krut. Salpeter består av kaliumnitrat och för att tillverka salpeter används tångaska som är rikt på både natrium och kaliumsalter. För att rena salpetern från föroreningar tillsatte Courtois svavelsyra. En dag tillsatte han för mycket syra till sin tångaska vilket fick jodiderna i tången att oxideras till jodgas som bildade en violett ånga ovanför tångaskan. Han fick senare hjälp av sin kollega Joseph Louis GayLussac att konstatera att det rörde sig om ett nytt grundämne. Det nya grundämnet döptes till jod från det grekiska ordet ioeides som betyder violettfärgad.

Långt innan dess hade människan känt till jodföreningar och dess effekt inom medicinen. Redan i medicinska skrifter från 3600f. kr. från Kina beskrevs hur man kunde behandla struma med alger, tång och havssvampar. Det dröjde dock till 1896 innan den tyska kemisten Eugen Baumann kunde visa att tyroxin som innehåller organiskt jod var aktivt i sköldkörtelns funktion.

I början av 1900-talet använde man jod flitigt inom medicinen. Dels utvärtes som desinfektionsmedel, dels invärtes som botemedel för sjukdomar som tertiär syfilis, struma, astma, bronkit, gikt samt som botemedel vid metallförgiftning. Nobelpristagaren Albert Szent Györgyi, läkaren som upptäckte C-vitamin 1928 skriver: ”När jag var läkarstudent var jod i form av kaliumjodid, KI den universella medicinen. Ingen visste vad den gjorde, men den gjorde något och gjorde något bra. Vi studenter brukade sammanfatta situationen i detta lilla rim:

'If you don’t know where, what or why, prescribe KI” ¹ . Parallellt med dessa förespråkare av jod växte det i början av 1900-talet fram en grupp som var negativt inställda till att använda jod vid behandling av sköldkörteln.

Kirurgen och nobelpristagaren Theodore Kocher hade själv använt mycket jod

under sin forskning kring sköldkörteln. Han beskyllde senare sitt användande av jod som anledning till att han själv utvecklade hypertyreos.

Professor Kochers inflytande delade de dåtida klinikerna i två grupper. Dels de läkare som förordade jod som första behandling vid hypertyreoidism och som hänvisade patienten till röntgen eller kirurgi endast om den inte svarade på behandlingen. Dels de läkare som rekommenderade kirurgi och som ansåg att jod var skadligt vid hypertyreos.

1948 publicerade Dr. Wolff och Dr. Chaikoff en studie som skulle få stor påverkan på synen kring jodpreparat. De injekterade råttor med radioaktivt jod i ökande doser och samtidigt mätte de hur mycket av det jod som tillsatts togs upp av råttornas sköldkörtel. När nivån av oorganiskt jod i serum nådde 0,2mg/L kunde de se att råttornas sköldkörtlar inte längre tog upp något radioaktivt jod. Det tolkades som att höga nivåer av jod i blodet tillfälligt blockerar sköldkörtelns funktion. Denna teori blev känd som Wolff-Chaikoff-effekten.

Många har senare dragit slutsatsen utifrån resultatet från studien att jod i milligram dos bidrar till hypotyreos.

Rätt tolkning skulle vara att när serum nivåer av oorganiskt jod uppnår 0.2 mg/L uppstår en tillfällig mättnad av jod i sköldkörteln hos råttorna.

Under denna studie mätte de två forskarna inte råttornas sköldkörtelhormoner och undersökte inte heller råttornas kliniska bild och eventuella symptom för hypotyreos.

De ofullständiga slutsatser som dragits från denna studie har varit en stor

bidragande orsak till att jod och dess användning vid behandling försvann ur medicinen. Detta har tidigare påpekats av Dr. Gay Abraham som var en av pionjärerna inom detta område.

Vid en studie från Harvard Medical School 1999, kunde man visa att orsaken till att höga nivåer av jod i plasma tillfälligt blockerar sköldkörtelns funktion beror på att transportmekanismen av jod in till sköldkörteln stoppas². Studien som utfördes på råttor visade även att effekten är tillfällig och reversibel. Transporten av jod till sköldkörteln återupptas inom några dagar även om råttorna fortfarande får tillskott av jod. Det reversibla förloppet har även visats i ett flertal andra studier.

Funktionen av jod i vår kropp

Jod spelar en central roll i bildning av sköldkörtelhormoner. Jodatomen binder sig till tyrosin, en icke-essentiell aminosyra för att bilda sköldkörtelhormoner. Beroende på antal jodatomer som binds till proteinet kallas hormonet för T1, en jodatom. T2, två jodatomer. T3, tre jodatomer, trejodtyronin och T4 fyra jodatomer, tyroxin. Mer information finns i avsnittet anatomi och fysiologi av sköldkörteln.

Jod behövs inte bara för sköldkörtelhormoner utan det är viktigt i alla våra triljoner celler för ämnesomsättning, energiproduktion och bildning av kroppens alla hormoner. En människokropp har ca 37 biljoner (37×1012) celler.

Om vi, alltså våra celler har evolutionärt och ursprungligen kommit från havet behöver våra celler nästan allt som finns i havet såsom salt, jod och mineraler.

Jod är viktigt för detoxifikation, avgiftning i kroppen. Tungmetaller som kvicksilver, bly, aluminium, arsenik och kium kan frigöras från kroppen med hjälp av jod.

Jod är en större atom än de andra halogenerna och är i behov av en aktiv pump samt natriumsalt för att ta sig genom cellmembranet. Denna pump kallas för sodium/iodide symporter NIS, eller sodium/iodide cotransporter.

Jodsalter fungerar dessutom som antioxidant och minskar de skadliga effekterna av fria syreradikaler som bildas t.ex. från väteperoxid H2O2.

Jod används förebyggande och i behandling mot radioaktivitet.

Forskning visar att jod normaliserar stegring av kortikosteroider i binjurarna i samband med stress ³.

I en frisk kropp finns ca 15-20 mg jod varav ca 70-80% är lagrad i sköldkörteln. Resten finns i andra organ och framför allt i endokrina körtlar. Jod ackumuleras i substantia nigra, ett område i hjärnan som förstörs vid Parkinsons sjukdom.

Jod används i olika former i olika organ t.ex. sköldkörteln och huden behöver jod mest i jodid form, bröst och prostata i jod form. Lever, njurar, mjälte, spottkörtlar, tarmar och magsäcken behöver en kombination av jod-jodid.

Ämne

Organ

Jod

bröst, prostata

Jodid

sköldkörtel, hud, äggstockar

Jod-jodid

lever, njurar, mjälte, spottkörtlar, tarmar, magsäcken

Varför har vi behov av mer jod

Jod finns mest i havsvatten. jordskorpan och därmed i komma i kroppen via födan, En liten mängd finns även i växter och djur. Det kan inhalation eller huden. Människor som bor nära havet får betydligt mer jod i sig än de som bor i inlandet. Jod avdunstas av värmen och solstrålningen och finns i luften nära havet. Havssalt innehåller inte mycket jod då det mesta redan har avdunstat.

Bristen på jod i världen har ökat succesivt och omfattningen är nu att betrakta som en pandemi. Genom att tillsätta jod till bordssalt ville myndigheterna förhindra struma. 1 gram bordssalt innehåller idag ca 50 mikrogram jod. Även om denna mängd jod har minskat antalet strumafall är mängden inte tillräcklig för att stoppa andra sköldkörtelsjukdomar. Den räcker inte heller för att avgifta kroppen från de tungmetaller, halogener och tillsatsämnen som vi dagligen exponeras för.

Jodbrist har flera bakomliggande orsaker. Alltmer utarmade jordar har bidragit till alltmer näringsfattig föda till människor och djur. Andra viktiga orsaker är föroreningar och tungmetaller i havsvatten och fiskar. Användning av halogener som klor, fluor och brom som hamnar i vår kropp via luften, vatten och födan är andra betydande orsaker till att vi behöver större mängd av jod än i mikrogram.

Faktorer som kan bidra till jodbrist

Näringsfattig jord som påverkar växter, djur och människa Rekommendation från myndigheter att använda mindre salt Ökad användning av kemisk gödsel och bekämpningsmedel Ökad användning av halogener fluor, klor och brom som konkurrerar direkt med jod Ökad halt av tungmetaller som kvicksilver, kium, bly och arsenik i kroppen Förtäring av främst odlade fiskar vilka har betydligt mindre jod än vilda fiskar Användning av vissa läkemedel som B-blockerare

Hur mycket jod behöver en människa

Det är svårt att svara generellt på denna fråga. Mängden jod man behöver är individuell och beror på orsaker som listas nedan. Jag rekommenderar strikt att innan användning av jod konsultera en erfaren terapeut. Alla relevanta prover måste vara tagna innan en behandling påbörjas. De flesta patienter behöver lägga om sin kost och fylla på mineral och vitamindepåer innan behandlingen med jod inleds. Det finns annars en risk att individen, framför allt de med autoimmuna sköldkörtelsjukdomar (AIT) mår betydligt sämre av behandlingen.

Detta är en anledning att många behandlare avråder användning av jod vid AIT. Det finns ett flertal sidor på nätet som använder uttrycket att använda jod vid AIT är som att ”hälla bensin på elden”.

Observera att man absolut inte ska ge jod till patienter som har varma/ aktiva noduler innan problemet är löst.

Faktorer som påverkar mängden jod en person behöver

Vilka sjukdomar personen har. Individer med adrenal fatigue kan vara väldigt känsliga Vilka läkemedel som används Mängden toxiner och tungmetaller som finns i cellerna Hur personens avgiftningssystem fungerar Cellernas mottaglighet för jod Tillgänglighet av mineraler och vitaminer i kroppen. Enligt min erfarenhet mobiliserar jod vissa mineraler. Detta kan vara en anledning till att Ferritin sjunker vid ett jodintag och att behovet av järn kan öka.

Form och mängd av jod

Jod finns mest i havet och på havsbotten. Alger som kelp, tång, chlorella och spirulina innehåller jod i mikrogram. Med hänsyn till att det mesta av vårt vatten på jorden är förorenat bör man vara noga med valet av alger och tång. Se till att de kommer från en ren och certifierad källa, fri från tungmetaller.

I terapeutiskt syfte används jod i milligram dos. Den form av jod som mest används vid behandling är Lugols lösning, 5% för vuxna och 2% för barn. Den finns både i form av lösning och som tablett.

Lugols lösning framställdes först av den franska läkaren Dr. Jean Lugol.

Lugols lösning 5%

Jod 5%, kaliumjodid 10 %, destillerat vatten 85%

2 droppar motsvarar ca 0.1 ml, 12.5 mg jod.

Lugols Lösning 2%

Jod 2 %, Kaliumjodid 4% destillerat vatten 94%. 1 droppe ger ca 3 mg jod.

Iodoroal

Jod i tablett form. Finns att köpa i USA. Det finns i doserna 6.25 mg och 12.5 mg. Detta motsvarar 1 respektive 2 droppar Lugols lösning 5%. Tabletter är betydligt dyrare men är lämpliga för personer som är känsliga mot lösningen eller inte tycker om smaken.

Tabellen nedan är den rekommenderade dagliga dosen av jod enligt Livsmedelsverket 2020

Kön/Grupp/Ålder

Rekommenderat intag

Spädbarn 6-11 månader

50 mikrogram

Barn 12-23 månader

70 mikrogram

Barn 2-5 år

90 mikrogram

Barn 6-9 år

120 mikrogram

Vuxna, tonåringar och barn över 10 år 150 mikrogram Gravida

175 mikrogram

Ammande

200 mikrogram

Observera att denna dosering är den rekommenderade dagliga dosen för friska individer och inte en terapeutisk dosering. Ett terapeutiskt dagligt intag, TDI kan vara betydligt högre vid specifika sjukdomar och radioaktivt nedfall.

Dosering

Jag brukar börja med den minsta doseringen i milligram med gradvis ökning, utvärtes på huden eller intas med vatten. Eftersom jod också avgiftar kroppen kan det uppstå obehagliga och till och med farliga symptom om man börjar med höga doser utan att förbereda kroppen innan behandlingen. Milda symptom kan vara trötthet, huvudvärk, myalgi, dåsighet, illamående och vattenretention. Allvarliga biverkningar kan också uppstå som väldigt högt blodtryck, hjärtarytmi och tungmetallförgiftning. Detta pga. att tungmetaller frigörs från cellerna och hamnar i blodbanan. Bieffekten är beroende av halten tungmetaller som finns i kroppen.

Man kan börja med 1 droppe Lugols lösning 5% utvärtes på huden varje dag eller varannan dag med successivt ökning av dosen varje vecka. Det är väldigt viktigt att dricka mycket vatten och ta tillräckligt salt. Se under respektive avsnitt. Ljummet vatten ca 2 L/dag är det allra första jag börjar med redan dagar eller veckor innan jod sätts in.

Eftersom jod ger energi kan det i vissa fall ge sömnlöshet och det är därför bäst att tas på förmiddagen. Försök undvik att ta det i samband med mineraler som kalcium och järn. Jag brukar rekommendera att de substanser som har interaktion med sköldkörtelhormon och Levothyroxin bör inte heller tas tillsammans med jod.

Enligt läkare och terapeuter som har mångårig erfarenhet av behandling med jod, är den terapeutiska dosen betydligt högre än den rekommenderade dagliga dosen för välmående. Den terapeutiska dosen är enligt dem ca 12-50 mg. För cancer patienter rekommenderar de betydligt högre doser.

Organifikation och laktonisering av jod

Under kemiska processer, när jod binder sig till en organisk molekyl kallas det för organifikation. Det rekommenderade dagliga intaget, RDI av jod som är 150 mikrogram/dag, enligt livsmedelsverket, möjliggör att jod binder sig till tyreoglobulin i sköldkörteln och bilda sköldkörtelhormoner.

Men för att jod ska kunna binda sig till lipider, fettceller behövs det mer än 100 gånger RDI dosen, ca 15 mg för att bilda viktiga jod-lipider som delta-jodlakton. Den är en viktig komponent för apoptos i sköldkörteln ⁴- .

Apoptos betyder programmerad celldöd. Denna mekanism är väldigt viktig för kroppen för att bli av med gamla och skadade celler samt att de inte ska öka i onödigt antal. Apoptos saknas i cancerceller som växer okontrollerat. Därför är jodlaktonisering en anticancer regulator.

Jod och TSH

Vid jodbehandling kan TSH stiga. Detta förekommer ofta och kan pågå upp till ett halvt år. TSH kan vara så högt som 70-80 samtidigt som individen har normala perifera fT4 och fT3. Denna mekanism alltså stegring av TSH är för att stimulera produktionen av tyroglobulin och stimulera NIS (natriumjodsymporter) som ska pumpa in jod i cellen.

Jod och AIT

Eftersom patienter med autoimmuna sköldkörtelsjukdomar (AIT) har höga antikroppar är majoriteten av läkarna och ett flertal behandlare oroliga för att ge jod till de här patienterna. Detta på grund av oron att underblåsa inflammationen och därmed skapa ännu mer antikroppar. Uttrycket som säkert många har stött på eller läst på nätet ”Stoke the fire”, att underblåsa elden eller hälla bensin på elden.

Enligt läkare och terapeuter som har lång erfarenhet av jodbehandling bör patienten med AIT inte börja med jod i mikrogram doser utan behandlingen ska vara i milligram. Små doser av jod i mikrogram kan enligt dem försämra situationen. Däremot rekommenderas högre doser i kombination med adekvat tillskott av mineraler, vitaminer och antioxidanter. Uppföljning av patienten är viktig även om majoriteten kommer att må bättre.

Jag skulle inte rekommendera jodintag innan en patient med AIT lägger om sin kost. En antiinflammatorisk kost fri från gluten och mjölkprodukter i kombination med nödvändiga tillskott innan man börjar använda jod. Annars är risken stor att patienten kommer må sämre. Efter en balanserad kost och tillskott kan man börja med en droppe kaliumjodid 5% med successivt upptrappning i samarbete med en kunnig terapeut. För väldigt känsliga personer rekommenderar jag att börja med att ha den på huden först.

Som sagt finns det två olika åsikter kring jod och AIT. De som är helt emot och de som rekommenderar jod som huvudbehandling. Antikropparna kan initialt stiga men det är bara under en period för att sedan successivt sjunka. Jag och flera patienter har erfarenhet av denna mekanism. Ultraljudundersökning av min sköldkörtel visade helt normala fynd. Denna undersökning gjordes efter att jag hade använt jod i mer än 8 år.

Mer information kring jod,

Dr. Guy Abraham MD har skrivit ett flertal artiklar inom området jod. Dr. David Brownstein MD en av Dr. Abrahams efterföljare, berättar tydligt i sin bok, Iodine why you need it why you can't live without it, funktionen av jod samt varför vi behöver större mängd jod än det rekommenderade dagliga intaget. Här vill jag tacka Dr. Brownstein för hans lärorika böcker och hans insats inom holistisk medicin. Dr. Brownstein har flera decenniers erfarenhet av behandling med jod framför allt för sköldkörtelpatienter.

Jag vill också tacka den underbara Stephanie Buist ND som arbetar aktivt inom detta område. Jag kan nämna henne som min första mentor som tålmodigt hjälpte mig och svarade på frågorna när jag först började behandla mig själv med jod för ett par år sedan. Tack Stephanie!

Andra framträdande läkare jag vill nämna och tacka här är,

Dr. Jeffery Dach MD och Dr. Jorge Flechas MD beskriver betydelsen av jod för sköldkörteln och för hela kroppen. Dr. Marc Sircus MD betonar värdet av jodbehandling vid cancer, diabetes, hjärtsjukdomar och radioaktiv strålning. Dr. David M. Derry MD tar upp jodbehandlingen för bröstcancer. Dr. Mark Starr MD, i hans bok Hypothyroidism Type 2, beskriver Dr. Starr behandling av hypotyreos med bland annat jod.

Analysmetoder för jod

Fläcktest

Fläcktestet är ett primitivt och billigt test för att skatta jodbristen. Det behövs dock erfarenhet för att kunna tolka resultatet rätt.

Personen tar en droppe jod på sin hud där den inte kommer i kontakt med vatten under åtminstone ett dygn. Man antecknar tiden från när man smörjer jod på huden tills fläcken försvunnit helt. Det sägs att om fläcken varar mer än 18 timmar är personen inte i behov av jod. Detta stämmer inte. Många faktorer kan påverka absorptionen som hudens permeabilitet, fetthalten i huden, värme, mängden av tungmetaller i kroppen och om kläder kommer i kontakt med fläcken.

Jag har haft patienter som har berättat att tiden de har haft fläcken på huden minskat successivt. Detta kan bero på att mottagligheten för jod har ökat.

Spot-test

Provet mäter jodhalten i urin vid provtillfället utan intag av jod. Testet är bara för kontroll innan behandling sätts in. Detta test rekommenderas inte.

Belastningstest

Individen samlar urin under 24 timmar efter intag av 50 mg jod. Detta är ett pålitligt test men inte tillräckligt. Tolkningen är att om urinet innehåller 85- 90% av intaget jod är cellerna saturerade och kroppens behov av jod är väldigt litet.

I många fall även om man har urinerat en stor mängd jod betyder inte det att kroppen inte behöver jod. En anledning kan vara defekt på jodreceptorerna och att individen har problem med jodupptaget till cellen.

För att få ett mer korrekt resultat rekommenderas att utföra belastningstestet tillsammans med andra halogener, framför allt brom.

Serum-salivkvoten

Detta test är för att kunna utvärdera absorptionen och biotillgängligheten, oxidation och organifikation av jod som intagits. Testet är för de som redan har börjat ta jod. Mängden av jod som kommer in i kroppen och är bioaktiv finns i saliven. Genom att ta kvoten mellan serum jod, proteinbundet och saliven får vi en definition av biotillgängligheten av jod. Enligt Dr. Brownstein ⁷ och hans kollegor bör denna kvot vara ca 42.

Referenser till kap 9. Jod

1. Szent-Györgyi, A., Bioenergetics. Academic Press, New York, pg. 112, 1957

2. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10433193 Escape from the acute Wolff-Chaikoff effect is associated with a decrease in thyroid sodium/iodide symporter

3. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11106971/

Chronic iodine deprivation attenuates stress-induced and diurnal variation in corticosterone secretion


Identification of delta-iodolactone in iodide treated human goiter

5. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20363723 The role of iodine and deltaiodolactone in growth and apoptosis

6. https://www.pubfacts.com/fulltext/20825298/Biochemical-changes-duringgoiter-induction-by-methylmercaptoimidazol-and-inhibition-by-deltaiodolactone-in-rat

7. Dr. Brownstein, Iodine why you need it, 5th Ed.

Kapitel 10

Symptom och sjukdomar i samband med hypotyreos

Kapitel 10

Symptom och sjukdomar i samband med hypotyreos

Hypotyreos går oftast hand i hand med binjuretrötthet och signalsubstansstörning.

Nedan nämns en lång lista på symptom som förekommer hos patienter med hypotyreos.

Flera av nedanstående punkter kan förekomma samtidigt hos en patient.

För att underlätta läsningen listar jag symptomen i alfabetisk ordning även om kroppstemperaturen och psykiska symptom är viktigast och framträder först.

Blodcirkulation

Mikrocytär anemi, hypokrom- järnbrist anemi är ofta förekommande

Perniciös anemi, B12 brist är väldigt vanligt vid sköldkörtelsjukdomar

Lågt blodtryck är vanligt hos yngre personer, en del p.g.a HPAT-axeln och binjuretrötthet.

Hyperkolesterolemi (högt kolesterol), är vanlig hos hypotyreospatienter

Gynekologiska besvär

Rikliga, oregelbundna och/eller smärtsamma menstruationer

Endometrios

PCO-syndrom

PMS

Cystor i äggstockarna

Ömma bröst, fibroadenom i bröstet

Barnlöshet eller upprepade missfall

Hjärt- och kärlsjukdomar

Sköldkörtelhormoner spelar en viktig roll vid reglering av hjärtat och det vaskulära systemet. Studier visar att hjärt- och kärlsjukdomar har en stark korrelation med hypotyreos ¹-⁴.

Dr. Broda Barnes ägnar ett helt kapitel i sin bok åt sambandet mellan hypotyreos och hjärtinfarkt.

Hjärtarytmi, oregelbunden rytm

Hyperkolesterolemi

Hjärtinfarkt

Hud

Akne

Torr hud

Klåda

Irritationer, hudutslag och eksem

Psoriasis, har ofta ett samband med autoimmun tyreoidit och hypotyreos

Återkommande bölder och hudinfektioner

Dermatit, rosacea

Hår

Betydande håravfall

Skört och spröt hår, lätt brytbart

Håret tappar glansen

Glesa ögonbryn framför allt i distala parten

Glesa ögonfransar

Kroppstemperatur Svårighet med att reglera kroppens temperatur

Frusenhet och svårighet att reglera kroppens temperatur. Majoriteten av hypotyreospatienterna fryser, har låg kroppstemperatur med kalla händer och fötter. Det är oftast svårt för en hypotyreospatient att bo i ett kallt och mörkt klimat eller där det sker snabba väderförändringar. En bra, enkel och viktig metod är att kontrollera kroppens temperatur på morgonen innan man stiger upp från sängen. Detta utförs under 5 dagar. För fertila kvinnor som menstruerar bör temperaturen kontrolleras från och med dag 2 av mensen.

Dr. Broda Barnes var pionjär med att använda denna metod för att ställa diagnosen hypotyreos, "Barnes Basal Temperature Test". Hans bok, ”Hypothyroidism: The Unsuspected Illness” rekommenderas.

Basal kroppstemperatur i armhålan bör vara mellan 36.6- 36.7 °C ( 97.8-98.2 °F). Mun- och rektaltemp 36.7-37.2 °C ( 98.8-99.2 °F). Lägre temperatur är en indikation för hypotyreos.

Luktsinnet

Luktsinnet försämras

Mag- och tarmkanalen

Gastrit, reflux, sura uppstöttningar, uppblåsthet, obehagskänsla i buken och dålig andedräkt förekommer hos hypotyreospatienter. De lider ofta av nedsatt produktion av magsyra. Maten bryts inte ner tillräckligt och jäser i magsäcken och tarmarna. Detta är en bidragande orsak till reflux.

Skiftande avföringsvanor och framför allt tröga tarmar och obstipation

Gallstenar och nedsatt funktion i matsmältningsorganen

Fetma framförallt i buken

Migrän och huvudvärk

Förekommer ofta hos hypotyreospatienter. I själva verket är migrän en alarmerande signal för mig för att ha extra koll på tyreoidea och eventuella brister på näring och mineraler framför allt magnesium. Patienter kan också lida av spänningshuvudvärk och återkommande sinuit, bihåleinflammation.

Mun

Glossit, tungsveda, inflammation av tungan Tandgnissling Karies och mineralförlust i tänderna Tandlossning

Muskler och leder

Migrerande värk i muskler och leder Stelhet i muskulatur och leder, många klagar på nacksmärta. Stelhet i tumbasen eller andra fingerleder, karpaltunnelsyndrom, värk i anklarna, smärta och stelhet i axelleder är väldigt förekommande symptom Kraftlöshet, känslan att mjölksyran samlas i muskler vid belastning Domningar och stickningar i ansiktet och i distala delar av kroppen som händer, fötter och vader Vadkramper speciellt nattetid Muskelknutor, fibroider och myositer Ofrivilliga muskelryckningar och skakningar, tremor, t.ex. i ansiktet och händer, kan ge en symptombild liknande Parkinsons sjukdom Spänning i käken, individen gnisslar tänder på nätterna. Oftast behövs det tandläkarvård, bettskena och sjukgymnastikbehandling för att komma till rätta med problemet. Bursiter i leder, framför allt i axelleden Smärta i tumbasen och nedsatt tumgrepp, personen kan inte hålla i pennan som förr och klagar på en dålig handstil Ryggvärk, flera av mina hypotyreospatienter har haft diskutbuktningar eller diskbråck. Men ryggproblematik i sig är inte en indikation på sköldkörtelproblem. Sväljningsproblem, personen kan ofta klaga på halsont, upplever klumpkänsla och klämkänsla i halsen.

Naglar

Sköra och brytbara naglar

Grova sträckor och vita fläckar oftast tecken på järn, zink, koppar och kalciumobalans

Psykiska sjukdomar

Depression Utmattning, uttalad trötthet, kraftlöshet och håglöshet Koncentrationssvårighet, närminnesstörning, minnessvikt, glömska, tappar ord, får sluddrigt tal Nedstämdhet, livsglädjen sjunker, känslan av hopplöshet, dåligt självförtroende Ångest och humörsvängningar, går lätt upp i varv, blir stresskänslig och lätt irritabel, får hjärtklappning, svettningar, har lätt att gråta Osäkerhet och svårighet att ta beslut, personen blir lätt distraherad och kan inte ens fatta enkla beslut. Rastlöshet, har en inre oro, individen kan vara väldigt trött och till och med utmattad men kan samtidigt inte sitta still eller vara lugn. Sömnstörning, dålig sömnkvalitet. Personen är väldigt trött och sömning men har samtidigt väldigt svårt att somna eller att få en sammanhängande sömn.

Urologi

Frekventa miktioner, överaktivblåsa

Upprepade urinvägsinfektioner

Vikt

Oftast övervikt framför allt i buken och midjan

Vätskeansamling, svårighet att bli av med vikten

Myxödem, lymfödem, lipödem

Ögon

Dimsyn

Torra ögon

Blir ljuskänslig

Katarakt

Öron

tinnitus

nedsatt hörsel

ljudkänslig

Referenser till kap 10. Symptom


2. https://www.dicardiology.com/article/deadly-connection-hypothyroidism-andheart-disease

3. https://endocrinenews.endocrine.org/hypothyroidism-and-the-heart/

4. https://academic.oup.com/jcem/article/88/6/2438/2845212 Hypothyroidism and Atherosclerosis

Kapitel 11

Sköldkörtelsjukdomar och autoimmunitet

Kapitel 11

Tyreoideadysfunktion och Autoimmunitet

I detta kapitel går jag igenom de vanligaste tyreoideasjukdomar och dess orsaker. Sjukdomar jag tar upp här är, hypotyreos, hypertyreos och autoimmun tyreoidit som Hashimotos- och Graves sjukdom. Jag ställer bland annat frågorna varför sköldkörtelsjukdom och hypotyreos är mer prevalent hos kvinnor? Varför anses detta som en kvinnlig sjukdom? Varför ökar antalet män som insjuknar i sjukdomen kraftigt?

Hypotyreos - underfunktion av sköldkörteln

Eftersom det mesta i boken handlar om hypotyreos beskrivs sjukdomen här bara kortfattat.

Primär hypotyreos drabbar 5–10 % av alla kvinnor, vilka insjuknar 7–10 gånger oftare än män.

Min erfarenhet är att mörkertalet är betydligt större. Många kan ha sjukdomen och dess relaterade symptom utan att ha fått rätt diagnos.

Enligt en studie från 2014 uppmättes förhöjda halter av TSH (> 6mu/l) hos 7,5% av kvinnorna och 2,8% av männen ¹. Denna studie utfördes i utvecklade länder.

Enligt sköldkörtelförbundet ”Hypotyreos är en av Sveriges största folksjukdomar med över 458 000 drabbade, framförallt kvinnor”. Denna siffra motsvarar ca 5% av Sveriges befolkning och gäller bara de patienter som är diagnostiserade.

Hypotyreos är vanlig hos kvinnor i fertil ålder med en större risk under graviditeten och efter förlossningenpostpartumtyreoidit. Även under och efter klimakteriet är risken förhöjd. Som vi kan se är risken för sjukdomen störst när det sker en övergång mellan olika livsfaser eller när det uppkommer ett större behov av hormoner.

Vanliga orsaker till hypotyreos

Jodbrist, utan jod bildas inte sköldkörtelhormoner Autoimmun tyreoidit som Hashimotos och Graves tyreoidit Stress Näringsbrist, mineral och vitaminobalans Infektion Vissa läkemedel t.ex. B-blockerare, antityreoida läkemedel och lithium Lagring av toxiska tungmetaller och halogener i kroppen Ärftlighet Ålder Strålning Kirurgiskt ingrepp på sköldkörteln

Varför blir kvinnor mer drabbade av sköldkörteldysfunktion?

Förutom andra orsaker som genetik och miljöaspekter, vill jag lyfta fram en egen teori. Denna teori baserar jag på erfarenheter från olika patienter som jag kommit i kontakt med.

Vad skiljer kvinnor från män? Jag menar inte att vi ska fördjupa oss i faktorer som gener och biokemi utan helt enkelt beakta den fysiska kroppen. Kvinnor har fler, större och mer aktiva körtlar, framför allt under den fertila tiden. Två stora bröst, äggstockar och en livmoder som är ett relativt stort organ. Livmodern förbereder sig för en graviditet varje månad i en frisk fertil kvinnokropp. Om inte någon graviditet inträffar startas nästa månadcykel. Detta sker genom hormonomställning, menstruation och nya celldelningar som är väldigt energikrävande. Vid brist på näring och mikronutrienter belastas sköldkörteln mycket när cykeln upprepas månad efter månad. Vid en graviditet och förlossning behövs ännu mer energi och hormonproduktion. Det kan vara därför kvinnor har större benägenhet att drabbas av sköldkörtelsjukdomar.

Laboratorieanalyser

För mer information se även kapitlet för lab. analyser

TSH, Tyreotropin oftast högt vid hypotyreos Fritt T3, lågt eller normalt vid subklinisk hypotyreos Fritt T4, lågt eller normalt vid subklinisk hypotyreos

TPO – ak, tyreoperoxidasantikroppar som också är en markör för inflammation och Hashimotos tyreoidit. De finns hos 10–15% av en kvinnlig population och hos ca 90% av hypotyreos patienter. TRAK, TSH- receptorantikroppar, bör kontrolleras som komplettering av TPOak analys när det finns behov som vid Graves sjukdom.

Hypertyreos - överproduktion av sköldkörtelhormon

Hypertyreos innebär en överproduktion av sköldkörtelhormon. Tyreotoxikos är när cellerna i kroppen blir utsatta för en förhöjd koncentration av tyreoideahormon.

Hypertyreos drabbar 2–3 % av alla kvinnor vilket är 5– 10 gånger vanligare än hos män.

Vi har primär hypertyreos från sköldkörteln eller sekundär-central hypertyreos från hjärnan, hypofysen. Av de mest förekommande hypertyreos sjukdomar kan vi nämna:

Graves sjukdom, autoimmun sjukdom Toxisk knölstruma, vanligare bland äldre Toxiskt adenoma, väldigt ovanlig Jodintag framför allt om patienten har hot nodules, aktiva eller varma knölar Subakut tyreoidit HCG-inducerad hypertyreos under graviditeten

De flesta knölarna i sköldkörteln är godartade. Jodbrist är en av de viktiga bakomliggande orsakerna till problemet som ger palpebrala resistenser med diffust förstorad sköldkörtel. Knölarna kan vara inaktiva, kalla eller aktiva,

varma som kan gradvis övergå till knölstruma. Observera undersökning och utredning i båda fall måste göras via behandlande läkare. Jod får inte ges till patienter som har aktiva varma knölar innan man har åtgärdat problematiken.

Laboratorieanalyser

TSH är pressat vid primär hypertyreos Fritt T4 är oftast förhöjt vid hypertyreos men kan också vara inom ref.värdet vid lindriga former TRAK är positiva i mer än 95 % av fallen vid Graves sjukdom TPO-ak är positiva i 65 % av fallen med Graves sjukdom

Autoimmunitet

Vi har ett komplext immunsystem i kroppen för att kunna försvara oss mot främmande ämnen och patogener som virus och bakterier. Försvaret sker genom våra egna soldater, nämligen de antikroppar som attackerar den främmande inkräktaren. När kroppens egen försvarsmekanism angriper och bildar antikroppar mot egna organ eller vävnader kallas det för en autoimmun sjukdom eller ett autoimmunt tillstånd. En autoimmun sjukdom kan oftast förekomma tillsammans med en eller flera andra autoimmuna sjukdomar. Till exempel, Hashimotos tyreoidit kan förekomma med autoimmun gastrit, reumatoid artrit, Crohn´s sjukdom, psoriasis, ulcerös kolit och vitiligo.

Varför angriper vårt eget immunförsvar våra organ

Tyvärr har inte den konventionella medicinen något bra svar på detta. Vanligen anges förklaringar såsom ärftlighet eller miljöpåverkan, utan att det specificeras vilka miljöfaktorer det rör sig om. Det här kommer från egna erfarenheter som jag och mina patienter har från våra besök i vården. Patienterna får reda på att de har en autoimmun sjukdom och beroende på individens besvär och sjukdomens förlopp, får de antingen under regelbunden uppföljning vänta i avvaktan på behandling eller så får de bromsande och antiinflammatoriska läkemedel som kortikosteroider.

Utifrån mina egna och mina patienters erfarenheter har jag dragit följande slutsatser; inom den konventionella medicinen går man inte tillräckligt djupt in i problematiken för att kartlägga grundorsaken till sjukdomen, utan istället dämpar man och behandlar symptomen.

I början av boken berättade jag min egen historia, om vilken mödosam väg jag fick gå när jag mådde som sämst och vilka svar jag fick från sjukvården. Jag hade höga TPO-antikroppar som steg över 2000 (referens <34 kE/L) innan jag själv agerade, samtidigt som mina andra sköldkörtelprover var inom referens. Jag fick besked från en relativt känd överläkare i endokrinologi, som arbetade på ett av Stockholms största universitetssjukhus att ”stegring av TPO-antikroppar betyder inget särskilt”. Anledningen till att inte fästa någon större vikt vid de höga värdena av antikroppar förklarade han med att 8–15% av befolkningen har höga värden. Detta svar räckte inte för mig. Att ivt vänta under tiden sköldkörteln förstörs kändes inte rätt.

Jag tänker fortfarande på en dag för ett par år sedan, när vi hade bjudit in en endokrionolog till vår klinik. Han kom från ett av de stora universitetssjukhusen och skulle uppdatera oss kring hypotyreos. Kort sagt handlade hela hans föredrag om TSH och T4. Enligt honom var det endast dessa analyser som var viktiga att kontrollera vid sköldkörtelproblematik. Han påstod att T3 var för instabilt. Behandlingen för hypotyreos enligt honom var Levaxin och inget annat. Han var väldigt kritisk mot de laboratorier som analyserade andra hormonprover. Han var i stort sett emot NDT, Natural Desiccated Thyroid, kelp, jod och andra sätt att behandla hypotyreos. Han gick så långt att han började skoja och göra narr av de sköldkörtelsjuka patienter som inte tyckte att behandling med Levaxin var tillräcklig eller om de önskade ytterligare kompletterande prover. ”Mår de inte bra av Levaxin, har de något annat problem och inte ett sköldkörtelproblem”. Självklart var detta en mycket besvärlig situation för mig personligen, både som läkare och som en hypotyreospatient. Jag försökte bemöta hans argument med några motfrågor. Eftersom han var vår gäst bedömde jag att det inte var lämpligt för några djupare, ifrågasättande diskussioner med ett tjugotal andra läkare i rummet. Dessutom verkade det som om han redan hade bestämt sig för sin sak. Tyvärr skulle denna specialist föreläsa om sköldkörteln även på de andra mottagningarna i länet och sprida sina åsikter och värderingar, baserat på hans egen erfarenhet. Nu är han överläkare i diabetes och metabolism. Precis som ett

flertal andra endokrinologer som har satsat mer på diabetes än de andra körtlarna. Läkemedelsbranschen – Big Pharma, satsar stora resurser på diabetesforskning då det finns stora pengar att göra inom detta område.

När jag går igenom underlaget till texterna ovan, tittar jag på ett brev som en patient nyligen fick från sin onkolog. En ung tjej med tidigare bröstcancer, nu färdigbehandlad enligt hennes onkolog.

Eftersom patienten specifikt hade bett om kontrollprover på sköldkörteln, står det i brevet:

Mottagning Bröstcentrum Hej, Jag vill informera dig att du har helt normala värden på dina sköldkörtelprover. Med vänlig hälsning Dr XX

För att spara tid här så tittar vi bara på några av hennes prover. TSH, fT3, fT4 är normala inom referensen. TPO-antikroppar >1300 (referens <34 kE/L), har gått upp från 120 för ca ett år sedan. Hb 117 (ref 120 – 155 g/L), alltså lågt. Ferritin 19 (ref 10 – 150 ug/L), även detta för lågt för att ha en välfungerande sköldkörtel. Förutom avvikande provsvar uppvisar patienten ett flertal symptom för hypotyreos. Hon fryser och är känslig för kyla, tappar mycket hår, är väldigt trött, har ont i lederna. Hon har gått upp i vikt ett par kilo under de senaste

månaderna. Detta trots att hon har koll på sin kost. Hon har dessutom koncentrationssvårigheter och PMS. Enligt min åsikt har onkologen agerat felaktigt då hen inte tagit hänsyn till patientens symptom, den kliniska bilden och de extremt höga antikroppar som signalerar pågående tyreoidit. Om läkaren inte har tillräcklig kunskap inom området är det viktigt att remittera patienten vidare till en expert och inte förvirra personen. Tyvärr fokar många läkare felaktigt enbart på TSH och fT 4.

Hashimotos och Graves tyreoidit

I denna bok berättar jag om de två mest förekommande autoimmuna tyreoideasjukdomar, Hashimotos och Graves.

I båda fallen bildas antikroppar som angriper och binder sig till cellerna i sköldkörteln och successivt förstör dem. En kronisk attack på körtelcellerna bidrar till en inflammatorisk process, inflammation i sköldkörteln. Sjukdomen har oftast en bifasisk period. Vid en akut inflammation där många celler blir skadade rinner mängder av hormoner ut i blodbanan, hypertyreos och eventuellt tyreotoxikos, giftig struma. Med tiden förstörs fler celler och deras receptorer, därmed minskar produktionen av tyreoideahormoner, hypotyreos. Mellan de här två faserna kan patienten bli euthyroid med normala tyreoideavärden.

I Hashimotos sjukdom bildas antikroppar mot tyreoideaperoxidas, TPO och i Graves sjukdom bildas antikroppar mot TSH- receptorer, TRAK.

I båda fallen får patienten oftast svullnad i sköldkörteln som konsekvens av inflammationen. Patienter kan klaga på att de har ont i halsen eller det tar emot när de äter mat. De kan ha klämkänsla. Många patienter har sökt vård och deras läkare har beställt halsprover som Strep-A test (ett snabbtest för att utesluta infektion med Streptokock-A bakterier) eller allergitester utan att ha hittat något patologiskt. Observera att patienten kan ha tryckkänsla i halsen utan en synlig förstorad körtel eller avvikande tyreoideaprover, åtminstone i början av sjukdomen.

Hashimotos Tyreoidit

Hashimotos sjukdom har fått sitt namn efter den japanske läkaren Hakaru Hashimoto som var först med att publicera om sjukdomen år 1912.

Sjukdomen är autoimmun med underfunktion av sköldkörteln. Kroppen bildar antikroppar mot enzymet tyreoideaperoxidas, TPO- antikroppar vilka cirkulerar i blodet.

En patient med Hashimotos sjukdom har en kraftig inflammation i kroppen med påverkan på flera organ.

Individen kan ha en lång lista av symptom som vid hypotyreos med relaterade sjukdomar.

Uttalad trötthet, frusenhet, viktuppgång, myxödem, lipödem, lymfödem, koncentrationssvårighet, sömnproblematik, återkommande huvudvärk, menstruationsrubbningar, förstoppning, ångest och ångestattacker, psykiska besvär, febertoppar, rastlöshet, stresskänslighet, domningar i extremiteter, generaliserad smärta och myalgi är de vanligaste förekommande symptomen vid en pågående inflammatorisk tyreoidit.

Analys

Det som idag är karakteristiskt för Hashimotos sjukdom är påvisbara TPOantikroppar med eller utan påverkan på perifera tyreoidea värden. Personen kan

ha höga TPO- ak och ett flertal symptom men helt normala värden på TSH, fT3, fT4. Detta är ett exempel på hur en patient visar symptom på hypotyreos på cellulär nivå trots normala nivåer av cirkulerande tyreoideahormoner.

Enligt min erfarenhet finns det en stor risk att förr eller senare, kommer även de andra tyreoidea parameter i blodet visa avvikelse om patienten inte åtgärdar problematiken.

Behandling

I dagsläget enligt den konventionella medicinen, finns det inte något specifikt botemedel mot denna sjukdom. Många läkare nekar till och med att analysera TPO-ak.

Man behandlar patienten utifrån deras symptom. Lugnande medel ges mot ångest och nervositet. B-receptorblockerare ges mot hjärtklappning och skakningar. Steroidbehandling vid inflammation, smärtlindring mot smärtor, psykofarmaka mot psykiska åkommor o.s.v.

Mb Graves sjukdom

Efter läkaren Robert J. Graves som beskrev sjukdomen 1835 kallas också för Basedows sjukdom eller giftig struma. Den är en autoimmun sjukdom med en toxisk överproduktion av sköldkörtelhormoner. Högre prevalens finns hos unga och medelålders patienter framför allt kvinnor som drabbas i mycket högre utsträckning än män.

Flera symptom kan förekomma i samband med sjukdomen. På grund av överproduktion av sköldkörtelhormoner ökas kroppens energiförbrukning. Hjärtat slår snabbare och kan gå till arytmi. Vikten sjunker, svettningar, skakningar och ångestattacker samt domningar i extremiteter är vanligt förekommande. Förstorad sköldkörtel, struma och utåtriktade ögon, exoftalmus finns hos ca 25– 80% av patienterna. Om vi kommer ihåg exemplet på att sköldkörteln är som spisen i vår kropp har vi nu höjt värmen på spisen. Energiproduktionen i cellerna och kroppen ökar. Om man inte agerar i tid kommer organen till slut att slås ut.

Diagnos och utredning

Blodprov visar ett pressat TSH <0.4 mIE/L och oftast ett förhöjt fritt T4 och fritt T3. TRAK (TSH- receptor antikroppar) förekommer i mer än 95% och TPO- ak i ca 65% av fallen. Observera att inte förväxla tyreotoxikos med tyreoideahormon resistens där patienten kan ha högt fritt T4 och normalt värde på TSH, utan symptom eller klinisk bild på tyreotoxikos.

Utredning med ultraljud, cytologi, scintigrafi, radiojodupptag (upptag av radioaktivt jod/isotop jod), magnetröntgen och datortomografi kan vara till hjälp för fastställande av diagnos.

Behandling enligt den konventionella medicinen är bromsande läkemedel och Bblockerare som Inderal, Propranolol. Strålningsbehandling eller kirurgisk operation kan bli aktuellt vid toxisk hypertyreos och när patienten inte svarar på tyreostatika bromsande läkemedel som Thacapzol, Tiamazol eller Tiotil, Propyltiouracil.

Nackdelar med tyreostatika är att recidividet är vanligt.

Vid Mb Graves är recidivideten 30–50 % efter 18 månaders behandling. Det finns dessutom risk för ett flertal biverkningar och i allvarligare form kan agranulocytos uppstå.

Enligt den konventionella medicinen är ett kirurgiskt ingrepp en snabb och permanent behandling av sjukdomen. Vid Mb Graves brukade man tidigare operera bort en del av sköldkörteln men på grund av återfall, ca 5–10% har man gått över till total tyreoidektomi under de senaste åren.

Jag vill lägga till att genom att operera bort sköldkörteln har man snarare behandlat symptom än kunnat behandla grundorsaken till en sjukdom. Nämligen orsaken till varför en körtel blev överaktiv.

Nackdelarna med operation förutom att det är ett invasivt ingrepp med medföljande risker och komplikationer är att man även har tagit bort bisköldkörtlarna. Patienten kommer att vara i behov av en livslång behandling med ersättningshormoner.

Vid radiojodbehandling dricker patienten en smaklös radioaktiv jodlösning. Syftet är att förstöra de överaktiva cellerna i sköldkörteln men vi måste ha det med oss att receptorer för sköldkörtelhormoner finns i alla våra celler därmed kan radioaktiva isotoper absorberas av alla våra celler och inte enbart av sköldkörtelceller.

Vid Mb Graves ges vanligen en så hög dos att patienten är i behov av substitution av sköldkörtelhormon ett par veckor efter behandlingen.

Gravida och personer under 35 år behandlas inte med radioaktivt jod i Sverige. Långtidsdata på yngre saknas.

Orsaker till autoimmun tyreoidit enligt min erfarenhet

Att genetiska faktorer spelar en roll har vi förståelse för men det kan också finnas andra faktorer som provocerar genen eller själva kan vara grundorsaken till sjukdomen.

Matallergier framför allt de dolda allergierna och inflammationsfrämjande kost. Här pratar vi inte om en direkt allergi mot t. ex jordnötter utan substanser som med tiden bidrar till en kronisk inflammation i kroppen. Gluten, mjölk, socker ², transfetter, syntetiska tillsatsämnen, osv.

STRESS, mer om stress finns i avsnittet binjurar Vår tarmflora och våra tarmbakterier som har en av de viktigaste rollerna för vårt immunförsvar påverkas och skadas av stress. Ca 80% av vårt immunförsvar finns i tarmarna. Dessutom förbrukas väldigt mycket av våra mineraldepåer vid stress.

Infektion, kan vara en viktig orsak till flera autoimmuna sjukdomar. Bakterier, virus och parasiter som har hamnat i vår kropp och i våra celler kan med tiden orsaka en kronisk inflammation. Som exempel fästingburna infektioner, syfilis och klamydia. När patogener bosätter sig i tarmarna bildas en obalans i tarmfloran. Vi får en tillväxt av patogena bakterier och en minskning av goda bakterier. Patogener orsakar också leaky gut, läckande tarm. När tarmbarriären skadas läcker skadliga ämnen ut i blodbanan och hamnar i olika organ.

Många patienter med Hashimoto har patogena tarmbakterier, protozoa, parasiter och därmed obalans i tarmfloran. Blastocyster Hominis, Entamoeba Histolytica, mycoplasma, streptocockal bakterier är också förekommande. Även om de två första inte räknas som patogen enligt skolmedicinen så länge individen inte har symptom, saknar vi idag tillräcklig kunskap kring dem och deras påverkan på våra tarmar.

Jodbrist se under kapitlet jod Toxiner och bekämpningsmedel Toxiska metaller som kvicksilver och arsenik Halogener som brom och klor Läkemedel, ett flertal läkemedel kan vara direkt toxiska mot sköldkörteln ³ Tillsatsämnen Strålning Mitt förslag till behandling finns i kapitlet behandling.

Referenser till Kap 11. Tyreoideadysfunktion

1. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/598014/ The spectrum of thyroid disease in a community

2. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6221534/ Autoimmune Thyroiditis with Hypothyroidism Induced by Sugar Substitutes

3. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21242854 Druginduced Graves’ disease

Kapitel 12

Diagnostik och behandling

Kapitel 12

Diagnostik och behandling

Diagnostik

Diagnosen bör vara baserad på

Anamnes, patientens sjukdomshistoria och symtom Status och fysisk undersökning Blodprover och kompletterande analyser. Viktigt att ha med, att blodprover inte är den enda självklara diagnostiska parametern! Basal kroppstemperatur

Eftersom syftet med denna bok även är att kunna hjälpa kollegor i öppenvården, som oftast har korta besökstider, skriver jag en kortfattad sammanfattning av en i själva verket omfattande undersökning. Det bästa är att ha gott om tid, ca en timme när det gäller första besöket. Detta för att kunna lyssna, prata och ställa frågor i en avslappnad miljö. Med gott om tid kan man komma åt pusselbitarna i sjukdomsbilden.

Jag brukar titta på patienten under tiden hen pratar. Att ge tid till patienten i början av mötet ca 3–5 minuter utan att avbryta är väldigt värdefullt. Var uppmärksam, lyssna och ge ögonkontakt. Undvik gärna att titta på datorn eller syssla med något annat samtidigt som patienten pratar. Det handlar inte om mer än 5 minuter. Lägg under tiden märke till sättet som patienten pratar, ansiktet, färgen på huden och ansiktsmimiken. Notera även ögonen, pupiller, håret och ögonbrynen.

De vanligaste kliniska bilderna är extrem trötthet, håravfall, svullnad och ödem i kroppen och runt ögonen.

Vid fysisk undersökning titta på,

Tungan: storleken, eventuella irritationer, rodnad, vita belägringar eller fissurer. Varje avvikelse tyder på obalans i kroppen. Patienten kan klaga på skavsår i tungan då den kommer i kontakt med tänderna, svullnad i tungan är förekommande hos hypotyreospatienter. Andedräkten talar mycket för munnens, lungornas och magsäckens hälsa.

Huden: sök efter eventuella akne, dermatit. Brister och eruption i mungiporna är oftast tecken på B vitaminbrist, framförallt B1och B2.

Naglarna: färg och struktur, lägg märke på eventuella grova linjer och vita fläckar. Friska naglar ska ha ljusrosa färg, är ej sköra, har fina kanter, har inte fläckar eller grova linjer, är jämna och har halvmåne i nagelroten.

Här är några exempel på icke friska naglar som förekommer vid systemiska sjukdomar:

Blåaktig dämpad cyanidfärg, kan vara tecken på brist på cirkulation och syreomsättning. Förekommer mest vid astma, kol, lungsjukdomar och hos rökare. Vita naglar, vita fläckar uppstår oftast p.g.a. obalans av kalcium, zink och koppar vid t.ex. malnutrition eller problem med ämnesomsättningen.

Gula naglar förekommer vid sköldkörtelsjukdom, diabetes, psoriasis, inflammatoriska och kroniska sjukdomar. Kan också bero på svampinfektion, järn och vitaminbrist. Grova linjer och ränder är oftast tecken på en inflammatorisk sjukdom i bakgrunden samt järnbrist.

Halsregionen: känn och kläm på sköldkörteln och leta efter eventuella ömma lymfkörtlar

Hjärta/Lungor: Lyssna på hjärtat och lungorna. Ta blodtrycket, känn på pulsen och dess frekvens samt amplitud. Är pulsen svag, hård eller dunkande? Är den snabb eller långsam?

Buk: buk och bukorgan, uteslut eventuella resistenser och ömhet i buken. Hypotyreospatienter är ofta förstoppade.

Muskelstyrka och reflexer i muskelsenorna är också en viktig del av undersökningen.

Ögon: normal ögonrörelse och pupillreflex mot ljus

Behandlingsplan

Det är väldigt viktigt att börja med att balansera kroppen, psyket och själen innan man börjar behandla patienten aktivt med läkemedel. Detta gäller inte vid ett akut tillstånd. Behandlaren bör fördjupa sig i sjukdomsbilden istället för att

hastigt behandla och dämpa symptomen. Många sköldkörtelpatienter har en eller flera grundorsaker till sjukdomen som vi hittills har pratat om i boken, nämligen kosten, livsstilen, brist på näring på grund av läckande tarm, patogener och ansamling av tungmetaller. När man kommer åt grundorsaken och när kroppen hamnar i balans inser man att kroppen har en fantastisk återhämtningsförmåga utan större behov av läkemedel. Åtminstone inte i den omfattning som många patienter brukar använda.

Många sköldkörtelpatienter har fått en alldeles för snabb insättning av behandling med t.ex. Levothyroxin, så fort deras labprover hamnat utanför referensvärdet. Patienten söker vård på grund av ett eller flera symtom. Läkaren misstänker sköldkörtelproblematik. Om TSH är högt blir patienten insatt på behandling med Levaxin.

Nya sköldkörtelprover, oftast bara TSH och T4, beställs med en ny återbesökstid inom 3 månader. Beroende på provsvaret, justerar man dosen på Levaxin. Det är viktigt att binjureutmattning, adrenal fatigue som många patienter lider av åtgärdas innan insättning av Levaxin. Annars är det stor risk att patienten kommer må sämre. Detta beskrivs mer utförligt i avsnittet binjurar.

Här bifogar jag texten från Fass som är läkemedelsboken från läkemedelsindustrin till olika förskrivare av läkemedel i Sverige. Jag tror många av våra behandlare missar denna viktiga information.

Levaxin ska inte ges till patienter med störd binjurefunktion (binjuresvikt, Addisons sjukdom eller överfunktion i binjuren) om dessa tillstånd är obehandlade.

Behandling med Levaxin ska påbörjas med låga initiala doser hos äldre patienter och hos patienter som länge varit hypotyreoida.

Jag har träffat flera hypotyreospatienter som inte mått bra av behandling med enbart Levaxin och fått byte av medicin t.ex. till Euthyrox, Liothyronin och även NDT eller har fått en kombinationsbehandling.

Det finns också patienter som tror att de kommer bli helt friska genom att enbart öka dosen av Levaxin eller genom byte till ett annat läkemedel som Euthyrox, Liothyronin eller NDT. I verkligheten behövs det mer än så.

Patienten kan initialt få en kick och må bättre men detta kommer inte att ge ett önskat resultat för alla. Många hamnar i en återvändsgränd och får tillbaka sina symptom efter en tid. Vi måste ha med oss att sköldkörteldysfunktion inte är en enda sjukdom utan en kombination av flera åkommor och symptom. Monoterapi ger nästan aldrig det resultat vi önskar oss.

Medicineringen bör ske parallellt med behandling av grundorsaken, kost- och livsstilsförändring samt balansering av mineraler och vitaminer.

Höj inte dosen på läkemedel och hormoner omedelbart om det inte är absolut nödvändigt

Innan en höjning av dosen på Levaxin, TÄNK på att många patienter som är insatta på sköldkörtelhormoner kommer må bättre genom att

Gräva djupare efter orsaken till sjukdomen, t.ex varför patienten inte svarar på denna behandling i stället för att höja dosen på läkemedlet direkt eller byta till

något annat preparat. Ta relevanta prover Justera kosten, mikro- och makronutrienter Patienten kan behöva andra hormoner för att balansera HPAT- axeln Det är absolut viktigt att dra i bromsen, minska stressen och avlägsna stressfaktorer i det dagliga livet. Stressfaktorerna kan vara både psykiska och fysiska. Observera att en hård träning räknas som en stor stress för en trött kropp.

Fall 1

Överviktig ung patient med Hashimotos sjukdom, dricker läsk och flera koppar kaffe dagligen. Dricker max ett glas vatten per dag. Har fått behandling med Levaxin sedan ett par år tillbaka utan större förbättring. Patienten hade sökt hjälp hos en annan läkare och fått Liothyronin (Lio) i kombination med Levaxin. Hen hade en stor förhoppning om förbättring och skulle prova läkemedlet i ett par veckor med kontrollprover inför nästa besök. Vid följande läkarbesök hade patienten inte mått bättre trots normala tyreoidea värde. Behandlaren hade ökat dosen på både Levaxin och Lio. Patienten mådde sämre. När jag träffade patienten visade det sig att hen förutom matallergier hade brist på ett flertal mikronutrienter. Det var dessutom beklagligt att de tidigare behandlarna inte kunnat lägga tid på att gå igenom patientens kostvanor. Efter justering av kosten, tillskotten och livsstilen, redan efter fyra veckor berättade patienten ” jag har gått ner i vikt två kg och mår mycket bättre, känner verkligen skillnad och förstår nu hur kosten är viktig”. Lio togs bort. Dosen Levaxin minskades successivt. Jag tror vi alla har hört och vet om att raffinerat socker och stora mängder kolhydrater på lång sikt är skadliga.

Patienterna är också medvetna om detta. Därför tycker jag personligen inte om att sitta bakom skrivbordet och försöka motivera en person som redan är medveten om socker och dess biverkningar. Om en person är sötsugen behöver hen göra något åt det och då blir det sötsaker. Därför är det viktigt att kunna ta itu med problematiken, nämligen orsaken till sötsuget.

Fall 2

Medelålders kvinna med hypotyreos som är insatt på Levaxin sedan flera år tillbaka. P.g.a. övervikt har patienten gått igenom gastic by ett par år tidigare. Hon mår inte bra och är väldigt trött. Förutom psykiska besvär har hon haft kroppsmärtor och myalgi, restless legs, vadkramper och flera andra symptom. Hon har sökt hjälp hos flera läkare utan att må bättre. Man har höjt dosen av Levaxin flera gånger periodvis och behandlat patienten med flera smärtlindrande, antidepressiva och neuroleptika läkemedel. Patienten var inte nöjd.

När vi träffas är det tydligt att hon visar en symptombild på järn, B12 och magnesiumbrist. Detta bekräftades sedan genom provtagning. Patienten stod redan på B12 tabl, Cyanokobalamin, sedan hennes byoperation.

Efter att ha balanserat mineraler och vitaminer, samt efter byte av Cyanokobalamin till injektion Hydroxokobalamin, avtog flera av hennes symptom.

Behandling av hypotyreos med syntetiskt läkemedel

Levotyroxin, T4 säljs under olika namn som Levaxin, Euthyrox, Levothroid, Synthroid, Eltroxin, Eutirox, Letrox, m. fl.

I Sverige finns Levaxin i doserna 25–200 mcg och Euthyrox i 25-100 mcg.

Liotyronin, T3 under namnet Liothyronin finns i dosen 20 mcg. Den är 3-4 gånger mer aktiv än T4 med en snabb och relativt kortverkande effekt. Eftersom T3 har en snabb omsättning med en absorption upp till 90% bör man ha respekt för behandling med detta hormon även om biverkningar sällan förekommer i lägre doser. För att undvika bieffekter av T3 bör dosökningen ske gradvis och i små mängder fördelad under dygnet. Möjliga bieffekter är hjärtklappning, skakningar, rastlöshet, svettningar och andra liknande symptom som vid hypertyreos. Denna fas kan senare gå över till trötthet och symptom som vid hypotyreos. Alltså en jo-jo effekt med en symptombild som pendlar mellan hyper och hypo. Detta kan vara en anledning till att många läkare är återhållsamma med att skriva ut T3, de tycket att det är svårt att dosera på rätt sätt.

Vid förskrivning av T3 måste man ta stor hänsyn till patienter med kardiovaskulära sjukdomar och eventuella interaktioner med andra läkemedel.

Även om det finns patienter som mår bra enbart med T3-behandling, tycker jag personligen inte att T3 ska vara en monoterapi för hypotyreos. Jag har sett flera patienter som med tiden inte mått bra av enbart T3. De har fått en kick i början

men effekten av behandlingen har avtagit med tiden trots dosjustering. Däremot T3 i kombination med T4 och/eller NDT har visats sig fungera bra. En långvarig behandling med enbart T3 kan successivt sänka nivåerna av T4.

En annan nackdel med Liothyronin är att tabletterna enbart finns i styrkan 20 mcg. Eftersom patienter oftast börjar med minimal dosering som 5 mcg alltså ¼ tablett är det svårt att dela upp tabletterna i en exakt dosering.

Cytomel är T3 och finns i doserna 5 och 25 mcg. Läkemedlet är ett licenspreparat i Sverige.

Liotrix är ett kombinationspreparat av T4 och T3 med förhållandet 4:1. I dagsläget är jag osäker på om läkemedlet finns tillgänglig på världsmarknaden.

Patientfall – Liotyronin

73 årig kvinna som varit väldigt sjuk med hypotyreos under flera år. Hon hade inte fått tillräcklig effekt av Levaxinbehandling. Hennes husläkare satte in henne på T3 som en kombinationsbehandling som pågått under de senaste 5 åren. Detta hade hjälpt patienten enormt. Hennes energi kom tillbaka och hon var gladare med bättre mental förmåga.

Men när hennes husläkare gick i pension vägrade den nya läkaren att skriva ut T3 till patienten. Eftersom läkaren inte hade tillräcklig kunskap om läkemedlet skrev hon en remiss till en av Stockholms populära endokrinmottagningar. När svaret kom från mottagningen blev det kaos och kritiskt läge för patienten.

I remissvaret stod ” eftersom det saknas evidensbaserad effekt på läkemedlet Liothyronin, bör denna medicin inte skrivas ut.

Med vänlig hälsning

Dr…. Specialist i endokrinologi”

Svaret gjorde situationen svår, inte bara för patienten utan säker för alla läkarna på husläkarmottagningen som patienten brukade gå till. Ni kan förstå hur desperat och förtvivlad patienten var när vi träffades. Hon hade redan fått tillbaka flera av hennes tidigare symptom bl.a. hjärtarytmi. Dessutom hade hon åter blivit beroende av sin make under de veckor hon var utan sin medicin. Patienten fick sin medicin av mig och många symptom gick i regress.

Behandling av hypotyreos med naturliga preparat

Naturligt sköldkörtelhormon

Natural Desiccated Thyroid NDT även kallat för Desiccated Thyroid Extract DTE, är naturlig frystorkad animalisk sköldkörtel av gris, ko eller får. De mest använda NDT preparaten på marknaden idag är tillverkade av sköldkörtel från gris som Erfa Thyroid, Armour Thyroid, Nature-Throid, WP Thyroid och NP Thyroid. NDT är ett licenspreparat i Sverige och måste ansökas hos läkemedelsverket via en behandlande läkare. Styrkan på NDT mäts i grains.

Varje grain motsvarar ca 60 mg.

NDT innehåller inte enbart T4 utan också T3, T2, T1, calcitonin, selen och troligtvis även diuretiskt hormon samt andra substanser som är nödvändiga för ämnesomsättningen.

NDT kan tas enskilt eller i kombination med T4 och/eller T3 när behov finns. Det finns olika åsikter kring hur man växlar mellan T4 och NDT. Majoriteten rekommenderar en gradvis övergång till NDT medan andra förespråkar ett direkt byte av läkemedlen. Min åsikt är att man måste ge tid till kroppen vid ett byte.

Patienter som står på NDT har oftast ett pressat TSH. T3 ligger i övre halvan av ref. intervallet eller på övre gränsen. T4 brukar ligga lite lågt, i den undre halvan av ref. intervallet. Dessa provsvar betyder inte nödvändigtvis att patienten är övermedicinerad.

Många patienter som inte har fått tillräcklig effekt eller mått dåligt av Levaxin har mått betydligt bättre när de gått över till NDT. Ett flertal av deras symptom har gått i regress.

Enligt min erfarenhet kan en patient konvertera T4 till T3 mycket lättare när inflammationen i kroppen minskar. Receptorerna i cellerna bli då mer mottagliga och konverteringen av T4 till T3 förbättras.

Det finns patienter som har svårighet med att konvertera T4 till T3 och de som har deras C-celler förstörda. Dessa patienter kan få en större nytta av att använda NDT än enbart T4.

I en randomiserad och dubbelblindad studie från 2013¹ där 70 patienter deltog föredrog mer än dubbelt så många patienter behandling med NDT än T4.

Även om denna studie inte signifikant visade att NDT förbättrade livskvaliteten bidrog behandlingen med NDT till viktnedgång och förbättring av subjektiva symptom för patienterna. Alltså NDT kan vara en alternativbehandling för en del hypotyreospatienter.

När patienten inte får effekt av Levaxin är det en självklarhet för mig att hen måste få prova en alternativ behandling som NDT. Detta är helt i riktlinje med rättigheterna till individanad vård enligt patientlagstiftningen (2014:821).

Jod

Brist på jod är en viktig §orsak till sköldkörtelsjukdom och till flera andra åkommor i kroppen. Mer information finns i kapitlet Jod.

Innan du börjar med jodbehandling rekommenderar jag att utföra en jodbelastningstest i samarbete med en erfaren terapeut. Observera att patienter med Hashimotos sjukdom kan vara väldigt känsliga för höga doser av jod.

Jodbehandling i kombination med T4, T3 och/eller NDT

Två vanliga frågor som oftast dyker upp hos både patienter och behandlare är hur mycket jod som behövs initialt och vad man bör göra med de andra tyreoidea

läkemedel som patienten redan behandlas med.

Efter genomfört jodbelastningstest och justerade kost och tillskott rekommenderar jag att börja med en droppe kaliumjodid Lugols lösning 5%, per dag eller varannan dag för känsliga patienter. Dosen kan ökas successivt och är väldigt individuell.

Parallellt med jodbehandling behåller en del av patienterna sina tidigare tyreoidealäkemedel med samma dosering. En del behöver minska dosen och andra kan sluta med en eller med samtliga tyreoidealäkemedel. Tänk på att allt ska ske gradvis och att förloppet ofta tar månader till år.

Varför ersatte Levaxin NDT

Vi börjar med en snabb genomgång av historien bakom NDT.

Behandling med NDT utvecklades i slutet av 1800-talet och användes brett fram tills Levothyroxin T4 kom till marknaden. Innan dess behandlades hypotyreospatienter med torkad sköldkörtel från djur framför allt gris, får och nötkreatur. Dosjusteringen för patienterna gjordes efter symptombilden.

Levothyroxin, Levaxin är en syntetisk bioidentisk form av T4 som kom till marknaden på -50 talet.

Några anledningar som kan ha bidragit till att syntetisk T4 tog över NDT

Big farma kunde patentera Levotyroxin Påståendet att syntetiska preparat är bättre kontrollerade ur ett hygien och doseringsperspektiv På 70-talet började man analysera T4 i blodet. I och med att man kunde mäta detta hormon blev det enklare för läkarna att ge Levotyroxin Många trodde att den aktiva substansen i NDT-preparat har en större dosvariation än för den syntetiska T4. Samtidigt har det visat sig att FDA har dragit tillbaka Levotyroxin flera gånger pga. dosvariation och stabilitetsproblem. Federal August 14, 1997 vol.62, Num 157 Läkarna fick information om att T4 är det viktiga depå hormonet som omvandlas

till T3 när behov föreligger. Därför tycker de att det ska räcka med att behandla patienten enbart med T4

Flera endokrinologer tyckte att behandling med T4 var tillräcklig och till och med bättre i de flesta fall även om patienter inte blev helt symptomfria. Därför är NDT inte längre rekommenderat enligt riktlinjer i skol- eller den konventionella medicinen

Otillräcklig kunskap och erfarenhet kring NDT hos behandlande läkare

Om man tittar lite närmare på den ovanstående listan kan man se att den för det mesta underlättar arbetet för läkaren men inte riktigt för patienten.

Varför behandling och monoterapi med T4 inte alltid är tillräcklig

Jag vill inte nedvärdera Levaxin som är en bioidentisk men syntetisk form av T4. Det som saknas i Levaxin är andra viktiga tyreoideahormoner som T3 och T2. Levaxin saknar också mineraler som jod och selen samt hormonet calcitonin. Därför behövs andra alternativ till behandling som t.ex NDT till de patienter som inte får tillräcklig effekt eller får biverkning av Levaxin.

Calcitonin är ett hormon som produceras av parafollikuläraceller, C- celler i sköldkörteln. Hormonet har till uppgift att reglera och minska kalciumhalten i blodet i motsatts till bisköldkörtelhormonet PTH som ökar kalciumhalten i blodet. Patienter med autoimmun tyreoidit, de som har genomgått kirurgiskt ingrepp eller fått radioaktiv strålbehandling är mer benägna att ha förstörda Cceller.

Studier visar att risken för benskörhet ökar vid behandling med enbart T4 vid brist på calcitonin.

Eftersom calcitonin är en kortkedjad peptid kan den lätt brytas ner när man äter det. Preparatet finns som injektion eller som nässpray utvunnen från lax. Miacalcic injektionsvätska är ett receptbelagt läkemedel i Sverige.

Enligt läkemedelsverket bör behandlingen med calcitonin begränsas till kortast möjliga tid med lägsta effektiva dos.

Många sköldkörtelpatienter har problem med att konvertera T4 till T3.

Normala värden, enligt nuvarande referenser, på de cirkulerande TSH och T4 i blodbanan betyder inte alltid att det finns tillräckligt med det aktiva hormonet T3 inne i cellen. Blodanalysen berättar inte heller om cellerna kan uppta, konvertera eller tillgodogöra sig hormonerna.

Tänk dig en motorväg med många lastbilar som transportera varor. Det finns också flera hus vid vägkanten. Motorvägen är blodbanan, lastbilarna är våra transportorgan som blodceller, varorna är mineraler, vitaminer, hormoner och husen är våra celler. Först måste vi ha tillräckligt med transportorgan och varor men också husen måste vara mottagliga för att kunna ta emot leveransen. Annars åker transporten vidare utan att leverera varan. Vad vi egentligen mäter i blodet är antalet lastbilar och en ungefärlig kalkyl av varorna de transporterar men inte om de lastar av på rätt plats eller om husen kan ta emot varan trots att behov föreligger.

Här kan vi jämföra denna situation med diabetes typ II där individen har hyperglykemi (högt blodsocker) till följd av insulinresistens eller nedsatt känslighet till insulin, trots närvaro av cirkulerande insulin.

Några orsaker till att inte kunna konvertera T4 till T3

Dysfunktion av receptorerna och dejodinasenzymer som har till uppgift att reglera, aktivera och inaktivera tyreoideahormoner genom att flytta på jodatomer ². Brist på eller otillräckligt upptag av jod Mineral och vitaminbrist. Obalans i järn, koppar, selen, zink och vitaminer som A, B2, B3, B6, B12 Stress, vid belastning på binjurarna börjar kroppen dra i bromsen och r-T3 ökar Stor belastning av tungmetaller och toxiner Alkohol Ålder Läkemedel, bl. a B- blockerare som Inderal, (Propranolol), östrogen, Litium, Ppiller Kroniska sjukdomar som diabetes Icke fermenterad soja Överdrivet intag av korsblommiga växter och grönsaker som grönkål, blomkål, vitkål, kålrot och broccolifamiljen. Alfa- Liponsyra (ALA)

En studie som gjordes 1991 visade att liponsyra minskade konverteringen av T4 till T3 med 56% ³. Däremot visade en annan studie 2010 att ALA förbättrade endotelcellernas dysfunktion i subklinisk hypotyreos genom att minska fria

radikaler av syre ⁴. Jag tycker att vi behöver mer studier kring detta och att man bör följa upp tyreoideavärden under behandling med ALA.

Alfa- Liponsyra är en stark antioxidant och hjälper glutationcykeln med att rensa kroppen från fria radikaler. Den ska inte förväxlas med Alfa-Linolensyra (ALA). Den ökar också insulinkänsligheten både hos diabetiker och friska människor. Patienter har rapporterat viktminskning med ALA.

Naturlig liponsyra finns mest i inälvor som lever och njurar, kött, jäst, spenat och broccoli.

Behandling vid sidan om läkemedel och tillskott

För att rensa kroppen börja dagen med att tvätta munnen med ½ matsked (msk) kokosolja eller 1 msk sesamolja. Spotta ut blandningen och skölj munnen med vatten.

Drick ett par koppar kokt-ljummet vatten direkt efter att ha rengjort munnen och tagit gurkmejashot. Recept på gurkmejashot finns i kapitlet Recept.

Vatten

En vuxen människa behöver ca 1.5–2 liter vatten per dygn. Mängden kan variera beroende på kroppsvikt, kroppenstemperatur och fysisk aktivitet. Att dricka vatten under dagen är viktigt, dock bör man inte överskrida mängden kroppen är i behov av. Vattenförgiftning framför allt i samband med saltbrist kan inträffa. Därför är det viktigt att inta salt och att ha rätt salt- och syrabalans framför allt för de som dricker mycket vatten i terapeutiskt syfte. Att ha koll på urinens mängd och färg kan ge oss information om hur mycket vätska vi behöver.

Jag rekommenderar inte att dricka kallt vatten eller kalla drycker. Framför allt i samband med måltid och definitivt inte vid träning. Vi måste ha respekt för kroppens temperatur. Varmt-ljummet vatten hjälper till med matsmältningen samt rensar mag- och tarmkanalen. Enligt den traditionella medicinska läran i Iran samt ayurvedisk medicin och gastronomiska kulturen i flera länder i fjärran östern är det viktigt att man

dricker ljummet vatten och undviker kalla drycker. Kallt vatten och kalla drycker belastar matsmältningssystemet och levern.

Drick gärna ljummet vatten ca en timme innan eller efter måltiderna. Detta för att bibehålla magsyran och minska uppblåstheten efter intag av föda. Detta är extra viktigt för sköldkörtelpatienter som har mindre produktion av magsyra. Magsyran är viktig för att bryta ner födan för en bättre absorption. Man kan också använda svagt citronvatten eller osötad tranbärssaft om man vill dricka vätska i samband med sin måltid.

Salt

Det mesta salt som säljs och används i hushållen är ett syntetiskt och raffinerat salt av natriumklorid med eller utan tillsatts av jod. Ofta med antiklumpsmedel som innehåller cyanid, (E535 – Natriumferrocyanid och E 536 – Kaliumferrocyanid).

Enligt livsmedelsverket får dessa cyanidföreningar endast användas i salt.

Jodieratsalt må ha minskat struma i världen men denna mängd jod, 50 mcg jod/g salt är inte tillräckligt för att förebygga och behandla sjukdomar relaterade till jodbrist.

Naturligt havssalt och bergsalt innehåller mer än 70 olika mineraler och spårämnen. Raffinerat salt saknar dessa ämnen och har väldigt låg bioaktivitet.

Ett naturligt salt utan att ha gått igenom kemiska processer har en grumlig grårosa färg och är inte bländande vit. Havssalt och bergsalt måste vara rena från tungmetaller och föroreningar. Jag brukar använda Celtic Sea salt och Himalaya salt.

Saltbrist förekommer ofta framför allt hos hypotyreospatienter, personer med adrenalfatigue, äldre, i samband med extrem svettning och hos personer som använder diuretiska och blodtryckssänkande läkemedel. Tyvärr ser jag ofta att många behandlare inte tar kontrollprov på natrium. Det kan bero på att man missar misstanken om saltbrist och att det är oftast kalium och kreatinin som ingår i en för undersökning av elektrolyter (El-status) via vårdenheter.

Jag vill här kort berätta om ett intressant fall, 92 årig man som har haft yrsel i flera år. Tidigare elitidrottare. Fortfarande aktiv och alert för sin ålder. När jag träffar honom är yrsel hans enda klagomål. Man hade gjort ett flertal utredningar både neurologiskt och via ÖNH- mottagningar. MR- hjärna och andra utredningar hade gjorts utan att man hittat en riktig förklaring till hans yrsel. Han hade fått diagnosen åldersrelaterad yrsel.

Kontrollprov på elektrolyter i blodet visade normala nivåer för kalium och kreatinin. Dock var natrium lågt, precis på gränsen men inom ref. värdet. Patienten blev rekommenderad att äta salt ¼ tesked 3 ggr/dag. Efter en vecka ringer patienten mig och berättar ”vet du, för första gången efter ca 10 år har jag vågat stå på stege, klättra på äppelträdet och plocka äpple, yrseln är helt borta”.

Saltbelastning

Med saltbelastning menar jag att man tar salt ett par gånger per dygn och dricker vatten för att hjälpa kroppen och cellerna att bli av med slaggprodukter.

Observera att denna behandling får bara användas under en kort tid av dygnet och kan upprepas upp till två dagar. ¼- ½ tesked salt i munnen eller lös upp i mindre mängd vatten. Drick 2 glas, ca 4 dl ljummet vatten direkt i samband med saltintaget. Vänta i ca 1 timme och upprepa sekvensen tills urinering börjar.

Denna metod används t.ex. initialt när man börjar behandlingen med jod. Detta hjälper tungmetaller och halogener att lättare elimineras ur kroppen. Salt behövs dessutom för Na+/I symporter (NIS). Mer information finns i avsnittet jod. Det förekommer ofta att patienter känner sig saltsugna i samband med jodintag.

Min rekommendation är att denna behandling utförs med stöd från en terapeut.

Min behandlingsstrategi som komplement till skolmedicinsk behandling

Eliminera → Stabilisera →Normalisera → Läka

Lägg om kosten Behandla eventuellt bakomliggande infektion Eliminera Balansera näring, mineraler och vitaminer. Detta är väldigt viktigt. Majoriteten av sköldkörtelpatienterna har näringsbrist och en obalans av både makronutrienter och mikronutrienter Jodbehandling vid behov, i samråd med en kunnig terapeut Probiotika Glutation, gärna liposomal och i reducerad form, när behov föreligger. Glutation är en stark antioxidant som skyddar cellerna från fria radikaler. Mer info finns även i kapitlet mineraler. Vid en hög och kronisk stress samt vid inflammatoriska sjukdomar som Hashimotos förbrukas mycket antioxidanter som glutation.

Några födoämnen och tillskott som hjälper glutationcykeln är:

N-acetyl-cystein, NAC L-glutamin

Selen Kurkumin (gurkmeja) Mariatistel Alfa-Liponsyra Gotu Kola

Flera örter och adaptogener har fantastiska läkande effekter, kan nämna några som jag har erfarenhet av

Gurkmeja Lakritsrot Spiskummin Svartkumminfrö Ashwagandha

Förslag på hur du effektivt och enkelt kan eliminera slaggprodukter och skadliga ämnen från din kropp

Drick tillräckligt med ljummet vatten. Filtrera vattnet vid behov Ät naturligt salt Ha ett tillräckligt jodintag

Se till att svettas ordentligt ett par gånger per vecka genom bastubad, hammam och träning Drick örtte Se till att ha en välfungerande tarmfunktion, skölj gärna tarmarna minst en gång per år. Intermittent fasta Skrubba huden. Kiseh, en sort av skrubbvante som inte är så mjuk som de vanliga skrubbvantarna. I Irans traditionella bad och hammam har man använt kiseh med sefidab, bild 10 för att skrubba huden i mer än tusen år. Observera att man bara får skrubba huden då och då och inte för ofta och inte med tvål.

Bild 10. Kiseh och Sefidab

Referenser till kap 12. Diagnostik och behandling

1. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23539727/

Desiccated thyroid extract compared with levothyroxine in the treatment of hypothyroidism

2. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3673746/ Role of the Iodothyronine Deiodinases in the Physiology and Pathophysiology of Thyroid Hormone Action

3. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/1815532/ Effect of alpha-lipoic acid on the peripheral conversion of thyroxine to triiodothyronine

4. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20162509/ Alphalipoic acid improves endothelial dysfunction in patients with subclinical hypothyroidism

Kapitel 13

Patientfall, NDT

Kapitel 13

Några patientfall och deras erfarenheter av NDT

Berättelserna i kapitlet är inte unika. De flesta patienter som kontaktar mig har mer eller mindre liknande historier. Varje dag blir jag rörd av deras kamp. Patienter med hypotyreos som inte fått tillräcklig hjälp av vården kontaktar Sköldkörtelförbundet nästan dagligen.

Fall 1, Jeanette

Jeanette är ordförande för Sköldkörtelförbundet i Västerbotten.

Jeanette skriver

”Min hypotyreosdiagnos fick jag år 1998. Jag hade dock haft symtom många år innan dess och tror själv att det hela startade i samband men min första graviditet 1993. Allt gick bra när sonen föddes 3 veckor tidigare än beräknad men jag mådde inte så bra. Det är alltid lätt att skylla på att man är småbarnsförälder och jag förstod aldrig att orsaken kunde vara något annat.

När mitt andra barn kom 1995 föddes också hon 3 veckor tidigare än beräknat. Jag hade fullt upp med att orka med vardagen och framförallt tröttheten var förlamande. Samtidigt kämpade jag hårt för att bli av med graviditetskilona. Trodde nog att det var så här livet skulle vara som småbarnsförälder, trött, orkeslös och tjock.

Till slut tipsade en väninna mig om att kolla upp sköldkörteln och det visade sig att jag hade hypotyreos.

Enligt läkaren var detta inget problem utan en lätt sjukdom att få ordningen på. Trodde han. Av läkaren blev jag ordinerad 25 mcg Levaxin och tänkte att ”nu vänder det”. I övrigt fick jag ingen information om vad denna sjukdom innebar och vad jag skulle tänka på för att själv kunna hålla lite koll på sjukdomen.

Jag stod på startdosen i 3 år, fick aldrig någon information om att ta nya prover eller att dosen kunde behöva justeras. Efter detta följde flera år av justering av doserna då jag aldrig mådde riktigt bra. Mina symtom blev bara fler och fler, jag började tappa hår, blev otroligt frusen, magen stannade av ja, allt blev bara sämre och sämre.

2013 sa kroppen ifrån. Efter 6 veckors semester var jag helt slut och det fanns ingen ork eller livsglädje kvar. I samband med det följde sjukskrivning som visade sig bli en långdragen historia. Jag var helt sjukskriven i 2 år, började sedan jobba lite smått och efter ett år var jag uppe i heltid. Diagnosen var utmattning. En period med ständig kamp för att ta sig upp, ta hand om barn och hem och samtidigt försöka att bli bättre. Nu började jag verkligen fundera över varför jag mådde som jag mådde. Min slutsats blev att det var min dåligt behandlade hypotyreos som gjorde mig så sjuk.

Under tiden jag var sjukskriven fick jag tips av en väninna att det finns en medicin som heter Liothyronin som kan tas tillsammans med Levaxin. Kontaktade sjukvården för att få prova denna medicin men det fick blankt nej både från HC samt endokrina på NUS. Detta trots att jag fyllt i en symtomlista för hypotyreos som jag tog med till mitt läkarbesök på HC. Lämnade fram listan där jag markerat hela 73 symtom. Här borde läkaren reagerat och, som jag ser det, känt att den här personen behöver hjälp.

Men svaret jag fick var inte det jag ville höra. Istället tittade han på mig och sa ”Jeanette du är deprimerad, jag skriver ut SSRI till dig”. Det var inte alls vad jag ville ha. Tackade nej till behandlingen och bad om remiss till endokrinmottagningen på NUS. Läkaren skickade först en remiss men jag var inte välkommen, han skickade en remiss till, jag var fortfarande inte välkommen.

Under tiden väcktes ett stort intresse från min sida att lära mig mer om sjukdomen för att ta reda på om det fanns mer hjälp att få. Jag läste allt jag kom över och ett hopp tändes om att jag nu kunde få hjälp när jag upptäckte att det fanns en medicin till, NDT, som är ett naturligt sköldkörtelhormon från gris. Det ville jag prova. Tyvärr hittade jag ingen läkare som ville hjälpa mig att söka licens, så vad skulle jag göra?

Det kändes som om livet rann mig ur händerna då jag bara blev sämre och sämre. Vid tre tillfällen åkte jag in akut med så mycket vätska i kroppen att min andning blev väldigt tung. Drog även på mig en hjärtmuskelinflammation.

Eftersom jag inte hittade någon läkare som kunde söka licens på NDT till mig läste jag på om NDT. Jag kände att jag inte hade något annat val, var desperat och ville ha mitt liv tillbaka, så jag köpte NDT själv och började självmedicinera. Det är inte att rekommendera och jag önskar att jag hade haft en läkare som hjälpt mig under den tiden. Väldigt försiktigt började jag med NDT i februari 2016 och sakta började några av symtomen att försvinna.

Under hösten 2016 fortsatte mina symtom att minska men jag mådde fortfarande inte riktigt bra så jag beslutade mig för att själv skriva till endokrin på NUS. Så en kväll mejlade jag verksamhetschefen på endokrin och ifrågasatte varför jag inte fick komma dit. Morgonen efter hade jag svar att jag var så varmt välkommen. Överläkaren NN skulle ringa upp mig och sen skulle vi boka en tid.

I slutet av 2016 fick jag komma till NN, ett besök jag hoppades mycket på. Min önskan var att han skulle söka licens till mig, men se det ville inte han. Det var inte mycket som vi var överens om men jag övertalade honom att ta en del prover. Under denna period var jag så extremt trött att jag kunde somna sittandes. Jag var aldrig pigg. Bland proverna som togs visade det sig bland annat högt prolaktin.

Mitt prolaktin togs om under våren 2017 och en MR gjordes i mars. Jag fick då diagnosen prolaktinom. Detta var inget som min läkare NN tyckte skulle medicineras då tumören var så ”liten”, 4-6 mm. Jag hade dock läst en hel del om detta och krävde att få behandling vilket jag till slut fick i maj 2017. Har senare fått veta att prolaktinom kan uppstå på grund av en felbehandlad hypotyreos. Efter 3 månader började tröttheten äntligen släppa och jag började även må psykiskt bättre. Jag var allt annat än nöjd med det bemötande jag fått av NN.

Månaderna som följde började kroppen återhämta sig. Jag mådde bättre och bättre, vikten började släppa och symtom försvann. Är övertygad om att just NDT och behandlingen för mitt prolaktinom gav mig livet tillbaka.

Under 3 års tid självmedicinerade jag med NDT. Det kändes väldigt osäkert varje gång jag skulle beställa min medicin så jag gav inte upp mitt sökande efter en läkare som kunde söka licens till mig. Våren 2019 kontaktade jag en privat klinik och kom i kontakt med en fantastisk läkare vid namn Azin Farid. Det var första gången jag träffade en läkare som var förstående, tillmötesgående, empatisk och verkligen ville hjälpa mig. Hon sökte licens för NDT och det kändes fantastiskt. I min fortsatta kontakt med henne hjälper hon mig att få ordning på min kropp så att jag ska kunna må ännu bättre. Min slutsats kring denna sjukdom är att den är väldigt komplex och att många läkare tyvärr inte har rätt kompetens för att kunna ge oss en korrekt behandling. Mer forskning behövs och specialistkliniker hade varit att önska.

Till dig som är sköldkörtelsjuk, ge inte upp. Är du inte nöjd med din läkare? Sök vidare tills du hittar en som tar dig på allvar. Vi har alla rätt att får en bra vård och att få må bra! ”

Fall 2, Katarina

Katarina 40 år kommer ursprungligen från ett annat europeiskt land. Hon fick diagnosen hypotyreos vid tonårsåldern i sitt hemland och fick kostbehandling men inte något läkemedel. När hon flyttade till Sverige för ett par år sedan började hon bli allt tröttare, gick upp kraftigt i vikt och tappade mycket hår.

Katarina skriver

”Trots dieterna gick det inte längre att gå ner i vikt. Under ett par månader tappade jag tre tänder. Tandläkaren visste inte orsaken till detta problem. Jag sökte hjälp hos läkare men de fokade på olika saker som min hårbotten eller sa att jag borde söka hjälp hos en dietist. Jag visste inte då att allt detta hade ett samband med sköldkörteln.

Efter två år i samband med en resa började jag bli väldigt trött. Jag sov nästan hela tiden. När jag sökte hjälp hos min husläkare såg han i provsvaret att jag hade väldigt lågt järn. Jag fick järntillskott som hjälpte lite men inte mycket. Till slut tog han kontrollprover på sköldkörteln vilket visade på hypotyreos. Jag fick behandling med Levaxin 100 mcg dagligen. Senare när jag gick igenom mina provsvar såg att redan ett år innan hade han tagit prover på sköldkörteln som visade avvikande värden men jag fick varken information om detta eller behandling då. Efter att jag fick behandling med Levaxin förändrades allt. Jag slutade tappa hår, gick ner i vikt och slutade ha problem med tänderna. Efter ett tag började jag bli trött igen. Läkaren höjde dosen Levaxin till 125 mcg varannan dag. Dock kunde jag inte höja dosen i mer än två dagar per vecka, jag fick hjärtklappning. Jag började gå upp i vikt och tappa hår igen. Varje gång jag gick till läkaren tog han prover som visade att mina värden låg inom referensintervallet.

Han kunde inte hjälpa mig mer. Det gick ytterligare tre år. Under tiden provade jag olika dieter. Jag tog bort gluten och sökte hjälp hos två homeopater men inget fungerade. Jag sökte också hjälp hos en endokrinmottagning. Läkaren informerade mig redan i telefon, innan han träffade mig, att om mina prover såg bra ut kunde de inte göra något. Så det blev inte heller någon hjälp från endokrinologen. Ett år senare gick min husläkare med på att skriva ut Liothyronin. Under tiden pga. mitt jobb var jag tvungen att flytta till norra Sverige. Efter flytten blev allt bara värre. Jag fick humörsvängningar, började gråta mycket, hade hjärndimma, oregelbunden menstruation och ont i lederna. Smärtan i fingerlederna var så intensiv att jag inte klarade av att öppna en plastpåse. Jag började att tappa hår ännu mer, var väldigt trött, orkade inte gå till jobbet och fick ångest och problem med koncentrationen. Då började mitt blodtryck stiga. Jag fick diagnosen hypertoni och behandling mot det.

Jag visste inte att allt det här hängde ihop med hypotyreos. Läkarna sa hela tiden att det inte var fel med sköldkörteln, ”dina värden ser bra ut”. Jag kände att jag höll på att bli tokig. Jag undrade om jag var hypokondriker och var orolig att bli dement. Men då lyckades jag, via en grupp på Facebook, att lära mig mer om sköldkörteln. Jag kunde läsa att många hade samma symptom som jag. Jag började få information om andra mediciner som Euthyrox och NDT. När jag frågade min nya husläkare om NDT, blev han nästan sur på mig. Jag insisterade att få prova åtminstone Euthyrox men han vägrade att skriva ut det. Till slut bokade han mig till en annan läkare på samma vårdcentral. Men som vanligt var denna läkare också besatt av Levaxin och tyckte att läkemedlet fungerade bra när mina prover såg bra ut. När jag frågade vad det var för problem och varför jag mådde så dåligt hade hon ingen förklaring. Hon skrev ut en lotion för mitt eksem i hårbotten och sa att hon skulle höra med endokrinmottagningen om hon kunde skriva ut Euthyrox till mig.

Jag blev så trött på det hela och fick reda på en klinik utomlands som kunde hjälpa mig med alternativa behandlingar. Nu hade det gått åtta år sedan jag fick diagnosen hypotyreos. Jag blev insatt på NDT och Euthyrox. Mitt liv ändrades radikalt inom bara två veckor. Hjärndimman försvann nästan på en gång. Jag

började ha mer energi, ledvärken minskade successivt tills den också försvann efter ett par månader. Jag hade inte längre humörsvängningar och gick ner i vikt 21 kg. Jag blev tvungen att byta min vårdcentral igen efter att jag blev mycket besviken på läkaren. Detta efter att läkaren minskade min dos på Euthyrox när han såg svar på proverna och tyckte att jag var övermedicinerad. Det tog inte mer än en månad innan jag började få mina symptom tillbaka. Jag blev tvungen att berätta för min läkare att jag tog även NDT och det var därför mina prover såg ut som de gjorde. Då vägrade han och slutade helt att skriva ut Euthyrox till mig men lämnade ändå tillräcklig dos fram till jag kunde åka till kliniken utomlands.

Det var väldigt kostsamt åka utomlands och att få behandling via kliniken. Därför började jag skriva till alla vårdcentraler i regionen och även till ett par andra städer utanför länet.

Men när jag fick något svar stod det att de inte kunde hjälpa mig. Till slut blev jag rekommenderad att söka hjälp hos Dr. Azin.

Jag känner mig jätte tacksam att ha fått träffa henne. Detta inte bara för att hon skrev ut Euthyrox åt mig och sökte licens för NDT, utan för att hon tittar på och går igenom helheten. Hon lyssnar och vet hur den här sjukdomen verkar.

Det är viktigt att lyssna på patienten och inte döma personen eller medicinera direkt. Ibland vet vi bättre om vad som händer i vår kropp än någon annan. Man blir tacksam för att hon förstår att det finns en anledning till varje symptom och ibland är inte piller det bästa sättet att fixa problemet.

Fall 3, Cecilia

Cecilia är 50 år och diagnostiserad för hypotyreos.

Cecilia skriver

Jag kom på, efter ca 20 år, då jag lärde mig mer om sköldkörteln att jag måste ha fått mina sköldkörtelproblem i samband med att jag födde mitt först barn. Ingen i vården har berättat för mig om mina problem och min extrema trötthet som jag har haft och lidit av under alla dessa år. Jag har haft flera olika symtom. Konstant trötthet, som inte gick att sova bort, frusenhet, dålig sömn, dåligt minne, värk i kroppen, övervikt (mycket vätska i kroppen), humörsvängningar, jag blir inte arg, utan gråter för typ ingenting.

Jag fick diagnosen hypotyreos 2015, och givetvis Levaxin. Det var en läkare som kontaktade min vårdcentral och tyckte att jag skulle få prova Levaxin för att jag var så trött och för att mina sköldkörtelvärden inte var bra. Jag åt Levaxin i 4 år. Jag började med 25 mcg, ju sämre jag mådde desto mer höjde de olika läkarna min dos, ända upp till 125 mcg.

Det kändes som att hjärtat höll på att studsa ut ur kroppen. så jag slutade på eget initiativ med Levaxin i slutet av -18 då det kändes som om det höll på att döda mig, så jag var utan medicin mot hypotyreos i ett år tills jag köpte egna NDT. Jag har mått bättre och jag slipper alla fruktansvärda biverkningar från Levaxinet.

Alla mina olika läkare har varit fast vid att det är hypotyreos, men de har mest

bara försökt att dosera Levaxin efter sköldkörtelns provsvar, så att mina provsvar ska bli bra. Jag skulle ju också tala om det knäppa som läkarna har gjort med mig i landstingsvården. En läkare som jag hade sa att hon kunde så lite om sköldkörteln. Sen då jag sa till henne att:

- Jag mår ju inget bättre av levaxin även fast proverna som ni har tagit är ganska bra. Då svarade hon: om du inte mår bättre av Levaxin, så sitter ditt fel i huvudet, då får du gå till en kurator och prata dig frisk! Sen skickade hon en remiss till endokrinspecialisterna, men den "specialisten" sa att jag ABSOLUT INTE FICK KOMMA DIT före jag hade fortsatt att äta Levaxin minst 1 år till så att mitt TSH skulle bli stabilt... TROTS alla min 60 olika symtom i min kropp..!! Så enligt honom så skulle jag bara fortsätta med levaxin trots att det kändes som att hjärtat höll på att studsa ut ur kroppen och att jag knappt kunde andas ibland..!!

Sen hjälpte patientnämnden mig att skriva en egenremiss till samma endokrinspecialister då svarade en kollega till den andra "specialisten" att eftersom jag aldrig blev bättre av Levaxin, så skulle jag genast sluta med att äta det, för då behövde jag det tydligen inte..!!

Tänk att dessa två endokrinspecialister sa två HELT OLIKA SAKER! Tänk att båda två dessutom hade så fel också angående min behandling om min sköldkörtelvård.

Jag blir så fruktansvärd ledsen och arg då läkarna på VC bara vill att man ska gå och ta prover. Vanligtvis bara TSH och ev T4, om man inte har klagat och bråkat sig till fler prover förstås...

Och tänk så många gånger, i så många år, som jag har blivit nedtryckt och överkörd av landstingsvården ang mina sköldkörtelproblem, och har fått gå ut från VC med tårarna rinnande efter mina kinder. Det är så fruktansvärt och tragiskt att svensk sjukvård kan få bete sig på detta vis. VARFÖR blir inte läkarna dömda till dråp när de felmedicinerar ihjäl sina patienter. För mig känns det som att jag har räddat livet på mig själv.

Jag kan inte tacka dig nog Azin för vad du har gjort för mig, du gör mig sååå rörd och glad.. tänk bara det att du har lyssnat på mig och förstår vad jag har menat.. bara det är ju värd sin vikt i guld.. min familj och mina vänner förstår ju inte mycket av vad jag har berättat för dem om mitt mående då min kropp inte har mått bra.. Jag kan inte tacka dig nog snälla och underbara och fina du! Varma Cyberkramar än en gång till dig från mig!

Kapitel 14

Vilka prover bör analyseras

Kapitel 14

Labprover som bör kontrolleras vid tyreoideadysfunktion

Med rätt kunskap om vilka prover som behövs kan vi spara enormt med lidande för patienten och stora resurser för samhället.

Många patienter berättar att deras prover har varit bra eller de har hört från deras tidigare läkare att allt ser bra ut. När man tittar närmare på proverna ingår oftast bara Hb (hemoglobin), blodstatus, TSH, f-glukos och kreatinin. Om det har funnits ytterligare indikation på sjukdom har man även tagit kompletterande prover som lipider och ALAT (ett lever prov). Det är sällan man tar vitaminer och mineraler som B12, D- vitamin, ferritin och zink. Dessa prover tas främst när patienten själv har insisterat.

För sköldkörtelpatienter rekommenderar jag nedanstående analyser

Blodstatus f-glukos B12 D-vitamin

Ferritin TSH fT3 fT4 TPO- ak Vid avvikelse av TPO-antikroppar bör de följas upp minst en gång före och efter insättning av behandling. Känsligt CRP SR El-status: natrium, kalium och kreatinin Lipider, hypotyreos är en av orsakerna till stigande kolesterol Leverstatus

Kompletterande prover vid behov

Kortisol gärna saliv kortisol DHEA-S vid misstanke om binjuretrötthet S-Ceruloplasmin, när det finns indikation, se avsnittet koppar Total T³ Calcitonin Kalcium PTH

Prolaktin

Känsligt CRP, SR, TPO- ak, B12, Ferritin, D-vitamin, kolesterol och Ceruloplasmin är också viktiga inflammations markörer.

Övriga analyser exklusive blodprov

Hårmineral-och toxisk metallanalys Salivhormontest Jodbelastningstest Genanalys Omfattande avförings analys Signalsubstans analys

Vid misstanke om specifika sköldkörtelsjukdomar

TSH receptor-antikroppar (TRAK) vid Graves sjukdom och hypertyreos S-Tyreoglobulin (TG) och Tyreoglobulin antikroppar (TG- ak), framför allt för patienter med papillär eller follikulär tyreoideacancer

Varför är det inte tillräckligt att enbart kontrollera TSH

För att bedöma sköldkörtelns funktion kontrollerar nuförtiden läkarna vanligtvis bara TSH eller TSH med fT4, men inte fT3.

Oftast är anledningen att de utgår ifrån att det är T4 som är viktig och de tror och hoppas på att T4 omvandlas till T3 oavsett hur patienten mår. Det kan också vara så att man vill spara pengar genom att minska antalet prover. Det råder också otillräcklig kunskap bland läkarna när det gäller tolkning av tyreoideaprover.

På grund av följande faktorer måste vi betrakta TSH som ett relativt värde som påverkas av många parametrar. För en bedömning av sköldkörteln och dess funktion ska vi därför inte enbart utgå från TSH utan den ska utvärderas tillsammans med andra prover och patientens symptombild. Ett TSH värde inom referensen innebär inte per automatik att sköldkörteln fungerar som den ska.

TSH är en blodanalys av ett signalhormon från hypofysen. Detta betyder att vi mäter en markör som regleras av cirkulerande tyreoideahormoner i blodet och inte i cellen. Utsöndringen av TSH påverkas även av andra faktorer än den negativa en från T4 eller T3 ¹. Patienter som har problem med att konvertera T4 till T3 och de med tyreoideahormon resistens har oftast ett TSH inom referens, detta trots deras symptom på hypotyreos. Ett TSH inom referens betyder inte för dem en välfungerande hormonomsättning. Referensen för TSH har sänkts successivt under det senaste halvseklet till dagens referensvärde 4.1 mE/L. Det kan komma ytterligare förändringar i framtiden.

Detta betyder att det behövs ytterligare studier för att säkerställa ett optimalt värde på TSH.

I dagsläget bör TSH vara under 2.1 mE/L för gravida.

Jag tycker att ett optimalt värde för TSH för de flesta borde vara mellan 1.0- 2.0 mE/L. Men samtidigt måste vi ha med oss att vi är olika och behandlingen bör vara individuell. Patienter som får behandling med NDT och T3 har oftast ett pressat TSH utan att ha kliniska symptom.

TSH är känslig för serotonin. I ett kallt och mörkt klimat sjunker halterna av serotonin och därmed även TSH. TSH kan öka vid jodintag trots normala värden på T3 och T4. Se orsaken i kap. jod. Stress, infektion och att sola intensivt påverkar TSH värdet. Vid adrenalfatigue som oftast går hand i hand med hypotyreos, drar kroppen i bromsen. r-T3 ökar och TSH minskar. r-T3 analyseras inte på landstingens laboratorier. Man kan skicka provet för analys utomlands. Studier visar att serum TSH-koncentrationen är en otillräcklig indikator på klinisk status hos patienter som behandlas med T4. Vid behandling med T4 bör även T3 analyseras ².

Referenser till kap. 14

1. https://www.bmj.com/content/320/7245/1332 Thyroid function tests—time for a reassessment

2. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=20584231 Thyroid hormone replacement: an iatrogenic problem

Kapitel 15

Binjurar och HPAT-Axeln

Kapitel 15

Binjurar och HPAT-Axeln

Innan vi börja med binjurarna vill jag berätta kort om stress.

Stress

Vi har alla säkert hört att stress påverkar kroppen negativt och att den till och med är skadlig. Inom medicin brukar vi prata om två sorters stress, den kortvariga och den långvariga. Jag skulle vilja dela upp stressens olika faser enligt nedan:

Kortvarig stress, som vid träning, att sola länge, under resa och i det dagliga arbetet Medelstor stress, som vid infektioner och en stressig arbetsmiljö. Medelstor stress kan oftast övergå i kronisk stress Stor stress, är ofta akut så som kris, trauma och allvarliga sjukdomar Kronisk stress, som vid kroniska inflammatoriska sjukdomar och långvarig medelstor stress t.ex. att inte ha lugn och ro på arbetsplatsen eller i hemmet

Att gå till jobbet, hålla ett föredrag, köra bil eller klara av en tenta kan vara stressfullt. Dessa aktiviteter i vår vardag kan klassas som kortvarig stress. I dessa situationer behöver kroppen agera snabbt och effektivt. Det är nödvändigt att producera hormoner som adrenalin för att kunna klara av uppgiften. Kamp- eller flyktmekanismen ingår i den kortvariga stressen. Förr i tiden när våra förfäder var jägare hade de två val att hantera en fara. När de t.ex. stod framför ett vilt djur som gick till angrepp kunde de antingen ta kampen med djuret eller fly från det. Vissa djur brukar också använda en tredje mekanism, nämligen att spela död. Men kan vi verkligen använda dessa verktyg i vårt nuvarande liv?

När vi blir försenade till vår arbetsplats pga. att bussen inte kommer i tid, kan vi varken bråka med busschauffören, fly från situationen eller spela död.

Alla dessa små och lagom stora stressfaktorer kan bli kroniska när de upprepas under en längre tid. För att kroppen ska kunna klara av stressmekanismen behöver den näring och återhämtning. Binjurarna är en av de viktigastes körtlarna och mängder av mineraler och vitaminer som magnesium, zink och Cvitamin går åt för att bilda nödvändiga stresshormoner.

Binjurar, Adrenal

Även om denna bok handlar om sköldkörteln kan vi inteförbigå binjurarna eller de andra körtlarna och deras samverkan med sköldkörteln.

I det endokrina systemet samarbetar ett flertal organ med varandra för att bilda och reglera hormoner. Sambandet mellan binjurarna, hypotalamus och hypofysen kallas för HPA-axeln, Hypothalamus-Pituitary- Adrenal. Lägger vi till sköldkörteln, Thyroid kan vi benämna den som HPAT-axeln.

Hypotalamus är ett regleringscenter i hjärnan som kontrollerar hormonproduktionen i hypofysen och i det endokrina systemet. Hypofysen är en överordnande körtel som sitter under hypotalamus. De båda kommunicerar med varandra genom ett portådersystem. Hypofysen har till uppgift att producera hormoner och reglera körtlar som sköldkörteln och binjurarna i det endokrina systemet. Hormonproduktionen i äggstockarna hos kvinnor och i testiklarna hos män styrs också av hypofysen.

Hypotyreos går oftast hand i hand med binjuretrötthet, adrenal fatigue, och obalans i könskörtlarnas funktion.

I denna bok skrivs en kortfattad sammanfattning för att få en förståelse av hela bilden. Jag hoppas att kunna skriva mer om andra körtlar och hormoner i en annan bok.

Tidigare i boken har jag tagit upp ett exempel där vi föreställer oss vår sköldkörtel som spisen i kroppen och där binjurarna är strömmen till spisen. Utan ström är det väldigt svårt att få igång spisen.

Ett annat exempel är att jämföra sköldkörteln med motorn i en bil och där binjurarna är bensinen, alltså näring till motorn. De arbetar koordinerat och instabilitet i den ena orsakar obalans i den andra.

Utöver att producera energi har binjuren även till uppgift att bilda flera hormoner. Några av dem tas upp i denna bok. Binjurarna spelar dessutom stor roll i kroppens metabolism, reglering av blodtrycket, vätskebalansen och immunförsvaret. Vid återkommande infektioner och ökad allergi mot olika ämnen bör man ha koll på binjurarna.

Trots att skolmedicinen betonar att våra könshormoner huvudsakligen produceras i äggstockarna hos kvinnor och i testiklarna hos män, träffar jag ofta relativt unga patienter, som har låga nivåer av östrogen och testosteron. Detta trots välfungerade könskörtlar. Gemensamt för dessa patienter, enligt min uppfattning, är trötta binjurar efter genomgång av en långvarig stress. Många av dem har även ett lågt värde på binjure prohormonet DHEA. Dessa patienter är väldigt trötta, har låg energi och upplever en lång lista med olika symptom. För en kvinna som har kommit till klimakteriet och samtidigt har trötta binjurar blir symptomen ännu mer omfattande.

Bild 11. Binjurar, Adrenal

Anatomi

Binjurarna är två små organ som liknar vår tumme. De sitter som en hatt ovanpå njurarna i vardera sida av kroppen. De består av en yttre del, binjurebarken, cortex och en inre del, märgen, medulla. Binjurarna producerar flera livsviktiga endokrina hormoner.

Stresshormoner som dopamin, noradrenalin (norepinefrin) och adrenalin (epinefrin) är hormoner som produceras i märgen. De har till uppgift att förbereda kroppen och agera vid kamp eller flykt (fight or flight).

I barken produceras steroidhormoner som mineralkortikoider, glukokortikoider och androgener.

I den här boken skrivs kortfattat om några av steroidhormonerna

Kortisol- stresshormonet Dehydroepiandrosteron, DHEA Testosteron som även produceras i testiklarna Östrogen som även produceras i äggstockarna

Progesteron som även produceras i äggstockarna

För att kroppen ska ha en välfungerande energiproduktion samarbetar sköldkörteln ständigt med binjurarna och vice versa. Dysfunktion hos den ena bidrar till att den andra sliter hårdare tills den också blir trött. Patienter med hypotyreos lider oftast av binjuretrötthet. Det är väldigt viktigt att behandla och återställa binjurarna först innan man behandlar sköldkörteln. Jag vill uppmärksamma våra läsare på denna text från fass.se. Fass är en katalog med alla godkända läkemedel som ges ut av läkemedelsbranschen till olika förskrivare av läkemedel i Sverige.

www.fass.se

Levaxin ska inte ges till patienter med störd binjurefunktion (binjuresvikt, Addisons sjukdom eller överfunktion i binjuren) om dessa tillstånd är obehandlade.

Tyvärr är det fåtal behandlare som är medvetna om detta och det är många patienter som får behandling för sköldkörteln innan de har fått behandling för sina binjurar. Detta kan vara en av huvudanledningarna till att patienter med hypotyreos kan må dåligt och initialt inte tål Levaxin när de har adrenal fatigue.

När kroppen är trött, stressad, utmattad och har slitit hårt bör den få stöd med näring och vila. Att trycka mer på gaspedalen sliter ännu hårdare på kroppen. När en person med binjuretrötthet blir ställd på sköldkörtelhormon är det som att vi sätter på spisen utan att ha tillräckligt med ström. Vi höjer alltså energiproduktionen utan att ha tillräcklig med energi. Detta kommer att piska hårdare på binjurarna vilket gör att dessa körtlar riskeras att slås ut.

Jag har knappt sett en enda sköldkörtelpatient som blivit tillräckligt utredd för sina binjurar. Det förekommer att läkarna ibland tar morgonkortisol som enda parameter, men jag är väldigt osäker på om de kan tolka analysen rätt.

Morgonkortisol som analyseras i de flesta laboratorier är en serumanalys. Det betyder att vi mäter det proteinbundna och inte det biotillgängliga hormonet. Provet bör helst lämnas innan kl.8.00. Patienten bör inte vara stressad, vilket i sig är väldigt svårt när man skyndar sig från sängen till labbet tidigt på morgonen. Om patientens binjurar inte är helt utslagna kommer denna stress att öka kortisolvärdet och på så sätt maskera underfunktion av binjurarna. Denna individ kommer att förbruka sin lilla energi och behöva gå tillbaka till sängen för att ladda om.

Nedan kan vi se referensintervallen för s-Kortisol enligt Karolinska laboratorium,

Vuxna, enhet: nmol/L

Morgon kl 06-10 135-540 Kväll

kl 16-20 70-330

Det är sällan jag ser analysresultat som hamnar utanför detta intervall. Detta trots att dessa sköldkörtelpatienter har tydliga symptom på binjuretrötthet, vilket bekräftas via salivhormontestet. Salivkortisol visar det bioaktiva hormonet i kroppen i stället för det proteinbundna kortisolet i serumet. Ett värde för serumkortisol på morgonen under 400 nmol/L kan tolkas som att kompletterande prover behövs för att utesluta binjuretrötthet.

För att kunna göra en bra tolkning av det bioaktiva kortisolvärdet rekommenderar jag att kontrollera salivkortisolet helst 4 gånger under dygnet, på morgonen inom 30 min efter att man ha gått upp från sängen, innan lunch, på kvällen och på natten.

Observera att långvarig behandling med kortikosteroider också kan trötta ut och blockera adrenal funktionen. Patienter med astma, reumatism, kroniska inflammatoriska sjukdomar och IBD som får regelbunden behandling med kortison, bör följas upp.

DHEA, Dehydroepiandrosteron

Ett väldigt viktigt binjurehormon, fungerar som ett prohormon och byggsten till flera av steroidhormoner bl. a. östrogen och testosteron, bild 12.

Eftersom det mesta av dehydroepiandrosteron är proteinbundet och transporteras i sulfat form i blodet skrivs det med förkortningen DHEA-s. Nivån av DHEA i kroppen stiger gradvis runt tonåren med toppnivån i 25 års åldern, därefter sjunker nivån med åldern.

Förutom att DHEA är ett prohormon till steroidhormoner har det flera andra viktiga funktioner i kroppen. Det finns fortfarande begränsad kunskap kring hormonet. Man vet att DHEA har viktiga funktioner i det centrala nervsystemet samt fungerar som neurotropin. Hormonet minskar depressivliknande symptom via GABA-receptorer ¹, förhindrar åldrandet och påstås vara anticancer. Personer med lågt DHEA har svårare att bli gravida. Låga värden kopplas till autoimmuna sjukdomar, allergier, astma och hypertoni.

DHEA och kortisol kompenserar varandra. Ett högt kortisol i en akut stressituation kan sänka DHEA. Men vid en kronisk stress sjunker båda hormonerna.

Bild 12. Metabolism av kolesterol till DHEA och steroidhormoner

Analys

Analys av DHEA-s kan utföras via blod och saliv. De flesta landstingslaboratorier i Sverige analyserar DHEA-s i blodet som är ett relativt billigt test.

För ett tag sedan deltog jag på en föreläsning med ca 500 deltagare. Där skojade man gott om att man inte tar binjuretest i Sverige då svenskarna saknar binjurar.

Bara ett fåtal av de patienter som jag har träffat har kunnat få en analys på DHEA-s via sin läkare, i alla fall i primärvården och från de endokrinologer som jag och mina patienter varit i kontakt med. Jag vet inte varför men en förklaring till detta kan vara otillräcklig kunskap och att behandlaren inte vet hur hen ska gå till väga vid en eventuell avvikelse. Jag har själv haft väldigt lågt DHEA-s men normala värden på kortisol och ACTH. Värdet var så lågt att det var omätbart. Analysen visade på <0.04 (Ref. Unilab 0.8-7.3 μmol/L för kvinnor mellan 30-50 år). Jag vill tacka överläkaren på endokrinologen som hjälpte mig att ta kontrollprover på min sköldkörtel och binjurar när jag var sjuk. DHEA var främmande för henne och hon sa ”Azin jag lyssnar på dig och litar på dina kunskaper men jag kan inte det här och vet inte vad du gör”. Hon liksom flera andra endokrinologer forskade på diabetes. Jag är tacksam för att hon lyssnade på sin patient och ville hjälpa till istället för att motsätta sig eller gå i försvarsläge.

Efter att jag själv började behandla mina binjurar steg mitt DHEA-s värde precis

till gränsen 0.9 μmol/L kort innan jag blev gravid.

Behandling

Prasteron är ett syntetiskt bioidentiskt DHEA från apotekets APL och det behövs särskilt recept för läkemedlet i Sverige. Intrarosa vagitorium som nyligen lanserades är också receptbelagt.

DHEA som tillskott finns som kapsel, tablett, plåster eller kräm och är tillåtet i USA och vissa länder inom EU.

Jag rekommenderar starkt att man tar kontrollprov innan en eventuell insättning av hormonet och att detta följs upp med kontrollprover ca var 3-4 månader.

Jag rekommenderar bioidentiskt DHEA gärna transdermal, i fysiologiska små doser som justeras efter kroppens behov. Oral användning kräver högre doser och kan belasta lever och avgiftningssystem.

Börja med låg dos och vid behov kan högre doser användas.

Kvinnor ca 5-10 mg/dag, män ca 10-20 mg/dag under ca tre veckor per månad.

Sidoeffekt: Eventuella biverkningar vid fysiologiska doser är väldigt sällsynta. För kvinnor kan det vara att de får akne, torr hud i ansiktet, hår på kroppen och humörsvängningar. Män kan bli aggressiva.

Tyvärr säljs höga doser av DHEA utomlands, upp till 200 mg. Vi måste vara medveten om att DHEA är ett androgen hormon och överdosering kan leda till betydande konsekvenser och biverkningar för kroppen.

Östrogen

Östrogen är ett könshormon som både kvinnor och män har i kroppen. Halten av östrogen är betydligt högre hos kvinnor än hos män. Därför kallas östrogen för det kvinnliga hormonet. Det produceras främst i äggstockarna, testiklarna och i binjurarna. I denna bok skrivs kortfattat om östrogen relaterad till binjurarna. Östrogen är ett kombinationsnamn av en grupp av steroidhormoner som förekommer i flera former. De viktigaste av kroppens egna östrogener är Östron E1, Östradiol E2 och Östriol E3.

Som vi kan se i bild 12, spelar DHEA en huvudroll för bildningen av östrogen.

Vi lever nu i en modern värld med östrogendominans. Förutom användning av syntetiska östrogenhormoner som i p-piller, preventivmedel och hormonsubstitutionsbehandling kommer östrogen in i vår kropp via födoämnen, vatten, hushållsmaterial som plast och bekämpningsmedel, de så kallade Xenoöstrogener, främmande östrogener.

Soja och sojaprodukter innehåller fytoöstrogen. Fytoöstrogener är östrogenliknande substanser som förekommer i vissa växter och som liknar människans östrogenhormon, men inte är samma form av östrogen som finns i vår kropp. Det finns ett överflöd av sojaprodukter i våra butiker. Sojamjölk, sojayoghurt, sojaost, sojakött, sojaproteiner med mera. Mer information finns i avsnittet soja.

Xenoöstrogen kan vara en av anledningarna till en för tidig pubertet hos flickor. De får menstruation och könshår i betydligt tidigare ålder. Östrogendominans

bidrar också till hormonrubbningar hos pojkar och män och påverkar spermiernas kvalitet.

Xenoöstrogener kopplas även till olika sorters av cancer som bröst och prostatacancer.

Majoriteten av mina patienter med hypotyreos har östrogendominans. Detta verifieras både via lab.analys och den kliniska symptombilden.

Hög östrogenhalt minskar tyreoideahormoner och konvertering av T4 till T3.

Patienter med östrogendominans kan också ha PMS, PCO, endometrios, infertilitet och övervikt med vätskeansamling i kroppen framför allt runt midjan. Östrogendominans ger också obalans i andra hormoner, framför allt tyreoideahormoner och progesteron.

De patienter som jag har träffat med nedsatt östrogen har haft binjuretrötthet eller kommit i klimakteriet.

Brist på östrogen hos kvinnor orsakar flera symptom: hjärndimma, sömnsvårighet, kraftig ångest, värmevallningar, humörsvängningar, febertoppar, koncentrationssvårighet, Alzheimer och osteoporos.

I motsats till den allmänna läran om att östrogen och östrogenbehandling hjälper benbildning, visar studier att östrogen inte bygger upp nya ben. Östrogen E2 och progesteron är båda viktiga hormoner för benombildning. Östrogen minskar

nedbrytningen av ben via osteoklaster. Det är naturligt progesteron som stimulerar benbildningen via osteoblaster ² , ³.

Analys

I dagsläget är det främst gynekologer som tar blodprover på könshormoner. Dessa blodprov är proteinbundna och inte biologiskt aktiva hormoner. Dessutom är dessa analysresultat väldigt svåra att tolka. Därför rekommenderar jag salivhormontest framför allt för östrogen och progesteron.

Referensintervall för blodanalys:

S- östradiol enligt Karolinska lab. enhet: pmol/L, enligt revidering 2019-08-21

Kvinnor: Follikelfas < 600, Midcykelfas 300-2000, Lutealfas 300-1000

Män: 41-159

För S-östradiol, känslig, enligt revidering 2019-10-10

Kvinnor, premenopaus: 55-1290, postmenopaus < 37, män 37-147

Som vi kan se är detta ett stort ref. intervall. Ett värde mellan 300-2000 i midcykeln bedöms som normalt! Detta innebär att nästan alla kvinnor som söker hjälp hamnar i det normala ref. intervallet. Det kan vara en anledning till att flera

läkare inte vill ta prover på dessa hormoner. Jag har undrat, och frågat, flera gynekologer hur de tolkar resultat på dessa blodprover. Detta när blodanalysen inte ger ett relevant svar överhuvudtaget. Svaret de gav mig var att de tar proverna när de misstänker klimakteriet och att de ändå vill kontrollera och jämföra värdena.

Med salivhormontestet får vi ett värde på det bioaktiva hormonet vilket ger ett pålitligt svar. Salivprovet visar inte nivåerna av syntetiska icke bioidentiska hormoner.

Personer som använder preventivmedel har därför oftast väldigt låga värden på östrogen och progesteron i salivtestet.

Behandling

Om östrogenbehandling är nödvändigt rekommenderar jag den bioidentiska formen under tillsyn av en gynekolog med rutinkontroll och fysisk undersökning. I dagsläget har vi ett flertal variationer av syntetiska men bioidentiska samt naturliga östrogen i tabl, kräm, sprej, plåster och gelform.

Östrogen bör vara i balans med andra hormoner framför allt progesteron. Att enbart behandla patienten med östrogen utan att lägga till progesteron och utan att analysera hormonnivåerna är fel. Östrogendominans orsakar ett flertal åkommor. Enbart behandling med östrogen bidrar till vätskeansamling och ökad vikt. Studier har visat att orala östrogen kan öka risken för blodproppar, livmoder och bröstcancer, myom i livmoder och fibrocystisk bröstsjukdom med smärtor.

Eftersom levern har en huvudfunktion i metabolismen av östrogen är det viktigt att ha rätt mängd och rätt sorts östrogen i kroppen.

Vid östrogenbehandling efter klimakteriet behövs vanligtvis högre dosering av progesteron. Allt detta i samarbete med en erfaren gynekolog eller barnmorska.

Progesteron

Progesteron, även kallad för gulkroppshormon är ett annat steroidhormon. Det utsöndras för det mesta i äggstockarna under andra halvan av menstruationscykeln, samt i mindre omfattning i testiklarna och i binjurarna. Vuxna män har nästan lika mycket progesteron som kvinnor i folikulärfasen av menstruationscykeln.

Progesteron har flera viktiga funktioner hos båda könen. Det är i sig själv aktivt och fungerar som prohormon till andra könshormoner som testosteron och östrogen.

Några funktioner av progesteron,

stabiliserar endometriet, livmoderslemhinnan för fostret under graviditeten är första stadium till andra könshormoner, androstenedion, testosteron, östrogen (E1, E2, E3) samt till kortikosteron, kortisol och aldosteron hjälper tyreoidea i motsats till östrogendominans som dämpar tyreoidea motverkar östrogendominans, balanserar östrogen överflöd genom att aktivera östrogenreceptorerna skyddar mot bröst- och livmodercancer normaliserar zink/koppar nivåerna. Överflöd av östrogen höjer halten ceruloplasmin. Detta bidrar till högre kopparhalt vilket minskar zinknivån. Se avsnittet för koppar.

motverkar blodproppar stödjer cellernas andningssystem genom att stödja sköldkörteln stimulerar benombildningen förbättrar funktionen av serotoninreceptorerna i hjärnan och därmed fungerar som en naturlig antidepressiv. Både förhöjda och försänkta nivåer av progesteron kan innebära problem. Detta kan vara en förklaring till varför vissa människor använder produkter som nikotin, alkohol och cannabis som förbättrar serotoninaktiviteten, när deras progesteron faller under optimala nivåer ⁴.

Analys

Progesteron kan analyseras via blod och saliv

Behandling

Provera (Medroxiprogesteronacetat), är ett syntetiskt gestagen som har progesteronliknande effekt men läkemedlet är inte identiskt med kroppens naturliga progesteron, bild 13.

Bild 13. Naturligt progesteron och Provera (syntetiskt progesteron)

Preparatet skrivs ut av de flesta gynekologer bl.a. för reglering av menstruationen, som tillägg till östrogenbehandling, för symptomlindring vid endometrios, för PMS-besvär och för dysfunktionella blödningar.

Många patienter har rapporterat flera biverkningar i samband med syntetiskt gestagen. Det finns studier som visar på ökade hälsorisker vid intag av syntetiskt gestagen, framförallt för bröstcancer och kardiovaskulära sjukdomar ⁵ , .

Jag rekommenderar bioidentiskt progesteron. Nuförtiden finns ett flertal alternativ av hormonet. Mikroniserat progesteron finns i form av kapslar, kräm, vaginal gel och tabletter. Orala kapslar, Utrogestan är ett licensbaserat läkemedel i Sverige. Utrogestan, Lutinus och Crinone är receptbelagda vaginala beredningar utan behov av licens.

Jag föredrar och har erfarenhet av transdermal mikroniserat progesteron framför allt för kvinnor i fertil ålder och i periklimakteriet. Krämen har för de flesta en väldigt god absorption. Doseringen är väldigt individuell. Perorala tabletter/kapslar behöver ha en betydligt högre styrka då hormonet går igenom det gastrointestinala systemet med medföljande förluster. Detta gör dessutom att levern kan belastas i en större utsträckning.

Diosgenin är en biologiskt aktiv steroid som finns i vissa växter. Vild yam, inte vanlig yam, bockhornsklöver och även soja är rikt på diosgenin.

Yam marknadsförs för att innehålla progesteron. Det är dock oklart om diosgenin i växterna kan omvandlas till progesteron i kroppen. Detta kan dock ske i ett laboratorium.

Jag har erfarenhet av bockhornsklövergroddar som kan ge god effekt vid mild steroidinsufficiens.

Jag kan varmt rekommendera Dr John Lees böcker som ”Natural Progesterone” och ”What your doctor may not tell you about menopause”. Dr. John Lee har tyvärr gått bort men lämnat ett stort arv efter sig inom området för bioidentisk hormonbehandling.

Testosteron

Testosteron bildas av DHEA och progesteron. Hormonet utsöndras huvudsakligen i testiklarna hos män och i betydligt lägre nivå hos kvinnor samt i binjurarna hos både könen. Testosteronhalten är betydligt högre hos män. Hormonet ger den manliga egenskapen under hela hans liv. Därför kallas testosteron för det manliga hormonet i motsats till östrogen, det kvinnliga hormonet. I bild 14. Kan du se hur lika molekylerna testosteron och östradiol är.

Bild 14. Testosteron och östradiol

Aromatas är ett enzym som omvandlar testosteron till östrogen.

Det finns faktorer bl a. alkohol och fetma framför allt bukfetma som ökar halten av aromataser. Om det finns mycket av aromataser omvandlas mer testosteron till östradiol. Risken är stor att överviktiga personer med bukfetma har östrogen dominans med nedsatt testosteron och progesteron. Detta gäller både hos män och kvinnor.

Jag har träffat flera manliga patienter som har haft brist eller nedsatt värde på testosteron. Bara ett fåtal av dem med bukfetma och diabetes blev testade för progesteron av mig när jag arbetade inom öppenvården. Halten av progesteron för samtliga var nedsatt. Min uppfattning är att kontrollprovtagning av progesteron och östrogen hos män är väldigt stigmatiserat inom den svenska vården.

Bildandet av testosteron är beroende av zink ⁷. Studier på möss har visat att E vitamin ökar testosteronnivåerna ⁸. Testosteron reglerar metabolismen av socker, fett och protein i kroppen och är huvudansvarig för libido och den sexuella driften. Det ökar också bentätheten och muskelmassan.

Brist på Testosteron:

Ger rastlöshet, ångest, aggressivitet framför allt hos män, trötthet, muskelatrofi, konfusion, svettningar, sömnsvårighet, desorientering och nedsatt libido.

Analys Testosteron kan analyseras både via blod och saliv.

Behandling

Behandling med testosteron kan vara i form av depåinjektioner, lokal gel på huden, nässpray eller implantat. I Sverige finns för närvarande geler för applikation på huden och depåinjektioner.

Nivåerna av testosteron hos fertila kvinnor som får menstruation, är högst runt ägglossningen och lägst innan menstruationen.

Bockhornsklöver (Trigonella foenum-graecum) används som krydda, främst i indisk, persisk och thailändsk matlagning. Örten innehåller steroidsaponinet diosgenin som är utgångsmaterial för syntes av steroidhormoner.

Fallstudie

Elisabet 42 år gammal. Mår väldigt dåligt. Har kraftiga PMS besvär och buksmärtor innan ägglossningen och dagarna innan mensen. Hon har ont i kroppen och blir ofta förkyld och sjuk i samband med menstruationen. Hon har dessutom problem med förstoppning och koncentrationen. Svettas mycket på nätterna. Tappar mycket hår och fryser hela tiden. Hon har tappat en hel del av sin muskelmassa. Hon har sökt hjälp hos sin familjemedicinläkare på vårdcentralen som har tagit prover på sköldkörteln. TSH och T4 inom normalt ref. värde. Elisabet blir remitterad till en gynekolog. Enligt gynekologen har Elisabet inga problem med könshormoner när hon fortfarande har regelbundna menstruationer. Hon behöver ingen behandling men om hon vill kan hon prova Provera, progesteron tabletter. Elisabet har tackat nej till syntetisk progesteronbehandling och var inte nöjd med gynekologens bedömning. När jag träffar henne tar vi salivhormontest. Det visade mycket nedsatt östrogen, progesteron och testosteron. Elisabet har haft en period av mycket stress som kraftigt påverkat hennes binjurar, sköldkörteln, äggstockar och andra endokrina organ. Dessutom på grund av utmattning, och att inte haft ork, har hon till största del förtärt konservmat under en period. Jag rekommenderade Elisabeth en omfattande behandling med rätt kost, balansering av mineraler och vitaminer samt hormonersättning. Ett år senare visar kontrollproverna att hormonerna östrogen och progesteron har i stort sett normaliserats men testosteron är fortfarande lågt.

Symptom vid adrenal fatigue

Tänk på binjurarna när du ger diagnosen utmattningssyndrom!

Fysiska symtom

Trötthet, låg energi, lågt blodtryck, hypoglykemi eller snabba blodsockerfall. Behov av salt, febertoppar, nedsatt hårväxt framför allt i armhålorna. Åldrandet påskyndas, grått hår. Nedsatt libidio och sexuell lust. Mörkare hud i vissa delar av kroppen som runt ögonen, armbågarna, knäskålen och ljumskarna. Svårighet att motionera framför allt mot gravitation som att gå upp för trapporna eller upp för en backe. Viktförlust eller ökning. Akne. Muskelsvaghet och muskelatrofi. Buksmärtor.

Om binjurarna är mycket trötta och stressade kommer hypofysen att producera stora mängder kortikotropin. Hormonet har, förutom att reglera kortikosteroider, också till uppgift att stimulera melaninproduktionen.

I denna situation hänger inte lever och njurar med i sin uppgift att rensa kroppen från överflödigt cirkulerande hormoner. Detta överskott av melanin bidrar till hudpigmentering.

Psykiska symptom

Sömnproblematik, väldigt stresskänslig, ångest och depression, hjärndimma, nedsatt koncentration och kognition.

Klinisk bild vid fysisk undersökning

Kraftig trötthet främst på morgonen Ortostatisk hypotension, blodtrycksfall och yrsel när patienten står upp. Detta uppträder främst på morgonen Patienten har oftast svag och låg puls. Även om pulsrytmen kan vara normal är intensiteten svag Oftast lågt blodtryck. Observera att kvinnor i eller efter klimakteriet kan ha binjuretrötthet och samtidigt högt blodtryck. Detta på grund av andra faktorer. Fluktuerande blodsocker. Snabba blodsockerfall. Individen bör alltid ha något tilltugg med sig. Rekommenderar att äta små portioner nästan varannan timme för att undvika blodsockerfall. Annars tar det tid för kroppen att balansera sockerfallet. Patienten kan ha snabba pupillrörelser, dock inte lika fort som i nystagmus. Svårighet att hålla fokus med ögonen och ge ögonkontakt. Diff. Diagnosisk: kristallsjuka eller andra cerebrala och neurologiska sjukdomar. Patienten är ofta sugen på salt och fett. Patienten blir ofta sjuk med halsont och virusinfektioner Ökad benägenhet för allergi mot olika födoämnen och pollen Återkommande feber eller febertoppar

Analys

Förutom saliv, urin och blodprov på kortisol samt DHEA-s, kan kompletterande prover på steroidhormoner, S- Androstendion, S- Testosteron, S-SHBG, PACTH, S-17 alfa- OH- Progesteron tas vid behov.

Salivkortisol, som tas vid 2-4 tillfällen under dygnet visar det bioaktiva kortisolet. Serumkortisol är proteinbundet och inte lätt biotillgänglig.

Natrium och kalium är väldigt viktiga salter som bör kontrolleras vid adrenal fatigue. De flesta lab. test som beställs via klinikerna innehåller bara kalium och kreatinin men saknar natrium.

Vid binjuretrötthet är personen oftast saltsugen. Natrium och kalium, båda eller en av dem är oftast låg eller ligger precis på gränsen i grå linje. Mild hypokalemi är väldigt ofta förekommande hos patienter med binjuretrötthet.

Brist på magnesium är en annan indikator. Magnesium kan analyseras via våra landstingslaboratorium. Denna analys är plasmamagnesium, alltså inte intratracellulärt, vilket inte ger en relevant mätning. Se kapitlet om magnesium.

Behandling av binjuretrötthet

Den goda nyheten är att man kan få igång sina trötta binjurar med rätt behandling och stöd. Full återhämtning från HPA-dysfunktion eller

binjuretrötthet kan ta allt från tre månader till 5 år, beroende på hur trötta binjurarna är, förutsättningar för återhämtning och hur länge man har varit sjuk.

Att ge stöd till binjurarna är den allra viktigaste behandlingen. Detta genom att dra i bromsen, varva ner, vila och sova. Jag har förståelse och vet att många inte tycker att de har möjligheten att vila eller sova ordentligt. Men man kan ändå planera om sitt dagliga program. Att lägga sig tidigt innan kl.22.00 på kvällen, att inte syssla med elektroniska apparater fram till läggdags och att finna tid för sig själv för att andas och meditera ett par minuter är väldigt viktigt.

Några grundläggande åtgärder

Lägg om din kost och ät nyttigt, ha roligt med maten

Vitt mjöl, mjölk och vitt socker bör tas bort, se respektive avsnitt.

Ge dig själv tid Livstilförändring Sov, sov och sov. Att ha en bra sömn är en huvudregel. Försök lägga dig tidigt på natten och stäng av alla skärmar. Lär dig att andas rätt Byt arbete, arbetsplats eller arbetsrutiner om det behövs Ha koll på ditt sociala nätverk och relationer, bearbeta eller bryt upp från destruktiva relationer

Prova avslappningsövningar som meditation, mindfulness, yoga eller qigong Ta promenader i naturen Syssla med en hobby som du tycker om

Vid binjureströtthet är det väldigt viktigt att ha en jämn blodsockernivå. Det är extra viktigt att äta i små mängder och med jämna mellanrum ca var 2-3 timme. Detta för att undvika ett blodsockerfall då det tar betydligt längre tid att komma till normal nivå än hos en frisk människa.

Patienter med binjuretrötthet har ofta berg och dalbana på sockerhalten i blodet. Det händer att man får ett riktigt sockerfall och börjar hetsäta och följden blir att man blir extrem trött och svimfärdig och i värsta fall kan svimma. Detta tillstånd bör undvikas. Protein och fiberrik föda är extra viktigt. Att ge tid för ätandet och tugga väl är viktig för en bättre nedbrytning och absorption av födan.

Undvik koffein, kaffe, svart te, kakao, mörk choklad och Coca cola. Koffein överstimulerar binjurarna och tröttar ut dem ännu mer. Om du är kaffeberoende får du dra ner på drickandet successivt och ersätta med örtte istället.

Tillskott som är extra viktiga för binjurarna

Rekommenderade mängder nedan är ett ungefärligt värde. Vid behov och i samråd med en kunnig terapeut kan lägre eller högre doser behövas. Ta gärna mineralerna med C-vitamin eller något surt som apelsin, tranbär eller vindruvjuice för bättre absorption.

Mer information finns under respektive kapitel för vitaminer och mineraler.

Salt: Natrium är livsnödvändigt.

Vatten: Drick ca 1.5-2 liter kokt-ljummet vatten dagligen. Patienter som har restriktioner som vid hjärtoch njursvikt bör rådfråga deras behandlande läkare.

C- vitamin: En av viktigaste vitaminerna som ingår i bildning av adrenalhormoner. Upp till 3000 mg i fördelade doser under dygnet. Vid svår binjuretrötthet kan det behövas betydligt högre doser. Börja med 500 mg med en successivt upptrappning. Sluta inte att ta vitaminet abrupt, man trappar ner successivt med 500 mg doser.

B- vitaminer: B-komplex, framför allt B5, B6, B3, B12.

Vitamin E: Bör innehålla alla tokoferoler (alfa till delta) och inte enbart alfa-tokoferol. E-vitamin är en stark antioxidant, viktig för att oskadliggöra fria radikaler och skyddar cellerna mot nedbrytning. 400- 800 IE tas gärna i samband med en fet måltid.

Magnesium: 300-400 mg är bäst att ta på kvällen. Vid hög stress kan fördelade doser behövas.

Kalcium: 500-1000 mg

Jod

Spårmineraler: Mangan, koppar, zink, selen, krom

Probiotika

Adaptogener: Örter som Lakritsrot, Ashwagandha, Ryskrot, Rosenrot och Ginseng.

Personer med högt blodtryck får vara väldigt försiktiga med att ta lakrits och även ryskrot. Dessa adaptogener höjer blodtrycket. Jag rekommenderar konsultation med en kunnig terapeut.

Vid binjuretrötthet kan det behövas kompletterande behandling med binjureextrakt. Vid svåra fall och Addisons sjukdom kan behandling med kortisol vara nödvändigt. Detta under tillsyn av en erfaren läkare.

Det finns flera sorter av kortikosteroider på marknaden. Men det som är bäst för kroppen är den naturliga formen av hydrokortison. Dr. William Jeffries skriver i sin bok “Safe uses of Cortisol” om dosering och varför vi ska använda naturlig kortisol vid behandling av adrenal fatigue.

Referenser till Kap 15. Binjurar

1. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/18496525/ DHEA Lessens Depressive-Like Behavior via GABA-ergic Modulation of the Mesolimbic System

2. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21052538/?dopt=Abstract Progesterone and Bone: Actions Promoting Bone Health in Women

3. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29962257/ Progesterone for the Prevention and Treatment of Osteoporosis in Women

4. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3638762/ Role of Progesterone in Nicotine Addiction: Evidence From Initiation to Relapse

5. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4960754/ Progesterone vs. synthetic progestins and the risk of breast cancer: a systematic review and metaanalysis

6. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19179815/ The Bioidentical Hormone Debate: Are Bioidentical Hormones (Estradiol, Estriol, and Progesterone) Safer or More Efficacious Than Commonly Used Synthetic Versions in Hormone Replacement Therapy?

7. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/8875519/ Prasad, Ananda S., et al. "Zinc status and serum testosterone levels of healthy adults." Nutrition 12.5 (1996):

344348.

8. Umeda, Fumio, et al. "Effect of vitamin E on function of pituitary-gonadal axis in male rats and human subjects." Endocrinologia japonica 29.3 (1982): 287292.

Kapitel 16

Fibromyalgi och ME/CFS

Kapitel 16

Fibromyalgi och ME/CFS

Hypotyreos, sambandet med fibromyalgi och kroniskt trötthetssyndrom, ME/CFS

Eftersom dessa sjukdomar har ett starkt samband med varandra är det viktigt att nämna dem i den här boken.

Fibromyalgi

Fibromyalgi (FM) är en kronisk smärtsjukdom. Ca 2– 4% av befolkningen är drabbade av vilka ca 75–80% är kvinnor. Sjukdomen kallas även för syndrom då den är en multisjukdom karaktäriserad av migrerande smärta och ömhet i musklerna. Kriteriet för FM är att man har smärta och ömhet i minst 11 av 18 triggerpunkter ¹. En individ med fibromyalgi har en kraftig trötthet och sömnproblematik. Patologiska avvikelser förekommer i både centrala nervsystemet och i perifera vävnader. Minskad koncentration av neurotransmittorer som serotonin, dopamin och noradrenalin har analyserats i likvor. Psykiska åkommor är vanligt förekommande. Minskad kapillärt blod och syrehalt samt mitokondrieförändringar har påvisats under muskelarbete.

Diagnoskriterier

Kriterier baseras på “The American College of Rheumatology (ACR) 1990 Criteria for the Classification of Fibromyalgia. Report of the Multicenter Criteria Committee¹”.

Kriterierna uppdaterades 2010 och därefter 2016 enligt nedan,

Fibromyalgi kan nu diagnostiseras hos vuxna när alla följande kriterier är uppfyllda:

Utbrett smärtindex (Widespread Pain Index, WPI) ≥7 och SSS-poäng (Symptom Severity Scale, SSS) ≥5 ELLER WPI 4-6 och SSS-poäng ≥9. Förekomst av generell smärta, definierad som smärta i minst 4 av 5 regioner. Symtom har varit närvarande på en liknande nivå i minst 3 månader. En diagnos av fibromyalgi är giltig oavsett andra diagnoser. En diagnos av fibromyalgi utesluter inte förekomsten av andra sjukdomar.

På NetdoktorPros hemsida 2020, kan man läsa

”Fibromyalgi drabbar mellan två och sex procent av befolkningen och sjukdomen har stor påverkan på såväl arbetsförmåga som privatliv och ofta även på personens humör och psykiska hälsa. Orsaken är fortfarande okänd och det finns idag ingen botande behandling vilket gör att fibromyalgi fortfarande kan vara en kontroversiell diagnos. Fibromyalgi har ökat hos barn under 18 år. 25–40 procent av barn som söker på grund av olika former av utbredd, migrerande smärta har diagnosen fibromyalgi. Insjuknandet sker i dessa fall oftast mellan 13 och 15 års ålder”.

Man kan läsa om FM även på Fibromyalgiförbundet och Reumatikerförbundet För flera år sedan när jag arbetade på en vårdcentral i en förort till Stockholm hade de flesta i området utländsk bakgrund. Till min förvåning träffade jag många utländska kvinnor som klagade på kraftiga besvär med smärta och svaghet i musklerna, enorm trötthet och depressiva besvär. Många hade hört att de kunde ha fibromyalgi eller hade redan fått denna diagnos. Det var obegripligt att sitta i ett rum och vänta på att träffa så många kvinnor som öppnade dörren och sade nästan samma sak. För mig själv som hade fått diagnosen FM ett par år

innan var denna diagnos väldigt diffus. Diagnosen säger inte mycket om bakomliggande orsak. Diagnosen är baserad på den kliniska bilden och de symptom patienten har. Därför är behandlingen inriktad mot symptomen.

Jag kommer ihåg när jag cyklade till jobbet och hade en fantastisk acceleration i början men det tog inte mer än en halv minut så kom den enorma smärtan i musklerna framför allt i benen. Jag var tvungen att sluta trampa och rulla för att återhämta mig medan andra cyklister erade förbi. Det kändes som att musklerna inte fick tillräckligt med syre och att mjölksyra samlades i dem och orsakade smärtan.

Redan då var jag nyfiken på källan till smärtan. Jag ville veta om det var brist på D-vitamin som orsakade inflammation och därmed smärta i kroppen. Nästan samtliga patienter som jag träffade och som klagade på FM hade brist på Dvitamin. De flesta av patienterna brukade må bättre när de vistades i sol och värme. Deras symptom gick i regress när de reste till ett varmt klimat.

Jag anmälde mig till CeFam (tidigare namn för Centrum för allmänmedicin) för forskning inom detta område. Men jag upplevde att forskningen var väldigt ensidig och begränsad.

Korrigering av D-vitamin hos mina patienter inklusive mig själv gav inte märkbar effekt för att minska de utbreda symptomen. Jag provade själv flera sorter av läkemedel och antidepressiva i samråd med två reumatologer men fick bara extrema biverkningar. Jag försökte fråga varenda fibro-patient om effekten av deras läkemedel men fick osäkra svar. Vissa tyckte att deras läkemedel hjälpte lite. Vissa visste inte om det hjälpte men de ville ha behandlingen som en trygghet.

Många fick biverkningar som gjorde att de slutade med läkemedlen.

Jag vill lägga till att jag liksom flera av mina patienter hade normala tyreoidea värden. Man kan alltså ha bakomliggande orsak(er) som drar i bromsen i kroppen utan att det nödvändigtvis visas i sedvanliga blodprover.

När jag går igenom medicinska skrifter ser jag att det som är gemensamt för FM är att i dagsläget finns inte en klar bakomliggande orsak och inte heller en effektiv behandling av sjukdomen. Diagnosen baseras på status och fysiska fynd.

Man rekommenderar daglig fysisk träning men det kan vara väldigt svårt för en FM liksom en hypotyreospatient att komma igång med träning innan man har givit stöd till kroppen. Enligt min erfarenhet borde träningen vara anad till patientens ork utan extra ansträngning. Detta för att förhindra ett bakslag med ännu mer smärta och trötthet som varar i flera dygn efter träning.

Hård träning kan slå ut binjurarna som ofta är trötta hos en FM och hypotyreospatient.

Det finns flera faktorer som kan vara orsak till FM och ME/CFS. Bland annat infektion, autoimmun sjukdom, allergier, näringsbrist, mineral och vitaminbrist, lagring av tungmetaller, obalans i tarmarnas bakterieflora mm. Dessa bakomliggande orsaker är i stort sätt de samma som vid tyreoidit.

Det viktigaste enligt mig är att göra en grundorsaksanalys, minska inflammationen i kroppen, ge rätt näring och balansera mineraler och vitaminer.

Den konventionella behandlingen för fibromyalgi är att patienten får läkemedel för smärtlindring, flera sorter som Alvedon (Paracetamol), analgetikum, morfin och icke morfinpreparat. NSAID (non steroidal antiinflammatory drug) som Diklofenak, Voltaren, Ibuprofen och Naproxen. De flesta fibropatienter tål inte NSAID på grund av biverkningar och gastrit.

De kan också få olika sorters av antidepressiva läkemedel som tricykliska och SSRI preparat. Sömnmedel, antiepileptikum som Lyrika och Gabapentin för att lugna nerverna. Många av patienterna kommer att få möjlighet till kontakt med psykiatri, smärt- och rehabiliterings mottagningar. Men inga av de ovannämnda behandlingarna ger en tillräcklig effekt om man inte gör en grundorsaksanalys. Detta enligt min personliga erfarenhet både som FM patient och behandlande läkare.

Jag är övertygad om att det finns ett starkt samband mellan hypotyreos och fibromyalgi. Båda sjukdomarna har näst intill samma symptombild. Underfunktion av sköldkörtel påverkar ämnesomsättningen vilket ger en obalans och dysfunktion i hela kroppen. Detta betyder att varje cell i vår kropp påverkas, alltså alla våra nervceller, muskelceller, mitokondrierna och signalsubstanserna. När man åtgärdar de bakomliggande orsakerna som vid hypotyreos, justerar näringsbristen i cellerna, korrigerar mineral- och vitaminnivåerna och förstärker immunsystemet kommer FM-patienten att må betydligt bättre och i många fall bli helt återställd. Vi måste ha med oss att det finns ett stort mörkertal kring diagnostisering av sköldkörteldysfunktion och därmed sambandet mellan fibromyalgi och hypotyreos. Individen kan ha normala värden av tyreoideahormoner i blodbanan men svårighet med att konvertera T4 till T3 eller med att transportera hormonerna in i cellen. Mer om detta hittar du i kapitlet anatomi och fysiologi av sköldkörteln.

Jag vill lägga till, trots att jag har fått min energi tillbaka och muskelsmärtorna har gått i regress jämfört med tidigare, kan jag fortfarande få känningar. Detta när jag missköter mig med att inte sova tillräckligt, stressar mig för mycket eller av misstag har ätit något olämpligt. Detta budskap, att man måste ha koll på sin livsstil och sitt näringsintag, förmedlar jag också till mina patienter.

En av sköldkörtelns viktiga funktioner är att reglera kroppenstemperaturen. De flesta FM och hypotyreospatienter mår mycket bättre under soliga dagar eller när de befinner sig i ett varmt klimat.

Fallstudie

Sandra 49 årig kvinna tar hand om sin sjuke make och sina barn som fortfarande bor hemma. Hon har alltid velat bli sjuksköterska och hade börjat sina studier till undersköterska men kunde aldrig avsluta dem. Sandra har fått diagnosen fibromyalgi och sedan ca 10 år tillbaka varit sjukskriven och nu förtidspensionerad. Hon har provat ett flertal läkemedel som starka analgetikum och SSRI-preparat. Hon har varit i kontakt med många kliniker och genomgått flera utredningar. Eftersom läkemedlen gav mer biverkningar än nytta slutade hon med dem.

När vi träffas första gången är Sandra väldigt trött, har stora smärtor i kroppen, är ledsen och frustrerad. Förutom fibromyalgi har hon dessutom kostbehandlad diabetes och är överviktig. Under samtalet får jag fortfarande se en glimt i hennes ögon när hon berättar om hur mycket hon önskade fortsätta med sina studier och hur frustrerad hon är när ingenting hjälper för att hon ska må bättre. Det är väldigt svårt att stiga upp på morgonen men hon är tvungen för barnens skull. Hon har migrerande smärtor med skiftande intensitet i hela kroppen som varierar dag för

dag. Dålig sömnkvalitet och en dödande trötthet, ”men allt syns inte utifrån”, lägger hon till.

Första blodprovstagningen visade brist på ett flertal mineral och vitaminer. Ferritin, D-vitamin och B12 var väldigt lågt. Hennes sköldkörtelprover var helt normala. Gastroskopiundersökning visade på autoimmune gastrit. Sandra blev insatt på injektion B12 med tätare doser i början och på ett multi vitamin-mineralschema. Hon kände en stor förändring men hade fortfarande smärtor i kroppen samt väldigt svårt att gå ner i vikt. Detta trots att hon hade koll på sin kost enligt diabetesschemat. På grund av Sandras begränsade ekonomi kunde vi tyvärr inte ta kompletterande prover som inte täcktes av landstinget. Efter eliminering av gluten och mejeri samt användning av jod blev hon månad för månad bättre. Blodsockret normaliserades efter ca ett år. Sandra började arbetsträna ca 2,5 år efter påbörjad behandling och fick anställning som vårdare ett halvt år senare. Ni skulle ha sett glädjen i hennes ansikte och självklart hos mig när hon kom till mottagningen för att berätta om sin anställning. Sandra lovade att fortsätta ta hand om sig själv.

ME/CFS

Kronisk trötthetssyndrom kallas nu för ME/CFS Myalgisk Encefalomyelit /Chronic Fatigue Syndrome

Jag har inom öppenvården haft ett fåtal patienter med denna diagnos. En anledning kan vara att patienterna redan har fått andra diagnoser eller att de inte blivit utredd för denna sjukdom via respektive specialistmottagning.

Kriterier för diagnostik i Sverige är enligt Kanadakriterierna från 2003. Sjukdomen har stark samsjuklighet med fibromyalgi. ME/CFS klassificeras enligt WHO som en neurologisk sjukdom. En extrem fysisk och mental trötthet som varat mer än 6 månader och inte går att vila bort. Sjukdomens grundorsak är okänd. Det sägs att symptomen oftast kommer plötsligt eller smygande i samband med en infektion. Behandlingen är ospecifik och inriktar sig oftast på symptom.

Diagnoskriterier

För att få diagnosen ME/CFS krävs att man uppfyller kriterier enligt nedan:

Utmattning, ansträngningsutlöst försämring, sömnstörning, smärta, två eller flera neurologiska/kognitiva symtom, att ha ett eller flera symtom från två av kategorierna autonoma, neuroendokrina eller immunologiska manifestationer samt att sjukdomen varat mer än 6 månader.

Även om vi i dagsläget inte har tillräcklig kunskap om denna sjukdom anser jag att patienten kommer må betydligt bättre genom att balansera makro och mikronutrienter, minska inflammation och förstärka immunförsvaret.

Referens till kap 16. Fibromyalgi


Kapitel 17

Fettsyror Omega 3, Omega 6

Kapitel 17

Fettsyror

Några ord om fettsyror

Fettsyror är långkedjade kolmolekyler som innehåller väte och syre. De har många nödvändiga funktioner och ingår i ett flertal biokemiska reaktioner i kroppen. Cellernas membran och organeller som mitokondrier och cellkärnan är byggda av fettsyror. De håller på plats membranproteiner som reglerar transport av substanser in i och ut ur cellen.

Fettsyror behövs för energiproduktion, tillväxt och reparation av celler. De påverkar blodets koagulationssystem, sänker blodets viskositet, verkar som blodförtunnande, reglerar blodfetter, motverkar hjärt- och kärlsjukdomar och inflammation. De är nödvändiga för immunförsvaret, nervsystemet, signalsubstanser och bildningen av hormoner. För att ha en välfungerande kropp är det essentiellt att inta fettsyror.

Människohjärnan består av 60% fett och fettsyror framför allt Omega 3.

I denna bok berättar jag kortfattad om de essentiella fettsyrorna, omega 3 och omega 6.

Omega 6

Omega 6 fettsyror har deras sista dubbelbindning på kolatomen n-6 om man räknar från slutkolen, metylsidan och därav namnet omega 6. De är både preinflammatoriska och anti-inflammatoriska. Omega 6 finns i kött, bakelser, matoljor, konservburkar med oljor, friterad och fabrikat mat, mm. Djur matas alltmer med kraftfoder och spannmål som majs och soja som innehåller mycket omega 6. Samma gäller för odlade fiskar.

I dagens moderna diet har vi en alldeles för hög halt av omega 6 som konkurrerar med omega 3 och stör balansen mellan de två oljorna. Förhållandet mellan omega 6 och omega 3 har stigit så mycket som 10:1 upp till 20:1 istället för att vara 4:1och helst 1:1 som optimalt. Detta är en av de bidragande orsakerna till inflammatoriska sjukdomar.

Linolsyra, är en essentiell omega 6 fettsyra. Det betyder att kroppen inte kan bygga fettsyran själv. Omega 6 fettsyra finns i ett flertal födoämnen framför allt i fröoljor som tistel-, druvkärn-, solros-, majs-, vallmofrö-, hampafrö-, bomullsfrö- och sojaolja. Solros, majs och sojaolja är de som mest används på marknaden som matolja.

GLA eller γ- (gamma) Linolsyra bildas i kroppen med hjälp av linolsyra. Den finns mest i vegetabiliska oljor som nattljusolja, kärnolja av svartvinbär, hampafrö-, och gurkörtsolja. Trots att fettet är en omega 6 fettsyra har den antiinflammatorisk och inte preinflammatorisk effekt.

Arakidonsyra (AA eller ARA) är en lång fleromättad fettsyra som bildas av linolsyra med förutsättning att det ska finnas tillräckligt med linolsyra i kroppen. Därför räknas inte arakidonsyra som ett essentiellt fett. AA finns mest i fosfolipider i cellmembran, skelettmuskulaturer, lever och hjärnan.

Fettsyran omvandlas till eikosanoider som prostaglandin, tromboxan och leukotriner. Den ingår i preinflammatoriska och antiinflammatoriska processer men en ökad konsumtion av AA bidrar inte till inflammation under normala metaboliska förhållanden.

AA bidrar till sårläkning och tillväxt av celler. Den medverkar vid återbildning av vävnader i skelettmuskler efter en hård träning.

Enligt en studie från en rådgivande grupp från American Heart Association, har arakidonsyra i kosten positiv hälsopåverkan och är inte en riskfaktor för hjärtoch kärlsjukdomar.

En diet bestående av minst 5–10% kalorier från omega-6-fetter, inklusive arakidonsyra har visat att minska risken för dessa sjukdomar ¹.

Omega 3

Omega 3 är fleromättade fettsyror med dubbelbindningar mellan kolatomer. Med Omega 3 menas att första dubbelbindningen ligger mellan kolatom 3 och 4 räknad från slutet av kedjan, metylgruppen.

Alfa-linolensyra (ALA) är en essentiell omega 3 fettsyra och måste tas in via kosten. Den finns mest i vegetabiliska oljor och frön som linfrö-, raps-, valnöt-, hampa- och solrosolja. Chiafrö, valnötter, kiwi och gröna bladväxter har också gott om Omega 3. Av alfalinolensyra kan kroppen, i väldigt liten utsträckning, bilda de längre fleromättade fettsyrorna Eicosapentaenoic acid, EPA och Docosahexaenoic acid, DHA. EPA och DHA finns mest i fiskolja, alger och fytoplankton.

Fiskolja som utvinns från feta fiskar som makrill, sardiner, ansjovis, innehåller Omega 3 fettsyror EPA och DHA.

Fiskolja är inte samma som fiskleverolja som innehåller mer A- och D-vitamin men mindre E-vitamin.

Fettsyror och sköldkörteln

Sköldkörteln, som vi vet nu, är för metabolism och produktion av energi i kroppen. Den reglerar energihomeostasen.

Sköldkörtelhormoner ökar transporten av fettsyror till mitokondrier. Dessutom bidrar de till en större aktivitet hos enzymer som katalyserar omvandlingen av Acyl-CoA till Acetyl- CoA.

Acetyl-CoA metaboliserar fettsyrorna och bildar ATP, energi i citroncyracykeln ².

Referenser till kap 17. Fettsyror

1. https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/CIRCULATIONAHA.108.191627 Omega-6 Fatty Acids and Risk for Cardiovascular Disease

2. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3891511/ Fatty acid metabolism and thyroid hormones

Kapitel 18

Recept

Kapitel 18

Recept

I dagsläget finns ett överflöd av böcker, skrifter och information om kost och recept på mat.

Du kan hitta dem i varje bokhandel, på nätet eller i tidningar varav ett flertal är gratis.

Min erfarenhet är att många patienter inte har tillräcklig ork eller lust att laga avancerade maträtter. Jag har också träffat patienter som inte tycker om att laga mat. De vill och tror att de blir friska med det lilla de äter, oftast snabbmat.

Jag tycker frukosten är den svåraste måltiden när man lägger om sin kost. De flesta hittar lätt vad de ska äta till lunch och middag. Därför försöker jag här ge tips om några enkla recept och hoppas att de kommer till nytta.

Frukost

Frukost är en väldigt viktig måltid. Tyvärr träffar jag många personer som antingen hoppar över eller har en mycket näringsfattig frukost. De flesta äter en smörgås med en kopp kaffe eller te, morgon efter morgon.

Om vi snålar med den första måltiden och samtidigt arbetar under stressiga förhållanden, vilket många av oss gör, tömmer vi kroppens energidepåer. Inte konstigt att många är väldigt trötta och hungriga senare på kvällen. De flesta strävar efter sött eller salt som kakor och chips. Detta gör de undermedvetet för att fylla depåerna och förlusten av mineraler som zink och magnesium vilka ger ett sug efter sött och salt.

Frukost bör vara proteinrik med vitaminer och mineraler. Proteinet får du genom att äta en proteinrik mat som du lagar samma dag eller kvällen innan. Vitaminer kan du få via frukt, grönsaker och din smoothie. Mineraler finns bl.a. i nötter och frön.

Om du har allergi mot ett födoämne ska du självklart inte äta det.

Börja dagen med gurkmejashot tillsammans med 2-3 koppar ljummet vatten.

Drick örtté. Undvik kaffe och koffein. Din frukost bör vara varierad. Den kan bestå av benbuljong som du även kan ha i din gurkmejashot, gröt med glutenfria sädesslag, flingor och frö. Ägg och äggröror, pålägg med nötpasta som mandel-, valnöt och hasselnötpasta samt torkade frukter som fikon och aprikoser. Använd

gärna banan, dadlar och avokado.

Vi måste tugga vår mat ordentligt. Detta för att få igång saliven, luktsinnet, smaksinnet och alla enzymer som samverkar för att bryta ner maten. Men för att få in flera nyttiga ingredienser samtidigt med det dagliga matschemat kan smoothie, som du kan göra själv, vara ett bra val.

I din smoothie kan du ha proteinpulver från t.ex. hampa och ärtor samt bär, grönsaker och örter.

Gurkmejashot

1/2 tesked gurkmeja i en halv kopp kokande vatten, låt bli ljummet, du kan även ha en tesked kokosolja eller olivolja samt några droppar citronsaft i den. Ta den i ca 6 veckor, pausa i 2 veckor, börja om.

Benbuljong

Benbuljong from gräsbetande ekologiska djur är väldigt rik på mineraler och aminosyror med en stor biotillgänglighet. Den har en fantastisk läkande funktion för tarmarna och kroppen. Jag föredrar ben från lamm och vilt men det går också bra om man har tillgång till broskrika ben från fåglar som kyckling från ekologiska gårdar.

1 kg lammben

1 msk vinäger eller

2 liter vatten

balsamiko

1 medelstor hackad lök 1 kryddmått vit- eller 2 msk citronsaft

svartpeppar

3-4 klyftor vitlök

5-7 cm riven ingefära

2 tsk Azins favoritkrydda 2 tsk gurkmeja eller 2 kryddmått kanel 2 tsk salt

Lägg benen i en tryckkokare, gryta eller kastrull. Jag föredrar tryckkokare. Tillsätt alla ingredienser i kastrullen och sätt på värmen. Låt vattnet komma till sin kokpunkt. Sänk värmen och låt den småputtra. I tryckkokare ca 5-7 timmar. För kyckling ta tiden ca 5-10 timmar och för koben ca 20 timmar. Tiden halveras med tryckkokare. Använd en sil för att separera buljongen från benen. Spara en del av buljongen i en sluten behållare i kylskåp för användning. Den håller ca 4-5 dagar. Resten kan du frysa. Drick buljongen dagligen som den är eller använd den i din gurkmejashot, i maträtter och soppor.

Dadelomelett, dadel khagineh

Gott och nyttigt till frukost

4 st dadlar, jag föredrar iranska dadlar. De är saftiga, mjuka och går lätt att kärna ur.

1-2 ägg

1/3 tsk lakritspulver (valfri)

1 msk hasselnöt-eller mandelmjöl (valfri)

Kärna ur dadlarna och hacka dem i små bitar. Vispa ägget i en skål. Tillsätt dadlarna, lakritspulvret och mjöl. Rör om tills det blir en fin smet. Stek i en stekpanna som är smörjd med smör eller ghee.

Gröt

1/2 dl boveteflingor, går också bra med hirsflingor och skalade hampafrön 1/2 dl mandelmjöl eller kokosmjöl 1 msk krossade linfrö och/eller 2 tsk chiafrö

2.5 dl vatten

1 tsk kokosolja

1 nypa havssalt

1 krm kanel

1 hackad mogenbanan eller päron 1-2 msk russin

Tillbehör: 1 tsk eko honung, kanel och kardemumma eller kakao. Du kan också prova med några finhackade dadlar eller fikon.

Pannkaka

1 msk Sempers Finmix eller rismjöl

½ dl mandelmjöl, kokosmjöl eller hasselnötsmjöl

1 tsk ghee, smör eller kokosolja

2 ägg

1 krm kanel

1 mosad banan (valfri)

½ msk valfri sirap

1 krm mald kardemumma 2 msk vatten

Blanda ingredienserna och häll i en varm och smörjd stekpanna. Sätt på locket. Vänd pannkakan efter ca 5 min. Du kan också smaksätta pannkakan med kokosflingor, hackad ingefära, färska och torkade bär eller frukter. Det går också bra att använda ½ tsk kakao i stället för kanel och kardemumma.

Röd linsgryta, Dal

Grundrecept för 2 portioner

2 dl dal linser

2-3 limeblad

1 kryddmått hav- ellerbergsalt 1 nypa citrongräs(valfri) 2 tsk Azins kryddmix

1 liten hackad lök

1 tsk spriskumminfrö

2 klyftor vitlök (valfri)

1 tsk korianderfrö

1 msk kokosolja

1 tsk gurkmeja

Skölj linserna ett par gånger, lägg dem i blöt i ca 30 min, skölj igen innan lagning. Häll linserna i en liten kastrull med 1 dl vatten. Tillsätt de övriga ingredienserna i kastrullen. Sätt på locket och låt den komma i kokpunkt. Därefter sänker du värmen och låt den puttra i ca 15-20 min. Denna rätt kan du äta som den är eller som gryta med t.ex. ris. Ett par russin är också gott i grytan.

Lamm/kyckling lever

200 g lever

2-3 vitlöksklyftor

1 mellanstor lök,finhackad

1 msk tomatpuré (valfri)1 msk ghee

1 tsk Azins kryddmix

salt och peppar efter

1 tsk gurkmeja

tycke och smak

1/2 dl varmt vatten

1 knippe färsk persilja, koriander eller någon annan ört som du tycker om

Skär inälvorna i små bitar. Fräs löken lätt med ghee, salt, peppar och gurkmeja i en stekpanna. Lägg i inälvorna i stekpannan och stek dem under inte allt för högt värme. Sätt till kryddmixen, vitlöksklyftorna, hackade färska örter och tomatpurén. Tillsätt vatten. Rör om. Inälvorna ska ha en fin och brun färg när de är klara.

Ghee (klarnat/skirat smör)

5 st smör á 500 g. För dig som är nybörjare går det också att börja med två paket smör

1 kastrull gärna större i djupet än på bredden

5 halvliters glasburkar, du kan använda honung- och sylt glasburkar

Lägg smöret i kastrullen och ställ den på låg värme. Rör tills smöret smälter. Höj temperaturen samtidigt som du rör smöret tills den når kokpunkten. Sänk värmen och låt den puttra i ca 4 timmar. Rör oljan då och då. I början ser du en skummig och tjock olja som successivt blir klarare i färgen. När oljan är helt klar från skum och fått en fin, jämn och klar orange färg är den redo att hällas i glasburkarna. Låt de fyllda glasburkarna stå i rumstemperatur utan lock tills oljan stelnar till en tjock och gul smet. Sätt på locken. Ställ glasburkarna i ett svalt och mörkt rum.

Azins favorit kryddmix

1msk spiskumminfrö

1tsk svartkumminfrö

1msk korianderfrö

1tsk kardemummafrö

1tsk bockhornsklöverfrö 1tsk mald kanel

Häll alla ingredienser i en mortel, mixa fint. Behåll kryddmixen i en burk. Jag brukar använda 1-2 tsk av kryddmixen med 1 tsk gurkmeja i nästan alla rätter.

Knäckebröd, frö

1 dl sesamfrö

½ dl ghee eller olivolja

1 dl pumpafrö

1 tsk havssalt

1 dl solroskärnor

2 dl kokt/ljummet vatten

1 dl linfrö

1 tsk kumminfrö

1 msk chiafrö (valfri)

1 tsk svartkumminfrö (valfri)

Blanda alla ingredienser i en mellanstor skål och bred ut smeten på ett bakplåtspapper i en ugnsplåt. Ställ plåten i 175 C i ca 50 minuter. Ta ut brödet och låt det kallna. Dela det i små bitar.

Knäckebröd, quinoa

1 dl boveteflingor eller hirsflingor

3 dl ljummet vatten

1 ½ dl durramjöl, går också

1 msk chiafrö (valfri)

bra med bovete-eller rismjöl

1 msk kumminfrö

1 ½ dl kokt quinoa

1 msk fänkålsfrö

1 tsk havssalt

(valfri)

½ dl hel eller krossade linfrö 1 tsk huskfiber eller psylliumfröskal 1 tsk svartkumminfrö (valfri) 1 msk malt nyponskal (valfri)

Blötlägg 1-2 dl quinoa ett par timmar och koka dem innan bakningen. Du kan spara resten och använda den till mat och till sallad. Blanda väl alla ingredienser i en mellanstor skål till en smet.

Bred ut smeten på ett bakplåtspapper i en ugnsplåt. Dela smeten i små rektangulära bitar. Ställ den i mitten av ugnen i 175 C i ca 40 minuter. Öppna ugnens dörr för att släppa ut den varma luften. Sätt på fläkten och sänk temperaturen till 150 C i ytterligare 10 min. Tiden varierar för olika ugnar. Ta ut brödet och låt stå ett par minuter för att torkas.

Pepparkakor

150 g smält valfritt smör 1 msk valfri sirap 3 dl mandelmjöl

1 tsk kanel

1 dl rismjöl

1 tsk mald

1 tsk mald nejlika

kardemumma

2 ägg

Vispa äggen, tillsätt alla ingredienser och blanda ihop i en skål. Forma runda kakor på ett bakplåtspapper. Ställ den i mitten av ugnen i 175 C i ca 15 minuter.

Choklad dessert

1 msk varm kokosolja, ghee eller valfritt smör

1 dl mandelmjöl

4st väl hackade dadlar

4st väl hackade torkade fikon

1 msk råkakaopulver

1-2 tsk honung

1 tsk maca pulver (valfri)

Blanda alla ingredienser i en skål. Det kan behövas ca 2-3 msk kokt vatten för att få rätt konsistens. Blanda väl. Ställ smeten i kylskåpet i ca en timme. Ät den som den är eller rulla till bollar. Det går bra att dekorera bollarna med russin, skalade hampafrön eller gojibär.

Recept till tårtor

Visst ska man så gott det går ta bort det vita och raffinerade sockret från sin kost. Men när man unnar sig en bit tårta någon gång eller har fest vill jag dela med mig recept på två tårtor som jag har erfarenhet av och brukar baka själv. Sockret i recepten kan tas bort eller justeras efter tycke.

Om du inte kan äta ägg kan du istället använda 1 msk chiafrön eller krossade linfrön med 3 msk vatten för varje ägg du vill ersätta.

Tårtbas

3 ägg 1 dl socker 100 gram ghee alt 150 gr Smör 1 dl florsocker ½ tsk vaniljpulver ½ dl sirap, druvsirap, lönn- agave, eller dadelsirap 2 kryddmått bakpulver 1 tsk Azins favorit kryddmix (valfri) 1-2 tsk rosvatten 1 dl hasselnötsmjöl eller mandelmjöl 1 dl Sempers Fin Mix

Sätt ugnen på 175 C. Vispa äggen i en skål i ca 2 min. Sikta florsockret för att undvika klumpar.

Tillsätt sockret, florsockret och sirapen i skålen med vispade ägg. Blanda övriga torra ingredienser i en annan skål och för över dem försiktigt i äggsmeten samtidigt som du rör om.

Smält ghee eller smöret och häll i smeten. Tillsätt rosvattnet.

Rör om tills allt är välblandat. Smörj en tårtform i diameter ca 20 cm. Häll smeten i tårtformen. Ställ den i mitten av ugnen i ca 20 min.

Förslag: Du kan baka två bottnar. Skär dem i mitten. Blanda krossad banan med en valfri sylt. Lägg banansylt blandningen i mitten av tårtan.

Garnering: Kokosgrädde med bär eller jordgubbar.

Chokladtårta

3 ägg

3 msk kakaopulver

1 dl socker

1 dl hasselnötsmjöl eller

1 dl florsocker

mandelmjöl

2 kryddmått bakpulver

1 dl Sempers Fin Mix

½ dl sirap, druvsirap,lönn- agave, eller 100 gr ghee eller 150 gr smör dadelsirap

1 tsk Kakaonibs (valfri)

½ tsk vaniljpulver

2 tsk rosvatten (valfri)

Sätt ugnen på 175 C. Vispa äggen i en skål i ca 2 minuter. Sikta florsockret för att undvika klumpar. Tillsätt sockret, florsockret och sirapen i skålen med vispade ägg. Blanda övriga torra ingredienser i en annan skål och för över dem försiktigt i äggsmeten samtidigt som du rör om.

Smält ghee/smör och häll i smeten. Tillsätt rosvattnet och kakaonibs.

Rör om tills allt är väl blandat. Smörj en tårtform i diameter ca 20 cm. Häll smeten i tårtformen. Ställ den i mitten av ugnen i ca 20 min.

Garnering: pudra tårtan med kakaopulver och dekorera med bär. Servera med krossade bär och kokosgrädde.

Saffran tårta

Alla ingredienser som tårtbasen samt

1-2 tsk rivet lime/citronskal

½ tsk kanel

½ tsk kardemumma

1 kryddmått mald saffran som löses i ½ tsk ljummet vatten

Blanda allt och följ instruktionerna för tårtbasen.

Garnering: Skivade mandlar och marinerat eller rivet apelsinskal. Annars är denna tårta god och smakrik i sig själv.

Smoothie

Detta är förslag till några smoothies. Vad du behöver är en mixer.

För att förenkla saken är angivna mått relativa och inte exakta. Jag delar smoothies i tre grupper med olika färger. Man kan använda vad man vill, använd din fantasi.

Orange/röd som innehåller mer frukt och bär Grön som innehåller grönsaker och protein Brun som innehåller choklad och mineraler

Det går också bra att blanda i oljor som olivolja, valnötseller mandelolja i smoothies. Man kan också använda rotfrukter.

Grupp 1

Röd

1 apelsin eller 2 clementiner

1 banan eller 1 moget päron

2 cm färsk hackad ingefära

½ dl frysta bär

2 tsk nyponpulver

1 tsk chiafrö

2-3 dl kallt eller ljummet vatten

Häll allt i behållaren och fyll med vatten. Mixa väl och njut!

Orange

1 mango

1-2 apelsiner

1 banan

2cm färsk hackad ingefära

1 dl kokosmjölk

2-3 dl kallt eller ljummet vatten

1 tsk maca pulver

1-2 tsk nyponpulver

1 msk torkade papaya och/eller aprikostärningar

Mangodryck

1 dl fryst mango

1 hackad banan

1 dl blötlagda cashewnötter eller pekanötter. Blötlägg nötterna ett par timmar eller kvällen innan.

1 msk citron eller limejuice

½ tsk gurkmeja

½ tsk kardemumma eller kanel

1 msk honung eller valfri sirap

Grupp 2

Grön

Ingredienser kan bestå av spenat, selleri (om du inte är allergisk mot), gurka, ingefära, 1tsk chlorella eller spirulina.

1 msk hampa protein, 1 tsk nässelpulver, lime, 1 nypa havssalt

Avokado och olika sorter av groddar är också fantastiska att använda

Grupp 3

1-2 dl kokosmjölk

1 tsk kakaopulver

½ msk chiafrö

1 banan eller 2 urkärnade och hackade iranska dadlar

½ dl vatten vid behov

Chia pudding

2 dl kokosmjölk

2 msk chiafrö

1 tsk ekologisk honung eller agavesirap

1 nypa vanilj

Vispa allt. Låt blandningen stå i en glasburk i kylskåpet i ett par timmar eller över natten.

Nötpesto

Jag älskar nötpesto och bruka äta den ofta med maten.

Några valnötter, cashewnötter eller pekannötter med några blad färsk oregano, persilja eller basilika mortlas i en mortel. Tillsätt ½ liten pressad lime, 1-2 msk olivolja, ½-1 tsk havssalt. Blanda allt till en smet. Njut!

Efterord

Nu när vi har kommit till slutet av boken vill jag sammanfatta det hela i några meningar utifrån min erfarenhet både som läkare och patient.

För att må bra är det viktigt att se människan i helhet och inte foka på enstaka åkommor. Allt i kroppen hänger ihop. Alla organ samarbetar med varandra. Varje kemisk eller fysisk process ingår i en kedjereaktion med en fantastisk samklang. Brist eller obalans av ett enda mineral kan skapa obalans i flera andra mineraler och kemiska reaktioner. Detta i sig kan skapa störning och skada organen.

Vi bör definiera skillnaden mellan mat och dess näringsinnehåll. För att kroppen ska kunna tillgodogöra sig en föda behöver den dessutom gå igenom flera processer. Det är därför inte enbart viktigt med näringsinnehållet i födan utan också nedbrytningen, absorptionen i mag- och tarmkanalen, transport till målorgan, lagring och elimineringsprocessen.

Några ord till om vegan mat,

Jag har personligen inget emot att vara vegan eller vegetarian däremot ber jag alla veganer och vegetarianer att ha tillräcklig kunskap om maten de äter. Detta för att kunna få tillräckligt av viktiga mikronutrienter och för att förhindra näringsbrist på sikt. Detta är inte lätt, tro mig!

Man lär sig inte allt om föda och näring under ett par timmar eller genom att gå på en kurs om mat.

Näringsbrist kommer inte över en natt. Detta är en långvarig process som tömmer kroppens depåer successivt innan symptom och sjukdomar visar sig.

Många näringsämnen i animaliska produkter har kroppen lättare att tillgodogöra sig än från växter. Veganer måste vara observanta på sitt intag av järn, B12, zink, aminosyror, proteiner, mm. Inte nog med det, fytater och lektiner i sädesslag och baljväxter förhindrar absorption av flera mineraler. Fytoöstrogener i vissa växter som soja påverkar bl.a. hormonbalansen i vår kropp. När jag skriver detta menar jag inte att man ska äta kött varje dag. Allt handlar om en balans och vi måste ha respekt för djur, växter, moderjord och hela skapelsen. Vi alla ingår i samma kretslopp.

Dr. Terry Wahls skriver i sin bok ”The Wahls Protocol” om sin livsresa. Från att vara vegan och elitsportare till en sjuk person och förlamad i MS. Hon är nu åter en frisk människa och läkare tack vare att hon lade om sin kost.

Jag brukar säga att grunden för vårt välmående vilar på 5 pelare

Sömn Näringsrik föda, äta gott och nyttigt Kärlek, älska och bli älskad Meditation och bön, det är viktigt att vara tacksam och visa tacksamhet

Yoga och träning, motionera lagom

Och även intermittent fasta eller 5:2 dieten är väldigt viktig.

Allt gott,

Azin

Ordlista

CRP

C-reaktivt protein, en markör för inflammation och infektion i kroppen

C-celler Parafollikulära celler i sköldkörteln DT

Datortomografi

HPAT

Hypothalamus - Pituitary (hypofys)-Adrenal (binjurar) -Thyroid

IBS

Irritable Bowel Syndrome, Irritierad tarm syndrom

IBD

Irritable Bowel Disease, Irriterad tarmsjukdom

MR

Magnet röntgen

NCGS

Non-celiaki glutensensitivitet

NDT

Naturligt sköldkörtelhormon

NIS

Sodium/Iodide symporter, Natrium/jod symporter

PTH

Paratyreoidea hormon, bisköldkörtel hormon

SR

Sänkningsreaktion

T3

Trijodtyronin, refererar oftast till fT3 i boken

T4

Tyroxin, refererar oftast till fT4 i boken

TPO- ak Tyreoideaperoxidas antikroppar TRAK

Tyroideastimulerande hormonreceptor antikroppar (TSH-receptor antikroppar)

TRH

Tyreotropinfrisättande hormon, TRH (thyrotropin-releasing hormone)

TSH

Tyreoideastimulerande hormon

ÖNH

Öron Näs Hals

Copyright © Maj 2021 Dr. Azin Farid Sandberg M.D

All rights reserved. No part of this book may be reproduced without written permission from the author.

www.doktorazin.se

Omslag och illustrationer: Behnaz Zarrin

Redaktör: J. Sandberg

Korrekturläsning: J. Sandberg, Anna Hellqvist

Förlag: BoD – Books on Demand GmbH, Stockholm, Sverige

Produktion: BoD – Books on Demand GmbH, Norderstedt, Tyskland

ISBN: 978-91-8027-299-5

Sköldkörteln Och Helheten 2n3o2r

Overview 4q3b3c

More details 26j3b

Related Documents 171j1w

Nordiska Och Anglosaxiska Seder Och Bruk 4bh6i

Marco, Murklan Och Massajerna 6b6a6q

Kvantitativ Och Kvalitativ Metod 6e5l40

Malvor Och Vallmor x5571

Pingvinen Och Myrsloken 2k6o31

Sammanfattning Procent Och Promille f3u2h

More Documents from "Erasmo Badon" 4z243n

I Am Words 5l722t

La Legge Oppia 2b1535

2c82t

Fedro 2kt10

Ablaze For God 68326

Il Regno Di Turlis 461w3u